Detta examensarbete är ett försök att skapa en enkel handbok, där man lätt kan slå upp fakta om olika typer av gjutlegeringar. Samtidigt är det en undersökning om hur man kan förbättra kvalitetssäkringen av gjutgods. För att uppnå det förstnämnda har grundliga litteraturstudier utförts och resultatet har blivit ett antal avsnitt som tar upp det viktigaste om gjutning och gjutgods. I dessa avsnitt kan man läsa om olika gjuttekniker, legeringars gjutegenskaper, olika typer av värmebehandlingar, gjutdefekter, vanliga metoder för kontroll etc. Undersökningen av kvalitetssäkringen, och om dess förbättring, möjliggjordes genom kontakt mellan olika företag och genom att prova tekniker, såsom finita element beräkning (FEM) och gjutsimulering, och dra slutsatser från dessa resultat.

Människan har genom tiderna använts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag är artefakterna otroligt avancerade. Datorn är ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och färdigheter för att utföra arbeten.

I dagens konkurrensmässiga och bitvis turbulenta och komplexa miljö som företag befinner sig i är behovet av ständiga förbättringar inte bara i produkter och tjänster utan även processer centralt. Vikten av att arbeta med förbättringsarbete inom alla delar av ett företag är idag stor samtidigt som förändringstakten förmodligen aldrig har varit större. Lean tillverkning som först implementerades av Toyota har en mängd värdefulla verktyg i verktygslådan och ett av dessa verktyg är VSM. VSM har använts som ett ovärderligt verktyg för att identifiera förbättringsmöjligheter i form av slöseri, kvalitetsbrister och för att reducera ledtider med stor framgång främst inom repetitiv icke MTO-baserad tillverkningsmiljö. ABB Metallurgi är en ledande leverantör av systemlösningar för omrörning av metallurgisk smälta och stabiliseringsutrustning för valsverk.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska även se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer på fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn på IKT. Vi undersöker också pedagogernas syfte till att använda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vår studie är pedagogen syn och förhållningssätt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-användningen ökat men är fortfarande inte så etablerade i förskolan. De skriver också att det är pedagogernas rädslor som hämmar utvecklingen inom IKT i förskolan.

Vårt magisterarbete är en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. Vår uppgift har varit att ta reda på hur man genom illusioner kan lura människans hjärna att se djup även då bilden är helt platt. Vårt främsta verktyg vi använt oss av är glasögon med röd- och cyanfärgade filter. Till vår produktion har vi anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att öka upplevelsen ännu mer..

Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns gränser för att peka ut önskad samhällsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel på kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frågor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med närliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. Utifrån exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhållande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna ställs mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstäders betydelse för samhällsutveckling i en globaliserad värld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de två kommunerna och regionförbundet Östsam har en kärnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta än vad kommunerna har rådighet över. Den gemensamma planen upplevs få en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frågor kring samhällsutveckling kopplat till städernas arbetsmarknadsregioner..

Hur fungerar teckning som ett resonerande verktyg? Vad ger den utforskande handlingen upphov till? I mitt examensarbete söker jag efter referenser och begrepp som styrker min mening om vårt behov av att utveckla tecknandet (en handling som i följande används i en vidare bemärkelse). Som landskapsarkitekter är det viktigt att vi skapar vårat eget förhållande till den verklighet som omger oss ? och sätter den i relation till andras ? för att fungera som formgivare. Genom att utforska världen och dess landskap erhåller vi nya perspektiv och breddar vårat vetande. Med utgångspunkt i gestaltpsykologin, enligt Rudolf Arnheim behandlar jag förhållandet perception ? registrering ? teckning, vilket utgör den outtalade grunden för det som lärs ut på konst- och designutbildningar idag.

Uppsatsen syftar till att diskutera hur troligt det är att riksdagen fattar beslut i enlighet med 11septemberutredningens förslag om militära maktmedels bruk, i samhället, i fredstid.Frågeställningarna är: Vilka argument förs fram i frågan om utökad användning av militära maktmedel,vilken är synen på militära maktmedels roll i samhället samt en diskussion om hur troligt det är attriksdagen kommer att besluta om utökad användning av militära maktmedel i enlighet med11 septemberutredningens förslag?Undersökningen och analysen genomförs med ett verktyg som omfattar parametrarna: värdet av11 septemberutredningen, hotbild, grundsyn på militära maktmedel samt hur civil kontroll övermilitärmakten skall uppnås. Med detta verktyg skapas, utgående från litteratur om politisk-militärarelationer, två idealtyper som anses svara mot de nuvarande och de föreslagna förhållandena.Källmaterialet, remissinstansernas yttranden, debatt och motioner i riksdagen samt debattartiklar i dagspressen,undersöks genom en kvalitativ textanalys och klassificeras med hjälp av analysverktyget.Undersökningen visar att både bland remissinstanserna och bland riksdagspartierna finns tvåhuvudteman. Ett som ser militärmakt som ett hot mot medborgarna och vill begränsa dessinflytande och befogenheter samt säkerställa noggrann civil/politisk kontroll. Det andra som sermilitärmakt som ett maktmedel likställt exempelvis polis och förordar utökade befogenhetersamt integration och ett pragmatiskt bruk av militära maktmedel i fredstid..

BAKGRUND:Uterummet ska ses som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upp-täckarlust och inspiration. Detta tar de olika läroplanerna fasta på. Förespråkare för utomhuspedagogik har under århundrade sett att barn behöver både teori och praktik för att tillägna sig ett lärande. Barn lär sig matematik lättast om de får lära sig i ett samspel, sammanhang och genom samtal med varandra och med vuxna. För att barn lättare ska kunna tillgodogöra sig ett lärande bör de få använda sina sinnen och sin kropp.

Det finns mycket forskning om hur design bygger starka varumärken, men den är inte branschspecifik.  Modebranschen är en komplex företagsmiljö med ständigt förändrade marknadsvillkor. Detta kräver att modeföretag arbetar med effektiva strategier för att kunna differentiera sig mot konkurrenterna, där varumärket ses som ett verktyg.Avsikten med denna uppsats är att studera tre modeföretags designprocess och hur man, med hjälp av design som verktyg, kan förmedla sin varumärkesidentitet till konsumenterna i form av en varumärkesupplevelse.Denna studie är av kvalitativ karaktär och består av tre individuella intervjuer med centrala personer från valda företag (Mayla, Minna Palmqvist och Whyred), samt individuella intervjuer och gruppintervjuer med konsumenter. Insamlad data har analyserats med hjälp av en modifierad modell av The Corporate Branding Model och The Brand Design Management Model. Med hjälp av modellen identifierades modeföretagens varumärkesidentitet och deras designprocess kartlades.

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier såsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM används MBO som dess främsta verktyg. MBO kan vid en jämförelse ses som en motsats till det TQM sägs stå för. Beställar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie är att undersöka om två organisationer tillämpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Då tjänster i viss mån produceras och konsumeras samtidigt är det svårt att upprätthålla kvalitetskontrollen. Det finns ingen kvalitet som kan kontrolleras i förväg innan tjänsten har levererats. Inom tjänsteorganisationer är man istället främst ute efter att mäta relationen mellan kundens förväntningar och vad denne faktiskt upplever. En mätning behöver därmed innefatta sökandet efter kundernas förväntningar. Det finns åtskilliga modeller och verktyg för företag vad gäller kvalitetsmätningar.