Syftet med denna studie var att belysa lÀrares erfarenheter vid klassammanslagningar. Mer preciserat Àmnade arbetet att studera vilka positiva och negativa effekter som uppkommer vid en klassammanslagning/ökad gruppstorlek för lÀrares undervisning och den enskilda eleven samt hur detta pÄverkar konflikthantering och individanpassad undervisning. En annan frÄgestÀllning var att undersöka hur ett tÀtare samarbete mellan lÀrare pÄverkar lÀrares kompetensutveckling, bedömning och vÀrdering av elevers lÀrande. Studien utgick ifrÄn en kvalitativ standardiserad intervjumetodik dÀr totalt fyra respondenter intervjuades. Undersökningens resultat visar att respondenterna Àr positiva till lÀrarsamarbete bland annat eftersom det pÄverkar lÀrarnas kompetensutveckling och ökar deras handlingsmöjligheter samt för att samarbetet underlÀttar konflikthantering och individbedömning.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Idag stÀlls det höga krav pÄ kompetens och att vi stÀndigt ska lÀra i arbetet. Kraven innebÀr ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslÄngt lÀrande. Finns ingen drivkraft att utvecklas Àr det svÄrt att finna en plats pÄ arbetsmarknaden.Syftet med denna studie Àr att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lÀrande i arbetet. Underlag för studien Àr nio intervjuer med chefer i olika branscher i bÄde den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna Àr utvecklingsbenÀgna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strÀvar stÀndigt efter att lÀra nytt.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Syfte: Studien syftar till att unders?ka vilka erfarenheter n?gra fokusgrupper l?rare i fritidshem, knutna till anpassade grundskolan, har av undervisning p? fritidshem med fokus p? de kompletterande och kompensatoriska uppdragen. Teori: Studien utg?r fr?n Gert Biestas utbildningsfilosofiska teoribildning och Pierre Bourdieus symboliska kapital. Biesta kritiserar synen p? l?randet som en individuell angel?genhet d?r eleven blir ett objekt i utbildningssystemet. I st?llet beh?ver eleven definieras som ett subjekt vars l?rande utg?r fr?n aktivt handlande i samspel med omgivningen, d?r den vuxne blir elevens medunders?kare av v?rlden och ser det ov?ntade i varje m?te som ny erfarenhet.

Ungdomsarbetslo?shet a?r idag ett stort problem i Europa. Ungdomar har sva?rare att fa? ett heltidsjobb a?n fo?r 20 a?r sedan. I samarbete med Arbetsfo?rmedlingen startade Swedbank projektet Unga Jobb med syfte att fa? fler arbetsso?kande ungdomar in pa? arbetsmarknaden.Syftet med studien var att med kvalitativ metod o?ka va?r fo?rsta?else fo?r initiativet Unga Jobb och vad samarbetet inneba?r fo?r huvudakto?rerna Arbetsfo?rmedlingen och Swedbank.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har pÄ strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, trÀnare och lagledare. Studien Àr av kvalitativmetod, Ätta idrottsklubbar frÄn fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergÄr alltmer frÄn ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker frÀmstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling pÄ personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning Àr en studie med större urval frÄnfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktomrÄde sÄsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningarna hos karaktÀrsÀmneslÀrarna pÄ gymnasiet med inriktning mot El-programmet, elektronik/datorteknik vad gÀller de arbetsuppgifter som de utför inom karaktÀrsÀmnet, hur förberedda de menar sig vara för dessa uppgifter, samt i vad mÄn de anser sig behöva utveckla sin kompetens. Vidare var syftet att ta reda pÄ vilken kompetensutveckling som erbjuds för dessa arbetsuppgifter. Studien bygger, utifrÄn frÄgestÀllningen i syftet, pÄ en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex karaktÀrsÀmneslÀrare inom avsedda program fördelat pÄ fyra gymnasieskolor i fyra olika orter.Resultatet visar att samtliga intervjuade kÀnner sig kompetenta i sitt verksamma karaktÀrsomrÄde i och med att de har bÄde relevant utbildning och arbetslivserfarenhet. Men de flesta utför helst inte frivilligt det administrativa arbetet utan de vill Àgna sin tid Ät den tekniska delen som intresserar dem mest.

Begreppet Human Resource Management, d.v.s. ledning av de mÀnskliga resurserna, har de senaste Ären vuxit sig större. Detta beror bl.a. pÄ att medvetenheten kring organisationer och hur man fÄr anstÀllda att öka produktiviteten har blivit större. Idag vet vi att de psykosociala faktorerna pÄ en arbetsplats Àr av stor vikt för att fÄ en ökad produktivitet och effektivitet.

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur tvÄ- och flersprÄkiga barns olika sprÄk pÄverkar varandra i förskolan, samt hur förskolan pÄverkar de olika sprÄken. Vi vill Àven undersöka hur pedagogerna kan fÄ kompetens, utbildning och hjÀlp att stödja dessa barn i förskolan. Vi har valt att göra en kvalitativ studie pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi gjort intervjuer och observationer som fokuserat pÄ barnens flera sprÄk, pedagogernas arbetssÀtt och kompetensutveckling. I examensarbetet har vi kommit fram till att olika förskolor arbetar pÄ olika sÀtt med flersprÄkighet, och att det Àr bÄde en regional och en lokal frÄga, som beror pÄ ekonomi och vad förskolorna prioriterar. Förskolorna i studien har bÄda ett stort antal flersprÄkiga barn, men prioriterar olika nÀr det kommer till hur de arbetar med flersprÄkighet.

Innan vi pÄbörjade vÄr lÀrarutbildning har vi bÄda sammanlagt arbetat med utvecklingsstörda under 14 Är tid,som assistent, obehörig lÀrare och förÀlder. VÄr erfarenhet frÄn bÄde verksamhetsförlagda utbildningsperioder och arbete i skolor har gjort oss medvetna om att flertalet slöjdlÀrare undervisar elever i grundskolan sÄvÀl som grundsÀrskolan. I tidigare förordningar i svensk författningssamling har behörighetskraven varit nÄgot oprecisa och i realiteten har en ÀmneslÀrarexamen givit tillrÀcklig behörighet för att undervisa de praktisk-estetiska Àmne- na i grundsÀrskolan. I och med den nya författningssamlingen SFS 2011:326 krÀvs ÀmneslÀrarutbildning samt speciallÀrarexamen mot utvecklingsstörning för att undervisa grundsÀrskolan i bild, hem- och konsumentkun- skap, idrott och hÀlsa, musik samt slöjd. De nya behörighetskraven för slöjdlÀrare i grundsÀrskolan uppfylls av ytterst fÄ, om ens av nÄgon, i dagslÀget.Genom en fallstudie av fiktiva elever, vilka vi lÄter vandra genom en ÀmnesomrÄdesplanering, undersöker vi behovet av kompetensutveckling för verksamma och blivande slöjdlÀrare i deras möte med grundsÀrskolan.

Detta Àr en kvalitativ utvÀrdering av omvÄrdnadslyftet i LuleÄ kommun med fokus pÄ verksamhetsnyttan med satsningen. OmvÄrdnadslyftet Àr en nationell satsning pÄ kompetensutveckling inom vÄrd och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lÀrande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lÀr av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter pÄ ett bÀttre sÀtt. Medlemmarna i en lÀrande organisation har god kunskap om resultat, problem och mÄl. Syftet med uppsatsen Àr att utvÀrdera om omvÄrdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vÄrd och omsorg samt om medverkan har stÀrkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom Àldreomsorgen och funktionshindersomrÄdet.

I skolan möter vi dagligen elever som i nÄgon form behöver extra stöd. Vi har i vÄrt arbete med elever i sÀrskilda undervisningsgrupper haft god tillgÄng till IT-verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket vÀckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gÀller IT-verktyg? Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ hur kompetensutvecklingen kring dessa verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-omrÄdet. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden Àr en enkÀtstudie i form av en webbenkÀt.Resultatet visar pÄ en stor skillnad vad det gÀller tillgÄngen till IT-verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gÀller skolutveckling.