Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av rekrytering och Kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, rekrytering och Kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, rekrytering och Kompetensutveckling separat.

Introduktion: Förskrivningsrätten ställer höga krav på distriktssköterskornas Kompetensutveckling i och med att kunskaperna om läkemedel, behandlingsmetoder och riktlinjer ständigt uppdateras. Studier om distriktssköterskors Kompetensutveckling är sällsynta vilket är en anledning till att denna studie genomfördes. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning distriktssköterskor med förskrivningsrätt för läkemedel får Kompetensutveckling som rör förskrivningsrätten och vilken Kompetensutveckling de anser sig vara i behov av. Metod: Studien genomfördes i september 2009 med hjälp av en semistrukturerad postenkät. I studien deltog 43 distriktssköterskor från 9 olika distriktssköterskemottagningar i olika landsting.Resultat: Studien uppdagade att kontinuerlig Kompetensutveckling inte är en självklarhet för distriktssköterskorna.

Syftet med undersökningen är att få kunskap om vilken betydelseKompetensutveckling i matematik har för pedagoger i förskolan och hurpedagogerna använder sig av de nya kunskaperna i verksamheten.Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att få svar på vårafrågeställningar. De medverkande var två barnskötare och tvåförskollärare, de arbetar i förskolan med barn i åldern 1-5 år.Resultatet visar att Kompetensutveckling har betydelse för att synliggöramatematiken för pedagogerna i förskolan. De förstår nu att matematikenfinns överallt i vardagen. Mest framträdande i vår undersökning är attpedagogernas uppfattning har förändrats med en medvetenhet ommatematik efter Kompetensutvecklingen. .

En allmän uppfattning är att Kompetensutveckling nyttjas av företag för att öka deras produktivitet och konkurrenskraft. Företagen anses även använda Kompetensutveckling som ett lockbete för att attrahera medarbetare. Syftet med föreliggande studie var att rikta fokus på individens attityd till Kompetensutveckling och studera om den upplevdes som stimulerande, avlastande eller stressande. Ett annat syfte var att undersöka hur motiverad individen var till Kompetensutveckling. Med en egenkonstruerad enkät undersöktes två arbetsplatser, en domstol och ett företag inom processverksamheten (N = 100).

Med hjälp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslärare har jag försökt ge en bild av yrkeslärarnas upplevelser kring Kompetensutveckling inom karaktärsämnet. Hur de går till väga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslärarna själva får ta ett stort ansvar för Kompetensutvecklingen, snarare än rektorer och skolledning..

En studie om Kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

För ett kreativt ledarskap behövs kompetens inom flera olika områden. Olika former av struktur, kunskap om personal, medvetenhet om maktrelationer och det skådespel som pågår är fyra perspektiv på organisation och ledarskap som Bolman och Deal (2005) skriver om i boken Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Syftet med rapporten är att se om det finns marknadspotential för Kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg. Detta görs genom att ställa resultatet av strukturerade intervjuer om Kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg mot några av de teorier och studier som gjorts om organisation och ledarskap. Resultatet visar att reklambyråer kompetensutvecklar inom ledarskap men att det finns ett behov av och en marknadspotential för ytterligare Kompetensutveckling inom ledarskap i reklambranschen i Göteborg..

I detta arbete belyses Kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för Kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i Kompetensutveckling.

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull Kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring Kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om Kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull Kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva Kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella Kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd..

Ekonomilärarnas Kompetensutveckling är ett examensarbete och en C-uppsats på 15 högskolepoäng på lärarhögskolan i Malmö. Det som föranlett arbetet är Olssons funderingar kring hur civilekonomer, som tidigare arbetat i näringslivet, fortsätter att kompetensutveckla sig i näringslivsfrågor och ekonomi när de blir gymnasielärare. Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för hur ekonomilärarna utvecklar sina ekonomiska kunskaper för att ge eleverna en aktuell ekonomisk utbildning som förbereder eleverna för framtida studier och arbete i ett föränderligt samhälle. Uppsatsen belyser följande frågor: Vilken syn har ekonomilärarna vid en gymnasieskola på sin Kompetensutveckling? Hur kompetensutvecklar ekonomilärarna sig? Vilka Kompetensutvecklingsbehov finns? Vad har Kompetensutveckling för betydelse för ekonomilärarna? Uppsatsens undersökning utgår från enskilda intervjuer med ekonomilärare och deras syn på Kompetensutveckling.

Protean career är en av de nya karriärerna och en ny syn på karriär. Den bygger på att individen själv i hög grad styr över sin karriär och dennes utveckling och baserar denna främst utifrån sina värderingar. För att undersöka förekomsten av Protean career orientation och dennes eventuella samband med Kompetensutveckling genomfördes en enkätundersökning på en arbetsplats som resulterade i 134 deltagare. Korrelations- och regressionsberäkningar utfördes på insamlad data. Resultaten visade att det fanns ett samband mellan Protean career orientation och Kompetensutveckling och att det förstnämnda var en stark prediktor för Kompetensutveckling.

Denna studie behandlar gymnasielärares Kompetensutveckling i Luleå Kommun. Syftet är att beskriva, analysera och förstå gymnasielärares och rektorers uppfattningar om den Kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen påverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har åtta gymnasielärare och två rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om Kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgångspunkt i hermeneutiken.

Studien inriktar sig på ämnet Kompetensutveckling för pedagoger i grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka hur intresset för Kompetensutveckling visar sig vara i undersökningsgruppen och vilka förutsättningar eller begränsningar det är som påverkar. Ett andra syfte är också att bilda mig en uppfattning om hur regeringens satsning på Lärarlyftet har slagit igenom i den aktuella kommunen. Undersökningen bygger både på en enkätundersökning som besvarats av 23 pedagoger i grundskolans tidigare år och på sex kvalitativa intervjuer, två rektorer och fyra pedagoger. Frågeställningarna jag har utgått ifrån är följande: Vilken Kompetensutveckling är det som efterfrågas av pedagogerna och vad är det som erbjuds? Hur ser pedagoger och rektorer på varandras ansvar för pedagogernas Kompetensutveckling? Vilka faktorer inverkar på pedagogernas möjlighet att påverka sin Kompetensutveckling? Vilka möjligheter ser respondenterna med regeringens satsning Lärarlyftet? Resultatet av undersökningen visar att pedagogiska diskussioner är betydelsefulla och önskvärda.

Den samhällsutveckling som pågår idag innebär stora förändringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som ställs i det nya informationssamhället är det således av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslångt lärande. Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt Kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en föränderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera är två informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gäller syn på utbildning och kompetens.

Kompetensutveckling kan ses som ett sätt för organisationer att utvecklas samt att kunna hantera snabba förändringar i omvärlden genom att skapa förutsättningar för lärande i arbetet. En väldigt stor del av all Kompetensutvecklingen sker utanför det formella utbildningssystemet. Det är av stor betydelse att arbetsgivaren har förmåga att identifiera, ta till vara och utveckla individernas kompetens för att det ska ske Kompetensutveckling på arbetsmarknaden och man kan anta i ett allt mer individualiserat samhälle att det ställs krav på individernas egen motivation och initiativförmåga gällande Kompetensutveckling för optimalt lärande i det dagliga arbetet. Denna uppsats har ett socialpsykologiskt perspektiv och syftar till att undersöka vilka attityder som anställda har till Kompetensutveckling samt vilka faktorer som kan vara av vikt för de anställdas motivation till Kompetensutveckling och lärande i sitt arbete. Studien har ett kvantitativt angreppssätt där en enkätstudie har genomförts på en kundtjänst inom ett rikstäckande företag inom telekommunikationsbranschen.