I detta kandidatarbete svarar vi på frågan ?Hur använder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstärka en dokumentärfilms budskap??. Retorik står i konflikt med dokumentärfilm. Vi anser att retoriken vill påverka medan en dokumentär vill undervisa. Med hjälp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi påverka tittarens tycke om en dokumentärfilms budskap via postproduktion.

Ett förändrat klimat kan komma att utsätta samhället för en rad olika påfrestningar, vilket förväntas ställa ökade krav på den fysiska planeringen av samhället. Detta examensarbete innefattar en studie vars syfte är att ta reda på hur tjänstemän som arbetar med fysisk planering på kommunal nivå upplever ansvarsförhållandet, liksom det praktiska arbetet med att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat. Studien syftar också till att ge svar på den mer övergripande frågan om huruvida fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till de situationer som kan tänkas uppträda i ett förändrat klimat. Studiens genomförande grundas på kvalitativa intervjuer med tjänstemän som arbetar med fysisk planering i Helsingborgs stad, Kristianstads kommun, Landskrona kommun och Vellinge kommun samt en dokumentstudie av ovanstående kommuners översiktsplaner. Resultaten från studien visar bland annat att fysisk planering är ett lämpligt verktyg att använda för att anpassa samhällelig bebyggelse till ett förändrat klimat om klimathänsyn integreras i planeringen.

Vi har främst använt oss av intressentmodellen och legitimitetsteorin i vår analys. För att ge läsaren en teoretisk bakgrund går vi även bland annat in på det ansvarsfulla företaget, CSR och olika sätt att rapportera. Vi utgick i vår studie från tre stora svenska företag inom konfektionsbranschen. Vi har kommit fram till att företag använder olika verktyg för att framstå som legitima. Dessa verktyg är införande av uppförandekoder som de försöker få sina leverantörer att leva upp till.

Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet.

Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven.

This thesis investigates how energy is used in three public baths today and suggests measures that could reduce the energy demand. The results show that there is a great poteltial for energy savings i public baths, and that it would be interesting to examine some of the proposed measures further..

Denna studie handlar om vad pedagoger har för attityd, utbildning och förutsättningar gällande informations- och kommunikationsteknik (hädanefter benämnt IKT) i grundskolans tidigare år.    Nedan frågeställningar har används för att ge läsaren en bra grund till ämnet och senare i texten komma fram till en slutsats Vad finns det för förutsättningar på de tillfrågade pedagogernas skolor för att kunna undervisa med hjälp av IKT?Vad för relevant utbildning har de tillfrågade pedagogerna som undervisar med hjälp av IKT?Hur arbetar de tillfrågade pedagogerna med IKT?Vad har de tillfrågade pedagogerna i grundskolans tidigare år för attityd till IKT?     I den här studien användes intervju som metod.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa respondentintervjuer. Fem pedagoger i grundskolans tidigare år intervjuades, med tidigare år menas från förskoleklass till årskurs 6. Utvalda delar från intervjuerna är transkriberade. I analysen presenteras teman utifrån den kartläggning som gjorts av intervjuerna, med hänsyn till frågeställningarna i denna empiri.

Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa.

Bakgrund och problemdiskussion: Den globala miljön mår inte bra. En följd har näringslivet idag ett allt större fokus på miljöfrågor. Transportbranschen är en av de branscher med absolut störst miljöpåverkan och flera initiativ görs för att minska densamma med hållbarhetsstrategier och miljömål som resultat. Men hur implementeras dessa frågor i en verksamhet vars grundverksamhet är miljömässigt ohållbar? Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara hur hållbarhetstrategier och miljömål implementeras i organisationer inom transportbranschen.

Sammanfattning Det talas just nu mycket om utomhuspedagogik. Med utomhuspedagogik menas då att undervisningen flyttas ut ur klassrummet, för att lära i, och av, omgivningen. Men är utomhuspedagogiken ett viktigt pedagogiskt verktyg i årskurs 3-5 eller är det bara utelek? För att ta reda på det har jag genomfört en enkätundersökning bland lärare som arbetar i årskurs 3-5 över stora delar av Sverige. Av 105 utskickade enkäter har 40 stycken besvarats.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda.Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel.

Helhetstänkande är en central aspekt inom upplevelseproduktion, men tycks än så länge vara ett relativt ovanligt förekommande tankesätt bland evenemangsproducenter. Kanske är det så att det saknas ett konkret verktyg för att skapa helhet i ett evenemang. Då storytelling kan skapa en känsla av helhet, kontinuitet och tillhörighet (Mossberg & Johansen, 2006), ville jag studera hur denna metod i nuläget används inom evenemang. Studiens syfte är därför att beskriva och analysera hur några valda evenemangsproducenter arbetar med storytelling för att skapa en helhetsupplevelse. För att besvara studiens frågeställningar har jag valt att göra kvalitativa intervjuer med sex företag/evenemangsproducenter, som arbetar med storytelling i någon form.

BAKGRUND: Dagligen genomgår ett stort antal patienter datortomografiundersök-ningar med intravenöst (i.v.) kontrastmedel. Kontrastmedlet kan bidra till en stegring av S-kreatinin värdet och orsaka njurskada = kontrastmedels nefropati (KMN). För att kunna bedöma och följa patientens njurfunktion tas S-kreatinin prov. SYFTE: Att be-lysa riskfaktorer för KMN på polikliniska patienter som ska genomgå röntgenundersök-ningar med i.v. kontrastmedel.

Går det att omvandla en stämning ur en berättelse till fysiska objekt? Vilka medel krävs för att styra betraktarens läsning av verket? Hur kan jag använda berättelsen i mitt gestaltningsarbete?I "Berättelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjälp av berättelsen som format, kan använda den som ett verktyg för att få fram en gestaltning. Med föreställande objekt har en narrativ berättelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för människans tillstånd, och relationer mellan människor..