Syftet med detta examensarbete var att skapa ett matematiskt arbetsmaterial för pedagoger. Materialet ska underlÀtta för pedagoger som kÀnner sig obekvÀma eller illa till mods vid tanken pÄ att arbeta med matematik. Materialet, som bestÄr av handledning, arbetsmaterial och ett formulÀr togs fram efter att ha studerat litteratur och efter att förtester med fyra barn gjorts. Materialet Àr tÀnkt att hjÀlpa pedagoger att fÄ syn pÄ de fem grundlÀggande principerna hos barn som behövs för att bli bra pÄ aritmetik. De fem principerna Àr ramsrÀkning, sifferkunskap, antalsrÀkning, ordinaltalsrÀkning och spontan antalsuppfattning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningar för att pÄ ett el och energiprogram lÀgga ut delar av de gymnasiegemensamma Àmnena Svenska, matematik och engelska pÄ APL.Den bakomliggande tanken med att lÀgga ut gymnasiegemensamma Àmnen pÄ APL Àr att detta potentiellt skulle kunna ?hjÀlpa? karaktÀrsÀmnena i termer av att skapa mer undervisningstid i dessa kurser, samt skulle kunna bidra till en utbildning som Àr mer sammanhÀngande och som utgör en helhet för eleven.Precisering: Det finns en tydlighet i mÄlen och det centrala innehÄllet i kurserna engelska 5 och matematik 1a som klart riktar sina mÄl i den yrkesinriktning som eleven valt. Denna tydlighet finns inte riktigt i svenska 1 men det omnÀmns ÀndÄ i de övergripande mÄlen med kursen.De frÄgestÀllningar jag har Àr:1. Hur förhÄller sig lÀrare i gymnasiegemensamma Àmnen (Svenska, matematik och engelska) till att lÀgga ut delar av deras undervisning pÄ APL?2. Finns det vinster (pedagogiska eller tidsmÀssiga) i en sÄdan hÀr slags integrering?3. Kan lÀrarna i engelska, matematik och svenska se nÄgra problem i en sÄdan integrering?4. Kan lÀrarna i svenska, matematik och engelska tÀnka sig att reducera undervisningstid? 5. Hur skulle de lÀrare som undervisar i svenska, matematik och engelska stÀlla sig till att ha kursmoment pÄ APL? 6. Hur skulle denna nyordning tas emot av de som idag Àr handledare för vÄra elever pÄ APL?Metod: Studien Àr gjord genom intervjuer som Àr av halvstrukturerad karaktÀr och metodiken Àr kvalitativ. 10 personer Àr intervjuade varav sex stycken Àr lÀrare pÄ olika gymnasieskolor.

Denna undersökning syftar till att granska hur verksamma lÀrare i lÄg- och mellanstadiet i en kommun i Mellansverige upptÀcker och uppfattar elever med fallenhet för matematik, samt pÄ vilket sÀtt lÀrarna tar hÀnsyn till dessa elever i undervisningen. Detta undersöktes med en webbaserad enkÀtundersökning. I den teoretiska bakgrunden definieras olika begÄvningsbegrepp och utmÀrkande egenskaper hos elever med fallenhet beskrivs. Vidare behandlas olika undervisningsmetoder och stödÄtgÀrder i arbetet med dessa elever. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos lÀrarna om dessa elever, men att det inte finns tillrÀckligt med tid till att hinna ge dessa elever tillrÀcklig stimulans.

Skolverket visar att andrasprÄkselever har sÀmre resultat i matematik jÀmfört med sina jÀmnÄriga kamrater. Problemet relateras oftast till kunskapsbrist i det svenska sprÄket hos denna elevgrupp. Denna uppfattning kan pÄverka pedagogernas förehavande i klassen sÄ att andra orsaker som har stor pÄverkan pÄ andrasprÄkselevernas framgÄng i matematik ignoreras. Studier visar att sprÄket inte Àr den frÀmsta orsaken som pÄverkar elevernas förmÄga att lyckas i matematik, utan det Àr sjÀlva undervisningen som inte anpassas efter elevernas olika förutsÀttningar. Det hÀr arbetet Àr en kvalitativ studie som utförts i Ärskurs fyra.

Syftet med denna studie Àr att utröna hur vÀl skolan, med avseende pÄ Àmnet matematik, lyckas leva upp till tre specifika jÀmstÀlldhetsmÄl som formulerats i skolans lÀroplan Lpf 94. Data har samlats in i tvÄ steg, undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut till elever i Ärskurs tre pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program och pÄ intervjuer dÀr fyra flickor med goda betyg i matematik och fysik fÄtt beskriva sin relation till Àmnet matematik samt berÀtta om varför de inte tÀnkt studera matematikintensiva utbildningar pÄ universitetsnivÄ. Resultatet i min studie tyder pÄ att jÀmförelsevis fÄ flickor Àmnar studera matematikintensiva utbildningar. Resultatet visar ocksÄ att flickor med betygsmÀssigt goda förutsÀttningar tycker att det Àr oklart vilka matematikintensiva utbildningar som stÄr dem till buds. Mina slutsatser Àr att skolan inte lyckas leva upp till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsmÄl i sÀrskilt hög grad och att skolpersonal i form av studievÀgledare och lÀrare bör arbeta mer aktivt med att vÀgleda elever och ge dem information..

Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lÀttare för matematik, Àn de elever som inte spelar nÄgot instrument. Den försöker ocksÄ ta reda pÄ om det Àr nÄgon skillnad pÄ de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.Metoden jag anvÀnt Àr att jag har lÄtit 180 elever i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg frÄn Ärskurs nio de fÄtt i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever lÀser pÄ ett studieförberedande program och 121 elever lÀser pÄ ett yrkesförberedande program, vilket ungefÀr motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har ocksÄ fÄtt ange om de spelar nÄgot instrument och i sÄ fall Àven hur lÀnge de spelat samt om de spelar efter noter.Resultatet visar att betygen Àr betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter Àn vad det Àr för sÄvÀl de elever som spelar ett instrument utan att lÀsa noter samt för de elever som inte alls spelar nÄgot instrument. Det visar ocksÄ att i den hÀr undersökningen blir betygen bÀttre ju lÀngre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen Àr större för tjejerna Àn för killarna.

En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka aspekter eleverna visar i handling samt tolka undervisningsmetodens för- och nackdelar utifrÄn ett elevperspektiv. Undersökningen skedde via observationer genom videoinspelningar frÄn utomhuslektioner i matematik samt med intervjuer frÄn samtliga elever som genomförde utomhusmatematiklektionen. Undersökningens resultat visar att de deltagande eleverna upplever utomhusmatematiken som lustfyllt och eleverna uppskattar miljöbytet frÄn klassrummet och ut pÄ skolgÄrden. Eleverna nÀmner Àven den fysiska aktiviteten samt ett fint vÀder som nÄgot positivt med utomhusmatematik. De nackdelar som eleverna upplever med arbetssÀttet Àr vÀdrets pÄverkan av koncentrationen samt en tÀvlingsinriktning som kan synas hos eleverna, vilket bidrar till ett sÀmre samarbete.

Huvudsyftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka eleversattityder till skolmatematiken i skolÄr 4. Vi har Àven jÀmfört vÄrt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i Äldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolÄr 4. Resultatet visar att eleverna harbÄde positiva och negativa attityder till Àmnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder Àr olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att undersöka om pedagoger anvÀnder sig av lek i undervisningen samt om leken kan frÀmja elevers förstÄelse och kunskap i grundskolan inom Àmnet matematik. Hur fem filosofer förhÄller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgÄngen samt förklara vad lek Àr och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om Àmnet matematik samt om pedagoger kan anvÀnda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi Àven beskrivit tidigare forskning om det Àmnet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frÄgeformulÀr. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vÄr empiri. Svaren vi fÄtt Àr skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. VÄrt resultat visar att pedagogerna stÀller sig positivt till lek som en undervisningsform i Àmnet matematik.

För att ta reda pÄ i vilket utstrÀckning digitala prov kan anvÀndas i Àmnet matematik pÄ gymnasiet har en studie gjorts, dÀr fokus legat pÄ Àmnesplanens olika förmÄgor, vilka utmaningar som Àr förknippade med denna examinationsform samt hur det kan pÄverka elevernas motivation. Studien har en kvalitativ inriktning och bestÄr av en inledande dokumentanalys, implementation och genomförande av prov pÄ dator, samt utvÀrdering av resultat. Genomförandet gjordes med en grupp elever pÄ det naturvetenskapliga programmet, vilka fick lösa uppgifter digitaliserade frÄn ett nationellt prov, och sedan fylla i en enkÀt som utvÀrdering. Tolkningen av resultaten var att examination av förmÄgorna begrepp, procedur och problemlösning var digitaliserbar i hög utstrÀckning, medan modellering och kommunikation var de mest problematiska. Vidare kunde nÄgra utmaningar faststÀllas och bland dessa var dels behovet av att minska tidsÄtgÄngen och dels att hitta ett lÀmpligt program som hanterar matematiska uttryck utan att vara för komplicerat, men Àven symbolhantering och grafritning generellt.

Att elevernas kunskap i matematik sjunker Àr ingen nyhet. Flera undersökningar, bÄde nationella och internationella, visar att svenska elevers kunskap i matematik försÀmras. Vidare visar studier Àven att elevernas lust till att lÀra matematik sjunker ju Àldre eleverna blir. Hur ser dÄ eleverna sjÀlva pÄ sin nuvarande matematikundervisning? Vad Àr det som kÀnnetecknar en lustfylld och lÀrorik undervisning enligt dem? För att undersöka detta genomförde vi en enkÀtstudie, med öppna frÄgor, dÀr 157 elever i Ärskurs 4 och 5 fick svara pÄ frÄgor som berör deras uppfattningar om lÀrorik och lustfylld matematikundervisning.

Massmedier utmÄlar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försÀmrats jÀmfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartlÀggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartlÀggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstÄs av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallÀrare och specialpedagoger beskriver matematiksvÄrigheter samt om hur de upptÀcker, kartlÀgger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvÄrigheter.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Vi har granskat lÀromedel som anvÀnds pÄ gymnasienivÄ inom matematikens A-kurs. Dessa Àr Matematik frÄn A till E (Liber), blÄ och grön bok i serien Exponent (Gleerups) och grundboken med sex tillhörande yrkesprogramböcker i serien Matematik 3000 (Natur ochkultur). Vi har valt att inrikta oss pÄ avsnittet om ekvationer i de olika lÀromedlen. HÀr har vi undersökt hur avsnitten presenteras och behandlas, för att se om dÀr finns nÄgon skillnad mellan utformningen av yrkesprogramböcker kontra en grundbok. Metoden som vi haranvÀnt oss av vid vÄr granskning, Àr en komparativ undersökningsform.