För att förändra behövs tillgång till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nå sina mål. Att finna behov av kompetenser i förhållande till verksamhetens mål, kan vara en början på att rätt kompetens hamnar på rätt plats utifrån de satsningar som görs. En utvärdering kan göras för att utvisa om verksamheten är på rätt väg mot förändring. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förändras.

I detta examensarbete studeras rullarmering i en brokonstruktion med avseende på effektivisering av byggprocessen. Målet är att ersätta traditionell armering med rullarmering i en studerad bro för att kunna avgöra ekonomiska och tidsmässiga fördelar. Armeringen kommer att granskas i projekterings- och konstruktionsfasen för att finna eventuella hinder. Utifrån dessa hinder skall förslag på lösningar sammanställas för att bidra till en projektering som effektiviserar rullarmeringsmomentet i konstruktionen. Slutligen kommer en jämförelse sammanställas där rullarmeringskonstruktionen ställs emot grundkonstruktionen ur ett tidsperspektiv samt ur ett ekonomiskt perspektiv.Resultaten från granskningen visar på minskade tider och kostnader inom konstruktionens armeringsmoment, vilket även sänker totalresultatet.

Organisationer som är verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en både dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder ständigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara på ständigt uppkommande förändringar förutsätter det i sin tur en adaptiv förmåga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation måste tillskansa sig för att en sådan adaptiv förmåga ska kunna uppnås. Uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen ämnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan användas för att en adaptiv förmåga ska uppnås.

Njurbiopsi tas för att ställa diagnos och för behandlingskontroll av flera njursjukdomar. En del av sjuksköterskans arbete att förbereda och övervaka patienter. Njurbiopsi är förenat med risken att drabbas av en blödning vilken kan vara livshotande. I Sverige tycks vården vid njurbiopsi skilja sig åt mellan olika sjukhus. Det saknas en systematisk sammanställning av praxis.

Vårt primära syfte med denna uppsats är att undersöka normer kring likabehandling i en detaljhandelskedja, vårt sekundära syfte är att finna konkreta åtgärder att föra in den likabehandlingsplan vi fått i uppdrag av en detaljhandelskedja att skapa. Som metod för detta har vi intervjuat en regionchef, fyra butikschefer och nio säljare samt gjort en lönekartläggning i det aktuella företaget.Vi har i tidigare forskning och teori funnit att grunden till allt likabehandlingsarbete är förankring i lagtext och kunskap samt att alla i en organisation behöver ta ett ansvar för ett gott arbetsklimat. Därför är det viktigt att uppmärksamma de normer som finns i organisationen och motverka negativa uppfattningar om likabehandling. Det gäller att sträva mot en multikulturell organisation samt att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Detta påverkar inte minst ett företags rekryteringsprocess som måste vara fri från uteslutande och diskriminerande förfaranden för att på så vis säkerställa företagets framtida Kompetensbehov, även då demografin i Sverige förändras.Resultatet av intervjuerna visade på en positiv uppfattning av företagets likabehandlingsarbete och av arbetsmiljön generellt.

Medarbetarna sägs ofta höra till företagens viktigaste tillgångar och företagens vinst påverkas till stor del av att rätt medarbetare anställs. En felrekrytering beräknas kosta företagen i snitt 700 000 kronor och kan även leda till låg arbetstrivsel hos såväl den nyanställde som hos den övriga personalen. Genom kunskap gällande de negativa aspekterna vid rekrytering utarbetades studiens syfte, att studera hur de rekryteringsansvariga ser på felrekrytering, vad felrekrytering kan bero på samt hur det kan minskas ur de rekryteringsansvarigas perspektiv. Tre frågeställningar skapades för att nå upp till studiens syfte: Hur ser de rekryteringsansvariga på felrekrytering? Vad kan felrekrytering bero på ur de rekryteringsansvarigas perspektiv? Hur anser de rekryteringsansvariga att felrekrytering kan minskas? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer med rekryteringsansvariga på sex stora företag i Sverige.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Av omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsåväl hushållsarbete, att vårda svårt sjuka och döende personer, människor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta Kompetensbehov. Syftet med studien är att undersöka hur vårdbiträden somhar gått omvårdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till användning i hemtjänstarbetet. Metoden som använtsär en kvalitativ intervjustudie, där 11 personer som genomgått omvårdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna är fördelade på sex hemtjänstlag.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det Kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsättningar det finns för lärande inom Polismyndigheten i Västra Götaland. Med detta hoppas vi öka förståelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har påverkat deras arbetsprestation. Vi har utgått från två pedagogiska teorier om sociokulturellt lärande och erfarenhetsbaserat lärande i vår teoretiska referensram. Vi har även använt oss av teorier som behandlar ämnena lärande i arbetet, motivation till lärande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgått från handlar om utbildning, ledarskap och lärande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen är en kvalitativ studie där den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefäl inom Polismyndigheten i Västra Götaland.

Studiens syfte är att ge en aktuell bild av arbetslivssituationen för de första examinerade socialpedagogerna från Högskolan Västs distansförlagda utbildnings-program i Hultsfred och Västervik. Studien belyser också hur de före detta studenterna ser på sin utbildning och på det socialpedagogiska kunskapsområdet kopplat till sin yrkesroll. Tre centrala teoretiska begrepp, kunskap, verktyg och förhållningssätt, utgör fokus och ställs i relation till socialpedagogik som profession, kunskapsområde och praxisfält. Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med enkäter till den grupp om totalt 39 studenter som avslutade sin utbildning vid årsskiftet 2006/2007. Frågor med fasta svarsalternativ har kompletterats med öppna frågor av berättande karaktär, kring uppfattning om utbildningens relevans för yrkeslivet och studenternas tankar kring socialpedagogik som profession och yrkesroll.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom två olika organisationer. Under senare år har relativt stora satsningar gjorts på personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhället ökar ständigt och för att finna en lösning på detta har många företag valt att satsa på kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad är kunskap och kompetens än kapital som växer i framtiden. Därför bör såväl privata som offentliga organisationer satsa på kompetensutveckling både kortsiktligt och långsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.

Background: The board of directors is a key player in corporate governance. Their role is to ensure that the corporations are run with the interest of the shareholders as the main focus. In the beginning of the 21st century, a survey was made about the confidence of the Swedish business community and in which criticism was directed to the board of directors. The boards were deemed inadequate in their function and were often solely composed by members with similar experiences and competence, therefore lacking in diversity. In order to improve the competence and work of the board of directors, the Swedish code of corporate governance was introduced and its recommendations comprehend the boards? size and composition.

Under våra praktikperioder har vi reflekterat över hur utbudet på utbildningar genom olika samordnare ser ut. Ringhals gjorde en förfrågan om någon eller några studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet var intresserade av att göra en kartläggning över hur de hittar sin framtida kompetens och vilka utbildningar de skall lägga sina resurser på. Då dessa frågor är relevanta för vår framtida profession ansåg vi att detta var ett intressant uppdrag, inom vår tidsram var arbetet för stort vilket gjorde att vi fick korta ner arbetet något. Således blev syftet med denna uppsats att utifrån ett ledningsperspektiv jämfört med ett medarbetarperspektiv göra en kartläggning över Ringhals framtida Kompetensbehov. Undersökningarna gjordes inom två befattningsområden som för Ringhals anses vara kritiska på grund av bland annat pensionsavgångar.

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett Kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa.