Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur elever i Äk 1 pÄ El- respektive Industriprogrammen pÄ gymnasiet anvÀnder sig av ett datorstöd pÄ kursen Matematik A, och att ta reda pÄ vilken typ av kategori program som eleverna utnyttjar mest.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av dels en enkÀt av hela undersökningsgruppen, dels elevintervjuer av ett urval av gruppen.Resultatet pÄ undersökningen visar att eleverna inte anvÀnde datorstödet under lÀrprocessen i speciellt stor omfattning. Datorstödet anvÀndes framför allt under de ordinarie matematiklektionerna och den typ av funktion som anvÀndes mest frekvent var av en typ som starkt bidrog till ett ytligt och kortsiktigt lÀrande..

Arbetets art: Examensarbete i lÀrarutbildningen, Avancerad nivÄ, 15 hp Högskolan i SkövdeTitel: Matematik Àr nÄgot som man har och gör i skolanEn studie om hur sex elever i Ärskurs fyra uppfattar matematik och sin matematikundervisningSidantal: 39Författare: Anna Gustavsson och Helen NordqvistHandledare: Susanna Nilsson JacobssonDatum: Januari 2008Nyckelord: matematik, matematikundervisning, uppfattningar, instÀllningar,lÀrandeSyftet med studien var att undersöka hur elever uppfattar matematik och sin matematikundervisning samt vad som ligger till grund för deras uppfattningar. En nyfikenhet kring hur elever tÀnker om matematik och dess anvÀndningsomrÄden har ocksÄ genomsyrat studien. Tanken var att fördjupa kunskaperna och förstÄelsen kring hur elever kan uppfatta matematik och matematikundervisning för att sedan ha anvÀndning för detta i vÄrt kommande yrkesliv som pedagoger. Vi anser det viktigt att vi som lÀrare blir medvetna om elevernas uppfattningar, dÄ flera undersökningar visar en nedÄtgÄende trend i elevers intresse för matematik vilket ocksÄ kan pÄverka deras prestationer. För att undersöka elevernas uppfattningar valde vi att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes pÄ en skola i VÀstra Götalands lÀn med sex elever frÄn Ärskurs fyra.

Detta examensarbete handlar om att utmana och stimulera alla elever i Àmnet matematik.VÄrt syfte med studien Àr att se för- och nackdelar med nivÄgruppering och gruppering med blandade förmÄgor. Nio elever i Är 5 har i olika gruppkonstellationer löst ett matematiskt problem och dÀrefter har vi analyserat deras tillvÀgagÄngssÀtt. VÄrt resultat av studien bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr vi har anvÀnt oss av fallstudie.Vi har kommit fram till att det inte gÄr att sÀga om nivÄgrupperingar Àr positivt eller negativt för den hÀr gruppen av elever. Det beror mycket pÄ individen sjÀlv, vilken grupp som Àr fördelaktig för deras del. Det Àr dÀremot viktigt att eleverna fÄr stimulans, utmaning och variation vilket de kan fÄ bÄde i en nivÄgrupp och i en blandad grupp.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka möjligheter det finns att integrera matematik och idrott i skolan och av vilka anledningar man gör/eller kan göra det. Inom matematiken har vi koncentrerat oss pÄ taluppfattning. Vi har sökt information i litteratur, genom intervju med tvÄ pedagoger samt genom observation av en elevgrupp i förskoleklass. Resultatet av vÄra anstrÀngningar har utmynnat i att vi pÄ tre olika sÀtt starkt kan knyta matematik och idrott till varandra i elevernas lÀrande. Vi kan se en lÀnk mellan matematiskt tÀnkande och proprioceptionen i vÄr kropp.

Detta examensarbete Àr en studie av huruvida en grundlÀggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades pÄ kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever frÄn vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pÄgÄende forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten frÄn intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanstÀlldes och de visade pÄ att praktiska moment kan stÀrka viljan att lÀra och förstÄelsen för teorin bakom.

Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Syftet med studien Àr att undersöka tio lÀrares instÀllning till laborativ matematik och om den skiljer sig Ät beroende pÄ vilken Äldersgrupp de undervisar.Under vÄr tid som lÀrarstudenter har vi reflekterat över att det vi lÀr och lÀser inte alltid stÀmmer överrens med det vi möter i verkligheten. NÀr det gÀller Àmnet matematik har vi under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) sett tendenser till att undervisningen ofta styrs av ett lÀromedel. Vi har Àven sett hur den kreativa undervisningen dalar i takt med att eleverna blir Àldre. För att fÄ reda pÄ om vÄra erfarenheter stÀmde lÀste vi litteratur med fokus pÄ laborativ matematik. Detta resulterade i en litteraturgenomgÄng och en kvalitativ intervjustudie.

Kursen Matematik B Àr en de kurser som stÀller störst krav pÄ nytt konceptuellt tÀnkande för gymnasieelever vilket stÀller höga krav pÄ ett flexibelt sinne. DÀrför ansÄg jag det vara intressant att undersöka nÀrmare de aspekter som kringgÀrdar kursen. Jag försökte i min undersökning att hitta svar pÄ vilka moment inom denna kurs dÀr elever med samhÀllsvetenskaplig inriktning pÄ gymnasiet kÀnner att de har minst tilltro för sin egen matematiska förmÄga. Men Àven vad som kan ligga bakom de resultat som uppstÄr, samt vilka förÀndringar som kan vara lÀmpliga. Undersökningen genomfördes som en kvantitativ studie dÀr elever fick uppskatta sin förmÄga att behÀrska olika moment inom de avsnitt som ingick i kursen via en enkÀt. Dessa sammanstÀlldes sedan för analys. I diskussionen försöker jag mÄla upp ett samband mellan studiens resultat och elevernas motivation och matematisk förmÄga samt vilka lÀmpliga ÄtgÀrder som kan tÀnkas behövas göra för att utveckla bÀttre resultat..

 Syftet med vÄr undersökning var att uppmÀrksamma och synliggöra den matematik som barnen lÀr sig pÄ fritidshemmet. Vi valde att genomföra vÄr undersökning genom enkÀter och intervjuer för att fÄ sÄ vÀl ett kvantitativt som kvalitativt perspektiv pÄ vÄr undersökning. I enkÀtundersökningen deltog tolv fritidspedagoger och vi intervjuade tvÄ av dessa pedagoger. Resultatet av undersökningen pÄvisar att det matematiska lÀrande som sker pÄ fritidshemmet i första hand sker genom informellt lÀrande i olika autentiska aktiviteter. Det Àr den vardagsnÀra och praktiska matematiken som pedagogerna upplever vara matematik.

Studien har som syfte att belysa förskollÀrarnas upplevda kunskap om och förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser pÄ sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhÄllningssÀtt till matematik i förskolan har visat att bristen pÄ utbildning i Àmnet var ett hinder i deras arbete och förhÄllningssÀtt att utveckla matematiken i förskolan. Med Àndrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i Àmnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom Àmnet. Studien utgÄr frÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande.

Genom vÄr verksamhetsförlagda tid har vi kommit i kontakt med elever med primÀra koncentrations-svÄrigheter. DÄ vi Àr blivande lÀrare i matematik ville vi ta reda pÄ hur de primÀra koncentrationssvÄrigheterna pÄverkar elevens lÀrande i matematik samt ta reda pÄ hur vi kan hjÀlpa eleven. För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra kvalitativa intervjuer med tre speciallÀrare och tre klass-lÀrare frÄn tre olika skolor i södra Sverige. Resultatet av vÄr undersökning visade att pedagogerna var överens om att en lugn och strukturerad miljö Àr betydelsefull, medan Äsikterna om matematikboken gick isÀr. Genom kvalitativa intervjuer har vi kommit fram till att en elev med primÀra koncentrations-svÄrigheter oftast har förstÄelsen trots problem med matematiken.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lÀrande inom matematik i Äldrarna 4-5 Är pÄ en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i SkÄne. Vi undersöker ocksÄ vilka olika matematiska material de olika förskolorna anvÀnder sig av. Syftet med examensarbetet Àr att synliggöra olika pedagogiska arbetssÀtt för barns matematiska lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar som arbetet utgÄr ifrÄn Àr: Hur arbetar pedagoger med matematik pÄ förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik Àr för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp anvÀnder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi anvÀnt oss av Àr en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhÀmta sÄ mycket information som möjligt kring vÄra frÄgestÀllningar.

The purpose of this study has been to compare the present with the future syllabus of mathematics. With a text analytical approach has questions about how the structure is different, how the look at knowledge has changed and which learning theory that characterizes the two syllabus been answered. As a theoretical framework I adopt three different learning theories, behaviourism, cognitivism and the socio-cultural perspective. The pervious research I have looked at is the concept of knowledge an the underlying theories to previous curriculum. During the increase results in the greatest difference seen in the structure.

Denna studie har sin utgÄngspunkt i elevers olika uppfattningar om matematik. Syftet med studien har varit att studera de olika uppfattningar som rÄder kring matematik bland elever hemmahörande i Ärskurs 1 respektive 6. Detta för att sedan uppmÀrksamma och belysa de likheter kontra skillnader som finns mellan uppfattningarna i dessa Ärskurser. För att fullborda syftet genomfördes intervjuer med tio elever frÄn vardera Ärskurs. Det som framkom under intervjuerna kategoriserades sedan utifrÄn Sandahls (1997) modell (se tabell 1), vilket sammantaget lade grunden till jÀmförelsen mellan de bÄda Ärskurserna.