Entreprenöriellt lÀrande (EL) Àr en pedagogisk form baserad pÄ bl.a. arbetspsykologi och entreprenörskapsteori som anammats av en mÀngd skolor i Sverige pÄ senare Är. Eftersom EL innebÀr en övergripande reform av skolverksamheten kan matematikÀmnet i lÀngden inte stanna kvar i gamla mönster. Denna uppsats söker knyta det entreprenöriella lÀrandets teori till vedertagen matematikdidaktisk forskning samt skapa en bild av hur matematikundervisning kan bedrivas ur ett EL-perspektiv med hjÀlp av en grupp lÀrares beskrivningar av sitt eget arbete. Genom att bjuda in matematiklÀrarna pÄ John Bauergymnasierna att delta i en onlineenkÀt med öppna frÄgor Àmnade vi skapa en verklighetsbaserad bild av den entreprenöriella pedagogiken.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

VÄrt övergripande syfte med uppsatsen Àr att vi vill öka förstÄelsen för relationen mellan ett Àmnes nationella kursplan med utformningen pÄ lokal nivÄ. För att belysa detta har vi granskat Sollentuna kommuns kursplan i matematik samt Àven klassrumsundervisningen pÄ en skola i samma kommun.Vi har utfört undersökningen i tre arenor; formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Genom textanalys har vi sökt svara pÄ bakomliggande pedagogiska faktorer som spelat in pÄ formuleringsarenan dÀr vi frÀmst utgÄtt frÄn Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. PÄ transformeringsarenan har vi tolkat tvÄ strÀvansmÄl frÄn den nationella kursplanen i matematik och utformat indikatorer till dessa. Vi har med dessa indikatorer sedan jÀmfört med den lokala kursplanen och, slutligen pÄ realiseringsarenan genom observation, undervisningen i tvÄ olika klasser i samma skola.Vi har kunnat konstatera att principen om strÀvansmÄl i den nationella kursplanen gÄr att jÀmföra med Vygotskijs proximala utvecklingszon, samt att vÄra valda strÀvansmÄl inte har förankring nog pÄ kommunal nivÄ men en viss förankring i klassundervisningen..

Syftet med denna rapport Àr att utreda vad matematik- respektive karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ yrkesprogrammen pÄ gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en Àmnesintegrering mellan deras Àmnen. Med hjÀlp av en enkÀt har de tvÄ grupperna fÄtt delge sina för- och nackdelar samt i vilken utstrÀckning de tillÀmpar en sÄdan Àmnesintegrering. EnkÀten anvÀndes ocksÄ som underlag för en intervju som lÄg till grund för en beskrivning av hur ett Àmnesintegrerat arbete kan gÄ till. Majoriteten av lÀrarna var positiva till att Àmnesintegrera och ansÄg att de tillÀmpade en sÄdan undervisning men endast ett fÄtal samarbetade med sina kollegor över ÀmnesgrÀnserna..

MÄlet med examensarbetet Àr att utreda hur grupparbeten inom matematik pÄverkar elevers intresse för Àmnet. Valet att arbeta med grupparbeten för att uppnÄ ökat intresse för matematik hos eleverna ligger vÀl i linje med tidigare forskning samt med lÀroplanens mÄl och riktlinjer, som bland annat sÀger att skolan ska strÀva efter att varje elev lÀr sig lyssna, diskutera, argumentera och anvÀnda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem. Eleverna ska ocksÄ lÀra sig reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och vÀrdera pÄstÄenden och förhÄllanden, alla dessa egenskaper fÄr eleverna möjlighet att utveckla dÄ de arbetar i grupper för att lösa problem. Eleverna har arbetat med ett grupparbete som kallas Tema: Flytten och utvÀrdering av elevernas intresse för Àmnet har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra av de totalt 19 medverkande eleverna. Dessutom har observationer utförts för att ytterligare studera elevernas samarbete i grupperna.

VÄrt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola Ärskurs 2 i syftet att fÄ in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville Àven se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. VÄr upplevelse Àr att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. DÀrför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att fÄ göra nÄgot som det inte brukade göra.

Det hÀr Àr ett verksamhetsanknutet examensarbete utifrÄn önskemÄl frÄn LuleÄ kommun kring frÄgan hur förskolan kan arbeta med matematik och yngre barn (1-3 Är). Den empiriska undersökningen genomfördes under fem veckor pÄ en smÄbarnsavdelning pÄ en förskola i LuleÄ kommun och bestod av intervju, observation och informella samtal. Undersökningsgruppen var de tre pedagogerna pÄ avdelningen och det som undersöktes var deras syn pÄ barn och lÀrande samt deras arbetssÀttt och funderingar kring matematik. Studiens resultatavsnitt har problematiserats utifrÄn teorier om barn och lÀrande och i diskussionsavsnittet sammanfattas de utvalda pedagogernas styrkor och möjligheter till utveckling. Vi anser att de frÀmsta styrkorna ligger i pedagogernas vilja till att stÀndigt uppdatera sina kunskaper för att kunna utvecklas samt deras arbete med att hÄlla den pedagogiska miljön inspirerande och levande.

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlÀgga ordens betydelse och begreppsförstÄelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolÄr 2. Jag ville undersöka vilka de svÄra begreppen i matematik var, jÀmföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade förÀldrar, likasÄ skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var Àven att se om pedagogerna kunde tÀnka sig att förÀndra sitt arbetssÀtt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och pedagoger som ingick i min studie kom alla frÄn min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra omrÄden i matematik. DÀrefter intervjuades sju barn frÄn de olika klasserna som deltog i studien.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Vi har i detta examensarbete genom en enkÀt undersökt vilka undervisningsmetoder som förekommer pÄ gymnasiet i kurs A i matematik pÄ 10 skolor i Malmö och Lund. Resultatet visar att den traditionella metoden med genomgÄng vid tavlan följt av lösning av uppgifter i lÀroboken dominerar helt med 75 % av totala tiden. Andra arbetsformer som arbete i grupp och laborativt arbete anvÀnds i liten utstrÀckning. Enligt matematikdelegationens rapport Àr det önskvÀrt att förÀndra dagens situation och det finns Àven en sÄdan vilja inom lÀrarkÄren. Ett stort hinder Àr tidsbrist.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..

Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch ocksÄ internationellt jÀmförande studierna av elevers skriftsprÄkliga och matematiska förmÄga, har detvisat sig att svenska elever presterar sÀmre sÄvÀl inom "matematikens som svenskans omrÄden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolÄr 9 presterar pÄ denlÀgsta nivÄn i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmÀnhet och sin egen förmÄga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fÄtt i de tidiga Ärskurserna i Àmnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjÀlpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande Àr i behov av sÀrskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förÀndrats. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av sÄvÀl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare Àr det avstor vikt att rÀtt sorts stöd sÀtts in i de tidiga skolÄren, samt att de lÄtereleverna vara delaktiga i de ÄtgÀrder som görs.