Vi lever idag i ett samhälle i ständig utveckling vilket ställer krav på verksamma företag att konstant driva på den egna utvecklingen. I detta arbete är kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det är enligt Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv, 2012) svårt för företagare att anställa den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns på arbetsmarknaden är intern Kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrågas och detta är något som det årligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har på företagen är dock något som inte utvärderas i någon större utsträckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gånger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta åtgärdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvärdering av Kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med området och det är denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Minnets tematiska och berättartekniska funktion i Eyvind Johnsons roman Strändernas svall (Fredrik Smeds, C-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2003). Författaren redogör först för romanens handling och jämför kompositionen med den i Odysséen. Vidare studeras berättare och synvinkel. Därefter följer en genomgång av minnena och berättelserna, främst Odyssevs?, men även Nestors och Menelaos?.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om Kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra Kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur Kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om Kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av Kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

Två gånger per år genomförs kompetensinvesteringar för ingenjörer på GKN Aerospace Sweden AB. Konceptet går under benämningen Training Days. Syftet med investeringen är att höja kompetensen bland de ca 400 ingenjörerna. I anslutning till utbildningsdagarna genomförs en enkätundersökning för att se till deltagarnas åsikter om Training Days. Problemet är att det aldrig undersökt vilken inställning och synsätt medarbetarna har till lärande och utveckling och om de olika perspektiven i sådana fall påverkar effekterna av investeringarna.Den kvalitativa fallstudien syftar till att undersöka om ingenjörernas perspektiv på lärande och kompetens påverkar organisationens utveckling.

Svenskt abstract: Denna uppsats syftar till att undersöka och belysa vad enhetschefer på en socialförvaltning efterfrågar för Kompetensutveckling avseende sin personal, samt deras förhållningssätt gentemot Kompetensutvecklingars innehåll och utförare. Jag vill med denna uppsats belysa enhetschefernas attityder till, och kunskap om, olika typer av Kompetensutveckling för sin personal. Detta görs med hjälp av intervjuer med enhetschefer och förklaras utifrån organisationsteori med inriktning på ett instrumentellt perspektiv. Resultat i denna uppsats visar att det enhetscheferna efterfrågar är beroende av hur organisationsstrukturen är utformad, vilken kompetens som finns idag och vilken kompetens som fattas i organisationen.

Studien vilar på resultat från fyra intervjuer med deltagare från en intern ledarutbildning. Den interna ledarutbildningen kallas för K-RuT2.0, Jönköpings kommuns rekryterings- och utvecklingsprogram, och riktar sig till blivande chefer och ledare i organisationen. Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för de förväntningar som respondenterna kan ha på en intern ledarutbildning och på ett framtida ledarskap. Frågeställningarna är kopplade till syftet och lyder: Vilka förväntningar har respondenterna på ledarutbildningen? Vilka förväntningar har respondenterna på ett framtida ledarskap? Studien visar att respondenterna har förväntningar på den interna ledarutbildningen, men väljer att uttrycka dessa förväntningar på olika sätt.

Samhall arbetar aktivt mot målsättningen att varje år få fem procent av sina anställda att göra övergångar till andra anställningar utanför sin verksamhet och på Samhall i Dorotea har det arbetet varit framgångsrikt. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka psykologiska faktorer som har legat till grund för att Samhall i Dorotea har lyckats bra med att slussa ut anställda till andra verksamheter med fokus på vilka förutsättningar för lärande och Kompetensutveckling det finns i organisationen samt vilken motivations¬potential arbetsuppgifterna har. På Samhall i Dorotea har ett projekt i ökad arbetsväxling och kompetens genomförts, Attack 2005, och en analys av vilken betydelse Attack 2005 har haft för verksamheten har även gjorts. Arbetets teoretiska utgångspunkt utgörs av Ellströms (1992) teori om faktorer i organisationen som påverkar lärande och utveckling samt Hackman och Oldhams (1980) Job Characteristics Model. Intervjuer med nuvarande och tidigare anställda på Samhall i Dorotea har genomförts och resultaten visar att det positiva arbetsklimatet och ett välfungerande samarbete i arbetsgrupperna är två betydande framgångsfaktorer.

Gunnarsdotter, Sofie & Karlsson, Caroline (2008) Yrkeslärarrollen i förändring i den nya lärlingsutbildningen. (Changes in the Vocational Teacher´s Role in the New Educational Program for Apprentices). Skolutveckling och ledarskap, 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Lärlingsutbildningens lärarrollsförändring är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 Högskolepoäng på Lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är våra funderingar kring hur lärarrollen förändras då den nya lärlingsutbildningen införs i gymnasieskolan hösten 2008. Uppsatsens syfte är att, undersöka hur den nya lärlingsutbildningen påverkar lärarrollen.

Syftet med studien var att undersöka likriktningen inom yrkeslärares kompetens med avseende på vegetarisk kost samt att utröna på vilket sätt vegetarisk kost bör ingå inom ramarna för restaurang- och livsmedelsprogrammet med utgång kock. Studien utfördes med sex lärare och programansvariga vid restaurang- och livsmedelsprogram med hjälp av strukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Sedan följdes intervjuerna upp med ett standardiserat email med ett fåtal ytterligare frågor då regeringen nyligen beslutat om möjlig Kompetensutveckling för yrkeslärare. Undervisning i vegetarisk mat sker främst i storkök ? då genom kursen specialkost, lärarens benägenhet att inkludera det i övriga kurser hänger dels ihop med vederbörandes egna specialintressen och kunskaper samt huruvida vegetarisk mat anses vara ekonomiskt gångbar. Spjutspetskompetens hos läraren ger dock också en möjlighet för eleven att bredda sin kompetens genom att erhålla kunskaper som de inte skulle få från en annan lärare. Genom att anställa lärare med olika bakgrunder försöker vissa informanter få en bredd i arbetslaget där de olika lärarna kan komplettera varandras kunskaper.

För att förändra behövs tillgång till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av Kompetensutveckling för att nå sina mål. Att finna behov av kompetenser i förhållande till verksamhetens mål, kan vara en början på att rätt kompetens hamnar på rätt plats utifrån de satsningar som görs. En utvärdering kan göras för att utvisa om verksamheten är på rätt väg mot förändring. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för Kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förändras.

Kompetens är ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebär ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i värsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör då Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg används? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har näringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden står för dörren, och kompetensen flyr med lätta vingslag..

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av Kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar Kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser på kompetens och Kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur Kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

De snabba förändringarna på den globala arbetsmarknaden har medfört att mycket fokus har riktats mot studie- och yrkesvägledningens roll. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur en mindre grupp studie- och yrkesvägledare kompetensutvecklar sig för att vara ett stöd i skolans arbete att förbereda elever i grundskola och gymnasieskola för en globaliserad arbetsmarknad. Vi vill samtidigt undersöka några elevers förståelse av och framtida tankar om en global arbetsmarknad. Vid genomförandet av denna undersökning har vi använt oss av enskilda, kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare, verksamma på olika skolor i Skåne. Dessutom har vi gjort en fokusgruppintervju med fem elever på grundskolor och gymnasieskolor i Skåne.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Svårigheterna för företag och organisationer att bli högpresterande och orsakerkna till detta. En kombination mellan teorier kring högpresterande inom företagsekonomi och från idrottsvärlden. Företagsledares syn på kompetensaspektens roll i arbetet med att uppnå en högpresterande nivå, med ett fokus på Kompetensutveckling och kompetensöverföring. Det visade sig efter den kvalitativa studien att företagsledarnas syn på högpresterande företag var mer rationalistisk än vad dagens litteratur är.