Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Elever i skolan måste kunna samarbeta i många olika situationer för att lära och utvecklas. Det kan till exempel handla om olika grupparbeten, problemlösningar, lagaktiviteter i idrotten och lek. Att kunna samarbeta med andra är en del av den sociala kompetensen, men det är inte självklart att alla elever kan samarbeta utan svårigheter. Detta har vi sett på skolorna och vi har även pratat med pedagoger som påvisar att flera elever idag har samarbetsproblem och brister i den sociala kompetensen. Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på hur pedagoger i grundskolans tidiga år ser på begreppet social kompetens, hur de arbetar för att elever ska utvecklas socialt och om lek används i skolan för utvecklingen av den sociala kompetensen.

Dagens skola är på vissa punkter inte alls olik skolan som fanns i början av 1900-talet. Den målstyrning som idag är tydligt markant förekom redan under förra seklets början men då i form av specifika ämnesmål. Över tid har dessa mål kommit att revideras i många led och resulterat i den mål- och resultatstyrda skola vi har idag. I den mål- och resultatstyrda skolan anses didaktisk kompetens och lärarprofessionalism vara viktig. Syftet med detta examensarbete är att få insikt i och förståelse för hur lärare i den mål- och resultatstyrda skolan möter kraven på didaktisk kompetens.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap om pedagogers erfarenheter av att arbeta för att öka elevers sociala kompetens, de olika hinder och möjligheter pedagogerna kan uppleva, då de blir erbjudna att arbeta utifrån en metod som de fått kompetensutbildning inom. Undersökningen är gjord med kvalitativa intervjuer av fyra pedagoger. I resultatet framgår att pedagogernas arbete för att främja elevers sociala kompetens genomsyrar hela verksamheten, de arbetar inte endast under någon lektion i veckan med social kompetens. Resultatet visar att pedagogerna inte arbetar utifrån en viss metod, utan använder sig av många olika material, trots att alla fyra pedagoger nyligen fått kompetensutbildning inom en viss metod. Det framkom att endast en av de fyra pedagogerna berättade om nya upplevelser av hur man kan arbeta för att öka elevers sociala kompetens, genom deras kompetensutbildning inom en metod.

Kulturella skillnader är vanliga och har alltid funnits. Inom hälso- och sjukvård märks detta allt mer och det kan dagligen uppstå problem på grund av kulturella olikheter. Kulturell kompetens innebär att ha en förståelse för andra kulturer och är en förmåga som kräver tid och arbete för att uppnå. Syftet med studien var att utforska utvecklingen av vår egen kulturella kompetens efter fem veckors volontärarbete som fysioterapistudenter i Botswana. En autoetnografi där dagboksanteckningar efter en volontärperiod i Botswana analyserats.

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anställdes. Syftet var att jämföra hur väl kraven och kvalifikationerna stämde överens. Utgångspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. Där framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som ställs ibland är överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken där en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och där webbpublicering är en arbetsuppgift.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse.

Syftet med denna undersökning har varit att studera huruvida individuella målsättningaranvänds inom elitfotboll. Dessutom undersöktes vilka målsättningsstrategier som föredrassamt vilka av dem som uppfattas som mest effektiva. Vidare studerades hur användningen avolika målsättningsstrategier är relaterat till elitfotbollspelares upplevda kompetens ochmotivation. Även skillnader mellan ordinarie och icke ordinarie spelare samt juniorer ochseniorer studerades.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Syftena med denna uppsats är att lyfta fram och beskriva aspekter av varför några pedagoger på en särskola arbetar med att utveckla elevernas sociala kompetens samt beskriva hur de går tillväga. Ett ytterligare syfte är att undersöka vilka sociala färdigheter pedagogerna anser eleverna vara i behov av att utveckla och i vilka sammanhang de blir viktiga. Frågeställningarna fokuserar på vilken innebörd pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens och vilka sociala färdigheter som kan anses vara viktiga att utveckla hos särskoleeleverna samt vilka undervisningsmetoder som används för detta ändamål. Ytterligare en frågeställning behandlar i vilka sammanhang social kompetens kan bli viktigt för eleverna.Studien är av kvalitativ karaktär där intervjuer var den huvudsakliga metoden vilken kompletterades med observationer. Vår uppsats är en fallstudie där intentionen har varit att nå en djupare förståelse kring ett specifikt ämne.Resultatet visar att pedagogerna tillskriver begreppet social kompetens innebörder som samspel, empati, självhävdelse, självkontroll, kommunikation och som ett mått på samhällets normer.

Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers uppfattning om lekens betydelse för utvecklande av barns sociala kompetens. Respondenterna är fritidspedagoger i en kommun i Norrbottens län. Totalt 4 stycken respondenter ställde upp i denna studie. I detta arbete har jag använt mig av intervjuer som metod. Fritidspedagogerna i denna studie använder sig av lek för att stärka social kompetens genom att erbjuda drama övningar och gruppstärkande övningar.

När konkurrensen hårdnar och marknaderna globaliseras så ökar kraven på varje företag att utvecklas. I takt med förändringarna i omvärlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgångsfaktor är att kroka arm med flera samarbetspartners. Här är vänortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vänortssamarbete kan ge företag på lokal nivå högre kompetens genom att ingå i ett nätverk orter emellan.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Syfte: Att analysera anv?ndningen av l?nord i japanska genom en studie av utvalda ord i Sanseid?s ?rliga lista ?ver nya ord mellan 2015 och 2024. Fokus ligger p? att analysera varf?r och hur dessa l?nord anv?nds. Teori: Trendande l?nord i det japanska spr?ket reflekterar aktuella samh?llsfr?gor och v?rderingar, vilket g?r dem till en indikator p? hur dessa fenomen p?verkar spr?ket och det japanska samh?llet. Metod: Kvantitativ analys anv?nds f?r att identifiera trender i l?nordens f?rekomst och ursprung i Sanseid?s listor. Kvalitativ analys unders?ker l?nordens samh?lleliga och kulturella funktion, med hj?lp av nyhetsartiklar. Resultat: L?norden som analyserades djupare gav en unik bild som ger en b?ttre f?rst?else av hur Japan ser ut och fungerar..

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka pedagogers syn på olikheter, möjligheter och svårigheter att möta olikheter och hur de ser på sin kompetens i förhållande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges läsaren en tillbakablick över hur man sett på olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser på det i dag. Vidare presenteras en genomgång av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lärarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak på ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data är halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika åldrar.