Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en Komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

I tysk rätt har Bundesgerichtshof sedan länge slagit fast att både en ny och kvarstående part är skiljebundna efter singularsuccession. Skiljebundenhet för den nya parten vid Abtretung (borgenärsbyte) baseras på § 404 Bürgeliches Gesetzbuch (BGB) som anger att en ny part inte kan få bättre rätt än den överlåtande parten. Den kvarstående partens bundenhet stöds på en analogi av § 401 BGB som innebär att sidorättigheter som är kopplade till ett avtal går över på en ny part vid singularsuccession. Undantag till skiljebundenheten föreligger om en avvikande partsvilja kan påvisas.Högsta domstolen uttalade i NJA 1997 s. 866 att skiljebundenhet ska föreligga för både ny och kvarstående part efter singularsuccession.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad Komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att jämföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och användande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 åren samt hur utvecklingen kan tänkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- Påverkar moderna äventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer än funktion?- Påverkar en eventuellt rådande sportifiering utvecklingen?- Hur påverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: Genomgång av litteratur och produktinformation från företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nära koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 åren har utvecklingen för kvinnor gått från unisex till specifika märken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gått från funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna äventyrare, concept stores och livsstilar. En rådande sportifiering av friluftslivet verkar ske både i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

I detta arbete syftar vi till att beskriva hur svenska missionärer bemötte afrikanerna och deras kultur i början på 1900-talet. Vår övergripande ambition är att identifiera vilka etiska och ideologiska strukturer som låg till grund för missionärernas bedömning av afrikanerna och deras samhällen. Studien är Komparativ på så sätt att vi syftar till att jämföra missionärer från två olika missionsfält och missionsorganisationers syn på dessa frågor. Denna uppläggning möjliggör sedan en jämförelse mellan organisationerna, där vi kan identifiera både likheter och skillnader vad gäller dessa frågor.Slutligen kommer vi även att ta oss friheten att ge några mer personliga och hypotetiska förklaringar till missionärernas enhetliga alternativt disparata åsikter kring dessa aspekter. Vår huvudfrågeställningen är om man kan se likheter och skillnader mellan tidiga 1900-tals missionärer i deras inställning till afrikaner från olika kulturella och religiösa traditioner? Centralt är om vi kan spåra om och i så fall hur samtidens ideologiska idéer användes av missionärerna i deras försök att begripliggöra kulturmötet mellan afrikaner och européer.

Praktikplatser och som det numera kallas traineeprogram har länge använts för attintegrera studenten i företagskulturen. Ur företagets synvinkel är traineeprogrammetett viktigt verktyg för att säkerställa kompetensförsörjning till nyckelpositioner inomföretaget. Ett välfungerande och effektivt program är också mycket angeläget förföretaget ur en ekonomisk synvinkel då signifikanta ekonomiska resurser spenderaspå traineen och programmet. Traineeprogrammet är en konkret och direkt beskrivningav ett företags förmåga att identifiera, samla, hantera och ge vidare den kunskap somunder tiden skapas inom företaget. På grund av dessa nämnda faktorer är justutformningen och kunskapsförmedlingen i ett traineeprogram intressant att studera.Vidare har det i Sverige genomförts få Komparativa studier av hur kunskap förmedlasi traineeprogram.

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning.

Den genomgripande datoriseringen som härjar i dagens företagsvärld har gjort verksamheter starkt beroende av informationssytem för hantering och lagring av information. Parallellt med denna utvckling har IT-förvaltning kontinuerligt utvecklats till ett område som fått en betyande roll. Idag täcks större delar av IT-förvaltning genom ett nytt begrepp, ITSM (IT Service Managment). Detta är ett nyligen framtaget paraplybegrepp som innefattar en mängd begrepp och ramverk som växt fram, däribland ITIL, PM3 och ISO20000. Även nyckelord som value, relations och service genomsyrar hela området.

Denna studie ämnar belysa de två företagen Match och Victoria Milans TV-reklamfilmer. Det primära syftet är att undersöka vilka retoriska grepp Match och Victoria Milan använder sig av i reklamfilmerna för att värva nya betalande medlemmar till webbplatserna. Genom retorisk analys granskas respektive reklamfilm. De retoriska teorier som används är ethos, pathos, logos -triaden och de semiotiska aspekterna denotation och konnotation. I mitt arbete analyserar jag även videoproduktionstekniken för att belysa kameravinklar.

Bakgrund och problemdiskussion: Bolagsstyrningsfrågor har tilldragit sig alltmeruppmärksamhet i samband med både nationella och internationella företagsskandaler. Dettahar bland annat resulterat i den amerikanska lagen, Sarbanes Oxley Act (SOX), där den störstaförändringen från tidigare lagstiftning är de ökade kraven på rapportering avseende deninterna kontrollen. Svenskt Näringsliv har tillsammans med flera statliga organisationerutvecklat en egen variant, Koden. Det svenska regelverket ställer bland annat krav på att enrapport avseende den interna kontrollen skall författas årligen av alla de bolag som ärnoterade på Stockholmsbörsen med en omsättning som överstiger 3 Mdr kr. De flesta bolagenfår idag hjälp av sina revisorer med att upprätta rapporten som skall ingå som en del avföretagets Bolagsstyrningsrapport.Syfte: Uppsatsens primära syfte har utformats till att beskriva innehållet i Bolagsstyrningsrapporternaavseende den interna kontrollen.

År 2010 sänktes aktiekapitalkravet från 100 000 kronor till 50 000 kronor. Samma år slopades revisionsplikten för små privata aktiebolag. Bolagsverket framhåller att dessa två lagändringar har bidragit till att fler enskilda näringsidkare väljer att ombilda sin enskilda firma till ett aktiebolag. Enligt Bokföringslagen är alla företag, både enskilda firmor och aktiebolag, bokföringsskyldiga och skall vid räkenskapsårets slut upprätta antingen ett årsbokslut eller en årsredovisning. Bokföringsnämnden har utformat olika K-regelverk som anger hur en sådan rapport skall upprättas.

Inledning: CSR står för Corporate Social Responsibility och innebär företagens ansvarstagande i samhället med hänsyn till sociala, etiska och miljömässiga aspekter. CSR- arbete innefattar ansvar gentemot ägare, anställda, kunder, långivare, myndigheter och övriga intressenter samt ett ansvar och engagemang i samhället och världen utanför företaget.Problemformulering: Denna uppsats avser att undersöka hur mycket som skrivs om CSR- arbete på börsnoterade företags hemsidor, och utifrån det kartlägga hur mycket av den givna informationen som visar på vad företagen konkret åstadkommer.Problemställningar:I vilken utsträckning kommunicerar företagen sitt CSR- arbete via sina hemsidor?Hur stor andel av kommunikationen utgörs av konkreta åtgärder och exempel?Vilka mönster kan urskiljas i företagens CSR- kommunikation via hemsidorna?Är CSR viktigt för företagens varumärkesbyggande?Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationsperspektiv genomföra en explorativ/Komparativ studie för att undersöka hur konkret företag förmedlar sitt CSR- arbete på sina hemsidor.Metod: En undersökning har genomförts på 30 börsnoterade företag. Observationer på deras hemsidor har gjorts för att se hur konkret företagen förmedlar sitt CSR - arbete. Kvalitativa intervjuer har genomförts för att komplettera analysen av hemsidorna och få en bredare syn på CSR- arbete.Teori: Följande teorier har använts under uppsatsen: Carrolls CSR- pyramid, Profil, image och identitet, Varumärkesidentitetsmodellen, en teori om risker som kan påverka köpbeslut, Kommunikationsprocessen och Intressentmodellen.Slutsats: Företag finner stort intresse av att skriva om CSR- arbete på sina hemsidor.

Syftet med studien är att studera förekomsten av likheter och olikheter mellan hur de noterade IFRS-bolagen redovisar sin information kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde i årsredovisningarna (de facto) samt hur onoterade K3-bolagen planerar att redovisa förvaltningsfastigheternas verkliga värde efter införandet av K3-regelverket. Vidare har studien som syfte att undersöka huruvida redovisningen kring verkligt värde redovisas i förhållande till vad som framgår av respektive regelverk (de jure). Studien ämnar även undersöka förekomsten av storleksbaserade skillnader kring hur bolagen inom respektive regelverk väljer att redovisa verkligt värde.Studien är av kvantitativ natur med en deduktiv ansats. Insamling av empiri har genomförts genom insamling av data i form utav webbenkäter och dokumentstudie. Det empiriska utfallet har sedan analyserats mot tidigare forskning och teorier.Studiens slutsats visade på förekomsten av flertalet likheter och olikheter mellan noterade och onoterade fastighetsbolag där förklaringen kunde sammankopplas med flera påverkande faktorer gällande fastighetsbolagens val kring redovisning av verkligt värde.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.