Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Syfte: Att undersöka ledares tillvÀgagÄngssÀtt och möjligheter att ta tillvara mÄngfalden pÄ arbetsplatsen i form av olika kompetenser, samt att se hur mÄngfaldspolicys pÄ företagen kan utvecklas i framtiden. Problemformulering: Idag rÄder en Àndrad syn pÄ medarbetare. FrÄn att ha setts som utbytbara enheter, ses de idag som ett viktigt konkurrensmedel med olika behov och drivkrafter som kan nyttjas till företagets lönsamhet. Detta stÀller krav pÄ ledaren i form av att kunna gÄ frÄn ett företag dÀr individerna ses som vilken produktionsresurs som helst, till ett företag dÀr man lyfter fram mÄngfalden av individerna och skapar en insikt om att tillvaratagandet och utvecklandet av dessa kan vara förenligt med goda resultat. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer med platschefer och centrala chefer.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur organisationen och kompetensutvecklingen samt handledningen har betydelse för yrkesrollen som bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen. För att besvara syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med fyra stycken bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en mindre Norrlands kommun. Genom denna studie vill jag lyfta fram att bistÄndshandlÀggarnas kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga förutsÀttningar för en god kvalitet i det sociala arbetet samt handledningens betydelse för bistÄndshandlÀggarna. Kvaliteten i handlÀggningarna ökar vid en specialicering.

Kompetenta ledare Àr en förutsÀttning för framgÄngsrikt företagande och ledarutveckling i organisationer bidrar pÄ sÄ sÀtt till utveckling av individer för organisationers bÀsta. DÀrmed kan ledarutveckling betraktas som ett viktigt strategiskt verktyg för att organisationer ska kunna utnyttja sina ledare pÄ bÀsta möjliga sÀtt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att bidra till vidare forskning kring hur kompetensutveckling och socialisering sker i traineeprogram. Vi har valt att samla in vÄrt empiriska material genom kvalitativa intervjuer och undersökningen har utförts i form av en fallstudie av LantmÀnnens traineeprogram. VÄrt resultat har visat att det finns en tydlig koppling mellan socialisering och effektiv kompetensutveckling i traineeprogram.

En kommun stÀlls ofta inför en mÀngd olika utmaningar, som stÀller krav pÄorganisationen, ledarna och medarbetarna. Hur ska kommunen bÀst ta sig an dessautmaningar som samhÀllet och omvÀrlden stÀller för att kunna vara i framkant i sinorganisation och stÀndigt utveckla den? Att utveckla sina ledare som har en central roll iorganisationen kan vara ett taktiskt val av strategi för att nÄ mÄlen som sÀtts upp iorganisationen. Alla frÄgor som rör kompetens, erfarenhet, utbildning och personlighetÀr centrala begrepp för att utveckla ledare (Day, Fleenor, Atwater, Sturm & McKee,2014). Syftet med föreliggande undersökning Àr att studera om ledarutvecklingen harbidragit med nÄgra förÀndringar eller effekter i kommunen.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Syftet Àr att utifrÄn ett lÀrandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr coaching samt Knud Illeris teori om lÀrande. Coaching har sitt ursprung inom sÄvÀl psykologin som filosofin. Illeris teori om lÀrande utgÄr frÄn de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhÀllelig, vilka stÀndigt Àr förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.

I Skolverkets (2009) förslag till förtydligande av lÀroplanen för förskolan lyfts naturvetenskap och teknik fram som Àmnen som ska tydliggöras. Samtidigt visar forskning och utvÀrderingar att kunskap och intresse inom dessa Àmnen sviktar hos svenska ungdomar. Med anledning dÀrav genomfördes denna studie med syftet att undersöka vilken kompetens som finns pÄ förskolan inom Àmnena naturvetenskap och teknik samt hur den synliggörs pÄ förskolan i dag. Ytterligare forskningsfrÄgor som stÀlldes i denna studie Àr vad pedagoger sjÀlva anser behöver förbÀttras genom kompetensutveckling och om de upplever att det Àr nÄgon skillnad pÄ intresset för Àmnena hos flickor respektive hos pojkar i förskolan och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt?Denna studie genomfördes med dels en enkÀtundersökning i en kommun i mellansverige och dels med hjÀlp av en observationsstudie genomförd pÄ en förskola som profilerar sig mot Àmnena naturvetenskap och teknik.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Denna studies övergripande syfte var att förstÄ de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otÀnkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vÄrdvetenskap ser pÄ akademisk kompetensutveckling. Följande frÄgestÀllningar fokuserades för att fÄ en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad Àr det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvÄrat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp anvÀndes för att försöka förstÄ, förklara eller vÀrdera undersökningens resultat.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Syftet var att undersöka anvÀndningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) pÄ tvÄ svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. UtifrÄn detta skapades tre frÄgestÀllningar som berörde huruvida museerna har en strategi för anvÀndningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i sÄ fall pÄ vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att anvÀnda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt nÀr det gÀller att tillgÀngliggöra och förmedla utstÀllningarnas innehÄll och budskap pÄ ett lustfyllt och mer engagerande sÀtt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för anvÀndningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att anvÀnda IKT i allmÀnhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Detta Examensarbete Àr en undersökning av företag som organiserat sin verksamhet efter produkternas flöden genom produktionen. De anstÀllda arbetar i lag frÄn order till leverans med en och samma produkt. Genom kompetensutveckling och breddade arbetsuppgifter för de anstÀllda, i kombination med befintlig eller ny produktionsteknik, skapas möjligheter för ökad effektivitet och produktivitet. De anstÀllda utbildas för flera och nya arbetsuppgifter dÀr de vÀxlar mellan operativa arbetsuppgifter och administrativa arbetsuppgifter. Arbetsgrupperna ansvarar för de resurser som företaget disponerar, samt styr och följer upp verksamheten mot uppstÀllda mÄl för till exempel leveranssÀkerhet och produktivitet.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.