Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt.Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå. Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa.Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa?Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element.

Förändringar av strategi kan också leda till ett behov av förändring av personalen, i termer av förändrat beteende. Detta är en av de utgångspunkter som denna undersökning tar. En annan utgångspunkt är den kognitiva vetenskapens forskning kring människans motiv bakom hennes handlande, samt svårigheter med att bryta invanda mönster. Detta tillsammans med företagsledningens önskan om konstant kompetensutveckling av personalen har resulterat i en undersökning som söker svar på huruvida det är möjligt att genom incitament förändra organisationer och dess medlemmars beteende på ett effektivt sätt. Argyris och Schöns teori kring ?double loop learning? kopplas samman med klassiska motivationsteorier, och baserat på kvalitativ datainsamling på två fallföretag undersöks huruvida denna koppling står att finna i praktiken.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar.

Det socialkonstruktivistiska synsättet på lärande och vikten av samspel och kommunikation som ett medel för lärande är idag mycket aktuellt. Det framhålls av både forskare inom pedagogik och i läroplaner. Följande studie har behandlat undervisningen i ämnet matematik, med utgångspunkt i hur kommunikation används som ett lärandeverktyg. Teorier om att kunskap är något som överförs till eleverna, traditionell förmedlingspedagogik, eller att det byggs upp främst genom enskild aktivitet, konstruktivism, får idag mindre intresse. Därför är det intressant att ta reda på i vilken grad dessa utgör en del av matematikundervisningen.

This essay examines the Swedish party Miljöpartiet de Gröna and their election campaign 2006. Focus is set on the local organisations in the region of Skåne by examining how they have carried through their campaigns as well as if they have experienced any obstacles in their campaign work. The primary research aim is to give a theoretical contribution as well as an increased knowledge of the local organisations work in the election campaign.Mainly this is a qualitative examination that revolves around the experiences of the organisation members. The material has been collected by interviews and a question survey. For analyse a concept device that correspond with campaign work- and election theory through a partly rational point of view has been constructed.

Syftet med den här uppsatsen är att ge läsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trädde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kännedom för läsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrån forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolväsendet. Metoden som har använts i uppsatsen är en kvalitativ metod där individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och ställts i förhållande till Max Webers teori om värderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar på marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun där den är gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att påverka mer i framtiden..

Hur kan då domstolen påverka den institutionella balansen? Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur domstolen kan påverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemområden relaterat till detta, samt se om det går att förklara domstolens handlande med hjälp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkräkta på en annans av fördragen tilldelade maktområde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrätt i förhållande till fördragen innebär detta att den samtidigt kan övervaka och förändra balansen i de situationer där den finner den vara ojämn eller på annat sätt felaktig. Genom att titta på fem domar mellan 1980 och 1997 har jag fastställt några av de förändringar domstolen har gjort i förhållandet mellan institutionerna. Med hjälp av en kombination av neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera så aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera några problemområden som kan uppstå i sammanhanget..

Sambandsexponering av produkter handlar om att placera kompletterande varor tillsammans för att uppmuntra kunder till att göra kompletterande köp. En av svenskarna uppskattad matkategori som består av många kompletterande produkter är texmex. Detta har lett till att ICA-butiker har börjat placera kylar med kompletterande tillbehör i sina texmex -avdelningar. Därför har vi i vår uppsats valt att studera hur butiker inom dagligvaruhandeln arbetar med exponering av kompletterande produkter. Vidare vill vi undersöka kundernas respons till detta och om uppfattningarna korrelerar med butikernas bakomliggande tankar.

I dag kommunicerar vi som aldrig förr. Våra möjligheter till att vara i kontakt med och interaktivt integrera med andra människor världen över bara växer. Sociala medier i form av exempelvis bloggar, Facebook, Twitter, Xbox Live, Youtube är saker som redan är ett moment i vardagen för många. Och ses inte som något konstigt. Vi lever för att kommunicera och utrycka oss och skapar vår egna kommunikativa kultur utifrån de behov vi har.

I detta examensarbete undersöktes förutsättningarna och viljan till förändring av skolgårdar i Upplands Väsby kommun till så kallade Gröna skolgårdar. Som Grön skolgård definieras en skolgård där skolans utemiljö innehåller estetiska, miljömässiga och pedagogiska funktioner.Användningen av skolgården som plats för konkret lärande är intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. Därför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och även utomhuspedagogikens dolda ställning i läroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvärderingen av en enkät om skolgården som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar på ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgårdens nuläge och förändringspotential. Enkätsvaren jämfördes med ansökningar och förslag till skolgårdsförändring från andra skolor i kommunen och ställdes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgårdsförändring finns och förutsättningarna för Gröna skolgårdar i Runbyskolan och hela Upplands Väsby kommun är bra, men att det kanske behövs organisatoriska förändringar i ansvarsfördelningen beträffande skolgårdsarbete som redan har genomförts i några andra kommuner i Sverige för att nå snabbare synliga resultat..

Två yttre markörer som finns med i ungdomskulturen idag är keps och slöja. De diskuteras ständigt i skolorna, då de väcker starka känslor hos många. De är en del av ungdomarnas kultur och identitet. Mot bakgrund av detta vill jag undersöka 10 verksamma lärares värderingar och attityder till slöja och keps på högstadiet och gymnasieskolan. Uppsatsen bygger på 10 intervjuer som sedan diskuteras och analyseras. Trots ordningsregler i skolan om huvudbonader och ytterplagg, är lärarna inte konsekventa i sitt handlande, om hur strikt ordningsreglerna skall följas.