I vÄr studie framtrÀder det att företag gör följande, för att behÄlla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, sÄsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en vÀl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, bÄde i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglÀdje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de vÀljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, Àr att: -de ska kunna förÀndras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett effektivt sÀtt, -de har vissa arbetsomrÄden/arbetsuppgifter som krÀver stÀndig utveckling pÄ grund av hög förÀndringstakt..

Titel: GÄr ekvationen ihop? En studie av Matematiklyftet som form för grundskollÀrares kompetensutveckling. NivÄ: Magisteruppsats i Utbildningsvetenskap- och skolutveckling. Författare: Marie BÀckström. UtgivningsÄr: VÄren 2014. Handledare: Anna Henningsson Yosif. ProblemomrÄde: Forskning visar att kompetensutveckling för grundskollÀrare i mÄnga fall inte leder till att lÀrarna utvecklas i sitt yrke och inte kommer eleverna till del. Med min studie vill jag bidra till ett bÀttre organiserande av lÀrares kompetens-utveckling samt till att en förbÀttrad fortbildningskultur pÄ grundskolor ska skapas.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Uppsatsen handlar om fo?rekomst av improvisation i tidig instrumentalundervisning pa? kultur- och musikskolor. Jag avsa?g underso?ka hur instrumentalla?rare beskriver sin undervisning, i vilken utstra?ckning de anva?nder improvisation pa? lektionerna, genom att la?ta ett urval av la?rare svara pa? fra?gor i en enka?t. En annan del av arbetet bestod av att studera 25 pianobo?cker som riktar sig till unga nybo?rjare.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

I Sverige har det under de senaste Ärtiondena skett en samhÀllsutveckling som delvis har bidragit till att mÄnga mÀnniskor inte har tid att engagera sig i ideella föreningar i sÀrskilt stor utstrÀckning. Detta har för föreningarna medfört ett ökat antal anstÀllda som istÀllet sköter en del av det som tidigare gjordes av ideella krafter. Det finns inte mycket forskning gjord om anstÀllda i ideella föreningar men desto mer om kompetensutveckling i arbetslivet.Syftet med denna studie Àr dÀrför att ta reda pÄ hur anstÀllda i ideella ryttarföreningar upplever sina möjligheter till kompetensutveckling, vilka Äsikter arbetsgivaren har kring detta omrÄde samt hur möjligheterna till kompetensutveckling eller bristen pÄ desamma kan komma att pÄverka ridskoleverksamheten. Jag har valt att intervjua fyra skÄnska ridskolechefer och deras arbetsgivare för att fÄ tvÄ olika perspektiv pÄ det problem jag vill undersöka.Resultatet av intervjuerna har jag sammanstÀllt och analyserat med hjÀlp av mitt teorikapitel, som bland annat innehÄller tidigare forskning om kompetensutveckling, livslÄngt lÀrande och motivation i arbetslivet.Jag kan konstatera att det rÄder brist pÄ frÀmst ekonomiska resurser i de ideella föreningarna, vilket delvis bidrar till att de anstÀlldas kompetensutveckling inte alltid kan prioriteras. De anstÀllda arbetar enligt ett pressat tidsschema eftersom föreningen inte har rÄd att anstÀlla mer personal och detta leder till att de inte alltid har tid för vare sig formell eller informell kompetensutveckling.

Kompetensutveckling Ă€r i dag ett högst aktuellt Ă€mne för mĂ„nga organisationer i Sverige, oavsett deras inriktning. För att kunna konkurrera mĂ„ste organisationerna vara sĂ„ effektiva som möjligt vilket medför ett krav pĂ„ utveckling. Idag ser de flesta företag ett stort vĂ€rde i att samla samtliga medarbetares kompetens för att förstĂ„ och utveckla sig i en allt mer hĂ„rdnande konkurrens. Även i aktuell forskning har det framkommit att satsning pĂ„ medarbetarnas engagemang och kompetensutveckling ger företag möjligheter till en förbĂ€ttrad vinst genom att kompetensutveckling tillför högre produktivitet och kvalitet, bĂ€ttre kundvĂ€rde och dĂ€rmed större marknadsandelar samt ett bĂ€ttre börsvĂ€rde. En kontenta av teorierna kring kompetensutveckling Ă€r att det Ă€r av stor vikt att hela organisationen, frĂ„n medarbetaren till ledningsnivĂ„, har en samsyn och förstĂ„r innebörden av de processer som leder fram till ett fördelaktigt resultat av kompetensutvecklande Ă„tgĂ€rder.

Studien baseras pÄ en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt pÄ en skola.Resultatet visar pÄ att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en vÀg mot skolutveckling och lÀrande i arbetslivet. Analysen visar ocksÄ pÄ en viss brist pÄ likvÀrdighet i projektet detta gÀller bÄde mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gÀller det vilka kategorier som fÄr vara med. Inom yrkeskategorierna gÀller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha Àven om de i vissa fall sÀger att de inte har tid eller orkar sÄ vill de ÀndÄ vara med och besluta.

Denna uppsats behandlar hur smÄ företag kan arbeta med kompetensutveckling. Fokus i arbetet ligger pÄ hur kompetensutveckling av de anstÀllda, som individer, sker i team- och gruppform. För att erhÄlla erforderlig data har en fallstudieundersökning genomförts med hjÀlp av djupintervjuer. Fallstudieobjektet i frÄga har varit rÀddningstjÀnsten i LuleÄ, eftersom det Àr allmÀnt vedertaget att de arbetar i team. Metoder för kompetensutveckling kategoriseras efter tre teoretiska modeller.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

Pedagogers och skolledares syn pÄ och Äsikt om professionell pedagogisk handledning som kompetensutveckling i förskolan..

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

I vÄr studie framtrÀder det att företag gör följande, för att behÄlla sitt humankapital: -investerar i och utvecklar humankapitalet, sÄsom i form av kompetensutveckling, -ger medarbetarna möjlighet att avancera, genom en vÀl fungerande internrekrytering, -belönar medarbetarna, bÄde i form av pengar och visad uppskattning, -skapar arbetsglÀdje/trivsel genom en öppen kommunikation och samarbete. Företags motiv till att de vÀljer att förvalta sitt humankapital, genom kompetensutveckling, Àr att: -de ska kunna förÀndras i takt med marknadens/branschens snabba utveckling, -de ska kunna prestera bra resultat genom att medarbetarna kan utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett effektivt sÀtt, -de har vissa arbetsomrÄden/arbetsuppgifter som krÀver stÀndig utveckling pÄ grund av hög förÀndringstakt..

Lissabonstrategin har som politiskt mÄl att göra Europa till vÀrldens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi 2010. EU:s regeringschefer enades om detta i Lissabon Mars 2000. Ett av huvudmÄlen i strategin Àr att utveckla företagens kompetens för att lÀttare kunna möta den globala konkurrensen. EU ger genom sin socialfond bidrag till detta genom VÀxtkraft MÄl 3 som innebÀr att företag kan ansöka om bidrag till sin kompetensutveckling. Sveriges regering har gett den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF) i uppdrag att administrera detta samt att stimulera smÄ och medelstora företag i deras kompetensutveckling.Syftet med studien Àr att undersöka hur ESF-RÄden informerar de mindre och medelstora företagen om strategisk kompetensutveckling och vÀrdet av denna.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.