Huvudsyftet med studien har varit att undersöka hur minoritetselever kan tillgodogöra sig svenska sprÄket och matematikundervisningen pÄ bÀsta sÀtt. I uppsatsen redogörs för matematiskt och sprÄkligt lÀrande, samt den aktuella forskning som finns i Àmnet. Detta ligger till grund för hur studien Àr utformad. Undersökningsgruppen bestÄr av 89 elever frÄn Äk 3 och 4. Eleverna Àr nivÄgrupperade i A- till E-nivÄ, beroende pÄ sprÄklig kompetens hos den enskilda eleven.

Syfte: Syftet med fallstudien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar med bedömning i ma-tematik av elever i behov av sÀrskilt stöd i Ärskurs 3 under vÄrterminen 2012.Teori: I den teoretiska inramningen redogörs för en didaktisk Àmnesteori dÀr lÀrarens Àmneskunskaper och Àmnesdidaktiska kunskaper frÀmjar lÀrandet. Det gynnar elevers prestationer nÀr lÀrares bedömning stödjer elevers lÀrande. Med hjÀlp av den didaktiska Àmnesteorin visar studien hur lÀrare arbetar med bedömning i matematik av elever i behov av sÀrskilt stöd.Metod: Studien Àr en kvalitativ fallstudie. Studien genomförs i en kommun i VÀstra Gö-taland och pÄ tvÄ kommunala skolor. LÀrare som undervisar i matematik i Ärskurs 3 Àr i fokus.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka om utvalda matematiska problem fungerar som stöd vid identifiering av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Studien Àmnar Àven till att visa hur förmÄgorna enligt Krutetskii kan visa sig pÄ ett konkret sÀtt. Ytterligare ett syfte Àr att inspirera andra lÀrare och skolledare till att stödja och stimulera barn med förmÄga och fallenhet för matematik.I en fallstudie följer vi en pojke under höstterminen i Ärskurs 4. Fallstudien visar att de utvalda problemen fungerar vÀl som identifikationsmedel av barn med förmÄga och fallenhet för matematik. Med flera konkreta exempel visar studien hur förmÄgorna kan ge sig till kÀnna i arbetet med problemlösning som matematisk aktivitet.

I vÄr studie har vi valt att fokusera pÄ hur pedagogerna anser de arbetar matematiskt med de yngre barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för dem. Vi har Àven undersökt om pedagogerna anser om det Àr nÄgon skillnad i arbetssÀtt beroende pÄ vilken Äldersgrupp de arbetar med. I examensarbetet har vi inspirerats av fenomenografi och hermeneutik som metod. Avsikten med vÄrt examensarbete Àr att beskriva hur ett antal pedagoger anser de arbetar med matematik pÄ förskolan med de yngsta barnen samt pÄ vilket sÀtt de synliggör matematiken för barnen. Detta gör vi dels genom att beskriva pedagogernas olika uppfattningar (fenomenografi) men Àven vÄr egen tolkning (hermeneutik) av pedagogernas svar.Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativ intervjumetod, dÄ vi har intervjuat fyra pedagoger.

Vi har en förestÀllning om att bedömningsformerna i matematik och de naturvetenskapliga Àmnena inte Àr sÀrskilt varierande. Syftet med denna uppsats Àr att se huruvida förutsÀttningarna finns för en rÀttvis bedömning i matematiken och de naturorienterande Àmnena. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare pÄ tvÄ skolor i Malmöregionen, dÀr lÀrarnas svar skulle hjÀlpa oss att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att det finns bÄde likheter och skillnader i lÀrarnas strategier vid bedömning i de bÄda Àmnena. Efter undersökningen har vi kommit fram till att det förekommer liten variation av bedömningsformer i matematiken, medan det i de naturvetenskapliga Àmnena förekommer variation av bedömningsformerna i större utstrÀckning.

Examensarbetet fokuserar pÄ anvÀndbarheten av vardagsnÀra eller verklighetsförankrad matematik, som ett sÀtt att göra skolmatematiken roligare, mer motiverande samt mer lÀttförstÄelig. För att fÄnga upp elevers och lÀrares intresse för samt syn pÄ vardagsnÀra/verklighetsanknuten matematik har enkÀtundersökningar i fem gymnasieklasser samt fyra matematiklÀrarintervjuer genomförts. Undersökningarna Àr utförda i estetiska och samhÀllsvetenskapliga program. Eleverna som deltog i undersökningen lÀser gymnasieskolans A- eller B-kurs i matematik, pÄ Carlforsska gymnasiet i VÀsterÄs. Resultaten visar att majoriteten av gymnasieeleverna löser matematiska problem mer eller mindre mekaniskt och accepterar resultatet om det överensstÀmmer med matematikbokens facit.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.

Syftet med studien Àr att undersöka hur den grafritande rÀknaren anvÀnds i undervisningen av Matematik C pÄ gymnasiet, samt hur det didaktiska kontraktet efterföljs av lÀrare och elever dÄ grafritande rÀknare anvÀnds. Undersökningen Àr gjord genom att observera ett antal lektioner i Matematik C och sedan intervjua de undervisande lÀrarna efterÄt. Resultaten pekar mot att den grafritande rÀknaren frÀmst anvÀndes som ett rÀkne/ritredskap i enlighet med lÀrarnas syften. Det didaktiska kontraktet visade sig till större delen efterföljas, dÄ elevernas anvÀndande motsvarade lÀrarnas syften och intentioner. Slutsatsen Àr att eleverna anvÀnde den grafritande rÀknaren i den mÄn deras lÀrare uppmanade dem till, vilket var att de skulle spara tid, kontrollera sina utrÀkningar och kunna visualisera abstrakta begrepp..

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ sitt ansvar att nÄ upp tillkunskapsmÄlen i matematik. Vi studerar Àven vilken betydelse och effekt mÄlen har pÄ eleveroch lÀrare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkÀtundersökning har vi försökt tareda pÄ hur lÀrare och elever ser pÄ sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar Àr det av stor vikt att man kÀnner att det man gör harnÄgon betydelse. Med andra ord mÄste eleverna förstÄ att det Àr för de sjÀlva de lÀr sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till nÄgon annan och istÀlletunderkuva sig auktoritÀra bestÀmmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillÀgnatoss.De resultat vi kom fram till pekar pÄ att eleverna Àr medvetna om att de har ett stort ansvarvilket Àven lÀrarna hÄller med om, men att vissa elever vÀljer att inte ta detta ansvar.Det finns mÄnga svÄrigheter med att ta ansvar i Àmnet matematik och för att underlÀtta eleversansvarstagande sÄ har lÀraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar Àven pÄ stora brister nÀr det gÀller förklaringen och förstÄelsen av denationella mÄlen. MÄlen verkar inte idag som det Àr tÀnkt att de ska göra.

Tanken till arbetet vÀcktes efter samtal med mÀnniskor i min omgivning i allmÀnhet, och i synnerhet med elever under mina perioder av verksamhetsförlagd utbildningen, dÄ det framkommit att matematiken upplevs intressant och motiverande nÀr en förstÄelse infinner sig. Syftet med undersökningen har varit att fÄ en bild av den syn matematiklÀrare pÄ gymnasiet har pÄ matematikkunskaper med fokus pÄ förstÄelse och framför allt deras syn pÄ hur man skapar förstÄelse i undervisningssituationen inom Gymnasieskolans A-kurs i matematik och omrÄdet algebra. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod och sex lÀrare verksamma pÄ Gymnasieskolor har intervjuats. UtifrÄn den teoretiska bakgrunden och de resultat intervjuerna inbringat har följande slutsats dragits, för att öka möjligheter till att en förstÄelse ska skapas i lÀrandet hos eleven inom matematiken sÄ Àr en undervisning som Àr variationsrik och karakteriserad av mycket verbal kommunikationen, sÄvÀl mellan lÀrare och elev som av elever emellan gynnsam för lÀrandet och förstÄelseutvecklingen..

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Syftet med arbetet var att frÀmja barns lÀrande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi anvÀnde oss av olika forskningsmetoder sÄsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund dÀr representerades lÀroplaneras kunskapsmÄl i matematik vi beskrev Àven forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar dÀr vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lÀrande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med rÀknesÀtten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.