Denna uppsats undersöker hur pedagoger tänker och handlar i möten med elever som upplevs ha skolrelaterad problematik. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av att en skola för alla uppnås. Detta innebär att undervisningen skall utgå från elevernas förutsättningar och att de skall få sina behov tillgodosedda. För att få en inblick i hur pedagoger tänker och handlar har vi intervjuat tre pedagoger och genomfört en enkätundersökning med trettio pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna upplever att individanpassning är en viktigt faktor, men att man i dagens skola inte lyckas erbjuda alla elever det stöd de är i behov av och att alla därför inte kan tillgodogöra sig undervisningen..

During my one year master in pedagogic science, I was frequently given the impression that depicts the pedagogue?s profession as a rather transcendent talent or, more precisely, a matter of having ?it? or not. It seemed to me, as if the communicative part of the teacher?s specialised skill was more or less undefined in the description of what makes the pedagogue a professional pedagogue. On those premisses, I was led to the aim of this study, which is pursuing the very essence of the profession by discussing how five teachers validate their daily work from a habermasian perspective on communication, society and pedagogy.

Syftet med arbetet var att barnen skulle bli medvetna om sina känslor och hur det påverkar deras handlande. Barnen fick därför arbeta med sina känslor för att de skulle bli medvetna om hur, var och varför de får dessa känslor. Tanken var även att barnen skulle försöka sätta sig in i andra individers perspektiv. Vi använde oss av aktionsforskning och det är en metod som innebär ett förändringsarbete. Barnen fick utföra några övningar som utgick från olika känslor, då gavs barnen möjlighet att reflektera över sina känslor.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

BAKGRUNDUnder 2000?talet har transaktionsvolymen på fastighetsmarknaden ökat allt mer samtidigt som likriktningeninom fastighetsvärderingen blivit allt högre i och med fastighetsbolagens redovisning till verkligt värde enligtIAS 40. Dragningen mot notering på börsen blir också allt starkare.PROBLEM OCH SYFTEUppsatsen vill belysa vilka affärsidéer och strategier som ligger till grund för företagens olika syn påfastighetsinnehav och med detta som utgångspunkt ge en bild av fastighetsbolagen på Stockholmsbörsen.Deras strategi och affärsidé jämförs därefter med utfallet för 2006 för att visa om de verkligen handlar påsamma sätt som de kommunicerar att de gör. Vikten av korrekt kommunikation från bolaget till användare avredovisningsinformationen är grundläggande och en skillnad mellan affärsidé och verkligt agerande kan varaavgörande för en investering i bolaget.AVGRÄNSNINGARStudien omfattar fastighetsbolag på Stockholmsbörsen under 2006 med en betydande andel kommersiellafastigheter.METODFöretagens årsredovisningar har studerats avseende affärsidéer och strategier. Därefter har deras ekonomiskautfall för 2006 bearbetats och analyserats för att göra en jämförelse mellan deras kommunicerade strategi ochderas handlande under 2006.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Detta arbete behandlar funktionshindret autism, där kommunikation återfinns som ett stort problemområde. Inom den sk "Wings Triad", där nedsättning i social interaktion, kommunikation och fantasi nämns som de största svårigheterna, och som komplexa områden där många personer med autism har stora brister, är detta tydligt. Sett ur individperspektiv är kommunikation väldigt intressant och ett viktigt område att belysa. Just kommunikation och det sociala samspelet med andra människor är något som i dagens samhälle fyller en viktig funktion, och finns då svårigheter till kommunikativt samspel så innebär detta problem. Jag vill med detta arbete visa hur man arbetar med kommunikation som problemområde i särskolan idag, och ge en inblick i vilka olika metoder, visuella arbetssätt och hjälpmedel som finns att tillgå för att stimulera personer med autism till en förbättrad tvåvägskommunikation.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

The purpose of my study is to examine whether the need for competence development in the communicative leadership exists among the six school leaders at the current adult education unit in Malmö. By observing the communication between the parties I hoped to get the following questions answered: What are the preconditions for the school leaders, in their daily communication with the staff, for getting the staff to feel noticed and confirmed? In what ways do the school leaders communicate with their staff to motivate them to development? I also wanted to highlight the school leaders' awareness of their own communication skills. The theories and models I have used are Haberma?s theory of the communicative action, Spitzberg and Cupach?s relational competence model and Engquist?s theory of level of abstractions.

Upprepade gånger under de senaste åren har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsäkras sin konventionsenliga rätt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För närvarande är de gömda barnens rätt till utbildning i landet helt beroende av att välvilliga kommunala skolor själva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges åtaganden finns det inte någon rättighetsgivande lagstiftning, ej heller erhåller de kommunala skolorna nödvändigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förändra situationen och därigenom på ett bättre sätt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

I gymnasieskolans matematikundervisning används främst en metod. Först gemensam genomgång, sedan enskild räkning i läroboken som är uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag läste en uppsats som handlar om hur man kan använda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Alltså finns det lärare som arbetar även med andra metoder. Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare som aktivt använder andra arbetssätt än det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött på i planering och genomförande.

In my essay, we get to meet Olle who goes in first class. The essay takes off after school and when recreational activities have started. Olle comes running towards me to ask for help, he has gotten into trouble with three classmates and he feels unfairly treated. A true classic or normal event, which I think takes place in most schools. What I am interested in examining is how my feelings affect the whole course of events in the conflict arising.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.