Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Syfte: Syftet Àr att kartlÀgga hur pedagoger i en vÀstsvensk kommun arbetar med IUP med skriftliga omdömen. FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger arbetet med IUP?? Hur involveras elever?? Hur involveras förÀldrar?? Hur kan IUP vara ett ?levande dokument? i det dagliga arbetet?? Vilken kompetensutveckling har lÀrarna fÄtt och vilken kompetensutveckling Àr de i behov av?Metod: Vi har valt att besvara vÄra frÄgestÀllningar dels genom litteraturgenomgÄngen och dels genom en enkÀtundervisning riktad till klasslÀrare i Är 1-6. Vi har valt att genomföra en enkÀtundersökning som Àr dels kvalitativ och dels kvantitativ vilket vi finner lÀmpligast med tanke pÄ vÄrt syfte.Resultat:Generellt sett upplever de flesta att de kan arbeta med IUP enligt de riktlinjer som finns i allmÀnna rÄden. De anser att genom att arbeta med IUP blir mÄlen blir tydligare för alla inblandade, förarbetet ger vÀrdefull tid med varje elev och styrdokumenten kan följas bÀttre.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

During the last decade working with competence has emerged as a more strategically important area. Today the human resources in a company are considered a competitive advance and the HR-units play a significant role when it comes to HR-management. Different motives for investing in strategies that promote competence development and learning also exist. The purpose of this paper was to examine how the process of competence development was managed at a large global company. The empirical material consisted of four persons who were interviewed and the analysis of the material was inspired by grounded theory.From the analysis four major themes or core factors emerged as central to the interviewed persons' understanding of the competence development process; solid preparatory work in relation to competence development, communication, awareness of responsibilities and finally the taking action and evaluation of the action.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

 De senaste Ären kan vi se ett ökat intresse för lÀrande i organisationer och kompetensutveckling. Detta menar mÄnga forskare och beslutsfattare Àr en vÀsentlig del för produktivitet, konkurrenskraft och innovation. ( Kock, Gill & Ellström, 2008) Innovationer Àr vanligtvis en frukt av flera olika personers kreativa förmÄga, deras samarbete, erfarenheter och kompletterande kunskaper (Leonard & Swap, 1999). 96,3% av företagen i Sverige Àr smÄföretag (www.scb.se). SmÄföretag och entreprenörer ses som sÀrskilt viktiga för sysselsÀttning och tillvÀxt i nÀringslivet.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag lÀst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska fÄ en kunskapsgrund att stÄ pÄ och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tÀnkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i BorÄs Stad dÀr det satsats pÄ kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod dÄ det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik Àr hos pedagoger. De ger exempel pÄ hur de arbetar med matematikoavsett Älder pÄ barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det Àr i förskolan grunden sÀtts för barns fortsattamatematiklÀrande och de betonar vikten av att pÄvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte anvÀndes i sÄstor utstrÀckning som det var tÀnkt frÄn kommunens sida..

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering pÄett ledarskap hos produktionsledare med utgÄngspunkt i en ledarskapsmodell ochmedarbetarundersökning. Vi har stÀllt oss frÄgor kring hur man kan arbeta vidare med ettresultat frÄn en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man anvÀnda sig avRederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus BÄten skall vÀlja ikommande kompetensutvecklingar för produktionsledare?Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsansats dÀr vi med hjÀlp av fyra intervjuer ochanalys av en medarbetarundersökning kommit fram till vÄrt resultat. I förarbete och bakgrundtill denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi anvÀnder oss flitigt av.VÄrt resultat visar pÄ att BÄtens produktionsledare Àr bra pÄ att utföra arbete gÀllande attleverera resultat och att följa Rederiets kÀrnvÀrderingar. Men att fokus bör ligga pÄ att frÀmjaförbÀttringar, utveckla mÀnniskor och visa sjÀlvinsikt..

GenerationsvÀxlingen inom arbetslivet knackar pÄ dörren och framförallt Àr det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de nÀrmsta Ären.Vi vill ta reda pÄ i vilken utstrÀckning personalcheferna anser att kommunerna har nÄgrastrategier inför generationsvÀxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien Àr gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsvÀxlingen inte har nÄgra officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna frÄga inom teknisk sektor och framförallt dÄ pÄ kommunernas vatten- och reningsverk. HÀr sker kunskapsöverföring genom en lÄng introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar pÄ chef- och ledarskapsutveckling. GenerationsvÀxlingen kommer att innebÀra att ett stort mÄtt av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrÄn organisationen.

Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och analysera enhetschefers syn pĂ„ sina medarbetares kompetensutveckling för att sedan kunna stĂ€lla detta i relation till hur det praktiska kompetensutvecklingsarbetet faktiskt gĂ„r till. Detta gjordes genom en intervjustudie som inkluderade sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom en avdelning i Östergötlands Landsting.Studien redogör för sĂ„vĂ€l skillnader som likheter i uppfattningar dem emellan och Ă€ven mellan vad som sĂ€gs, och vad som görs. Slutligen visar det sig att det inom ett antal frĂ„gor förekommer en diskrepans mellan vad som sĂ€gs, och vad som görs. FrĂ„gor som visade sig vara inkongruenta Ă„terfanns bland annat inom ledarskapsomrĂ„det, kartlĂ€ggnings- och uppföljningsomrĂ„det samt personalpolicyomrĂ„det. Denna inkongruens problematiserades och hĂ€rleddes sedan till möjliga orsaksfaktorer vilka i sin tur utgör potentiella förbĂ€ttringsomrĂ„den i en optimering av verksamhetens kompetensutvecklingsarbete..

Syftet med studien var att undersöka ett företags syn pĂ„ kompetens och kompetensutveckling samt att studera hur företaget ser pĂ„ den kommande generationsvĂ€xlingen ur ett kompetensperspektiv. Studien utgick frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad Ă€r kompetens? (2) Hur ser företaget pĂ„ kompetens, och hur hĂ€nger det ihop med Ă„lder? (3) Vilken kompetens har de Ă€ldre i förhĂ„llande till de yngre? (4) Hur ser den nuvarande arbetsstyrkan ut och hur ser företaget pĂ„ den generationsvĂ€xling som kommer ske? Företaget som studerats Ă€r Åkers Sweden AB, som Ă€r ett företag i Mellansverige inom stĂ„lbranschen. Metoden i studien har varit kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Mitt syfte med denna uppsats var att belysa vad lÀrarna anser att de fÄtt genom kompetensutvecklingen kring individuella utvecklingsplaner och vilka konsekvenser dessa planer fÄr för den dagliga verksamheten. Av litteraturen, myndighetsperspektivet, forskarperspektivet, teoriförankringen framgick att individuella utvecklingsplaner Àr ett skriftligt framÄtsyftande dokument som skapas under utvecklingssamtalet tillsammans med lÀrare, elev och förÀldrar dÀr alla inblandade har ett delat ansvar. Metoden jag har anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat lÀrare som har fÄtt kompetensutveckling och har haft en process i Àmnet under drygt ett Ärs tid. Av resultatet framgick att lÀrarna fÄtt en bredare förstÄelse för att förskollÀrare och lÀrare har lika tankar och problem över alla stadier, övergÄngarna och arbetet mot lÀroplanens mÄl underlÀttas, planeringen, lÀrararbetet, förÀldrasamverkan pÄverkas och att det finns behov av tid för ökad kollegial samverkan och reflektion kring detta arbete.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.