Sök:

Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar

Har nedsättningen gett en positiv sysselsättningseffekt?


Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt. Studiens övergripande slutsatser är att idrottande barn och ungdomar anser att idrotten har en viktig plats i deras liv. De idrottar för att det är kul, för att hålla sig i form och för att de själva vill det. De träffar fler kompisar och får ett större socialt kapital. I idrotten finner de genom ledarna vuxna förebilder som de har en bra relation till, ett stort förtroende för och som lyssnar på dem. Ledarna anses som viktiga både för utövandet av sin idrott, men också i områden utöver idrotten, och är den person efter familjen, den närmaste släkten och kompisar som de anser vara allra viktigast för dem. Slutligen konstateras att även om skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning av idrotten och ledarna finns så är likheterna större än skillnaderna.

Författare

Maria Eklöf Sofia Sandmark

Lärosäte och institution

Uppsala universitet/Nationalekonomiska institutionen

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..