Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

I dagens samhälle krävs det allt snabbare förändring i organisationer för att hålla jämn takt med omvärlden. Detta har den svenska regeringen uppfattat och därför tagit fram en innovationsstrategi för år 2020, som vi till stor del har utgått från i detta arbete. Med den som grund ville vi ta fram ett verktyg för att introducera innovation för individer och organisationer för att starta en process för ett kontinuerligt lärande och arbete med innovation. För att testa detta verktyg gjordes en studie som bekräftade vår hypotes, och utifrån detta har vi tagit fram en stor, övergripande modell för hur vi ser att innovationsarbete kan fungera i organisationer utifrån vårt verktyg, samt en modell för hur individen och organisationsklimatet tillsammans kan fungera för att bidra till att höja innovationsförmågan i en organisation. Utöver vår hypotes hade vi även två forskningsfrågor som vi svarade på, där den andra är vårt innovationsbidrag..

Syftet med denna uppsats är att granska hur ett företags arbete överensstämmer med lean service samt ge förslag på hur verksamheten kan förändras för att bättre arbeta enligt lean. Detta görs inom ett begränsat område av företagets serviceverksamhet, hantering och rutiner av nycklar. Studien utförs i ett företag i hiss och rulltrappsbranschen som arbetar med allt från tillverkning och montering till underhåll.Arbetet utförs genom intervjuer med anställda med god spridning av befattning och arbetsuppgifter och observationsstudier av serviceverksamheten i aktuell organisation samt viss benchmarking med annan verksamhet som upplever samma problem.Studien visar att verksamheten har tillgång till en rad verktyg som enligt många definitioner karaktäriseras som lean, men benämns internt till viss del under andra namn. Vidare kan det konstateras att dessa verktyg och rutiner inte implementerats till serviceverksamheten varför lean inte i dagsläget anses tillämpas. Utav detta kan slutsatsen dras att det inte är tillräckligt att utarbeta och ha lean-verktyg tillgängliga för att lean ska tillämpas.

Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

E-rekrytering är idag ett framgångsrikt verktyg för att rekrytera dem bäst lämpade för organisationen. Dessa verktyg växte fram under senare delen av 90-talet och används idag av alla stora företag. Verktygen har dock haft svårt att kunna etableras bland SME. Detta beror på att dessa organisationer ej kan finansiera dyra system, de har ej specifik kunskap om rekrytering samt att dem inte rekryterar lika ofta som större organisationer. Under 2000-talet växte internet med dess nyutvecklade teknologier vilket gjorde att e-rekrytering flyttades ut till webben mer eller mindre fullständigt.

Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra lärares uppfattning om och rapporterade användning av de estetiska ämnena som verktyg för språkinlärning hos andraspråkselever. Genom vårt arbete vill vi uppmärksamma om och i sådana fall hur de estetiska uttrycksmedlen, bild, drama respektive musik, kan bidra till andraspråksinlärning. Vi har utgått från vårt syfte och genomfört kvalitativa intervjuer med nio lärare, varav tre andraspråkslärare, tre klasslärare och tre lärare från en kulturskola i Norrbotten. Den forskning vi hittat om estetiska ämnen och andraspråksinlärning har varit begränsad. Vi har därför skrivit om andraspråksforskning respektive forskning kring estetiska ämnen som ett verktyg för språkinlärning.

För att en maskin ska anses som säker för användning krävs det att den uppfyller maskindirektivet. Maskindirektivet är väldigt generellt och kortfattat. Därför finns det standarder som förklarar mer specifikt maskindirektivets olika delar. Uppfylls inte standarderna så uppfylls inte maskindirektivet för respektive område och därmed är maskinen inte redo för användning.Examensarbetet har utförts på Rapid Granulator AB. Företaget är idag en av världens största producenter av granuleringskvarnar.

När det gäller design av augmented reality­markörer och platsbaserat berättande finns det många aspekter att ta hänsyn till för att skapa en djup och engagerande upplevelse för användaren. Det finns olika tekniska och kommunikativa faktorer att ta hänsyn till, bland annat måste markörerna vara igenkännbara som just markörer samtidigt som de måste vara tolkningsbara av bildigenkänningen i augmented reality­enheten. Mitt i denna konflikt ligger en designutmaning i vilket det estetiska uttrycket och berättandet måste passa in.Denna studie har genomförts som en kvalitativ fallstudie där scenarier och prototyper har utvecklats utifrån designmetoder som bland annat brainstormning och idéloggar baserat på teorier om designprinciper för augmented reality och berättande i olika medier. En intervju med en potentiell uppdragsgivare ligger delvis till grund för designarbetet. Det producerade materialet har utvärderats genom användbarhetstester samt observationer och intervjuer med ett antal testpersoner.Under arbetet utvecklades ?Naturens gång? ? en platsbaserad berättelse med tillhörande augmented reality­markörer.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka kompetenser en pedagog ska besitta för att skapa goda förutsättningar för dagens elever. Vi valde att titta på hur lärarens ledarstil påverkar gruppen, om lärarna ger goda förutsättningar för eleverna samt hur lärare och elever beskriver en god pedagog med fokus på lärarens kompetenser och de kompetenser som efterfrågas bland eleverna. I studien valde vi att intervjua sex lärare och dela ut 146 enkäter till elever från sex olika klasser i grundskolans senare år till gymnasiet. Vi har även tittat på dessa elevenkäter ur ett genusperspektiv. Av studien framgår att de lärare vi intervjuat stärker det kollektiva beteendet hos eleverna genom grupparbeten, tydliga mål, fasta ramar, disciplin och ordning.

Följande analys är baserad på en undersökning med 14 informanter och ämnar synliggöra vad svensklärare fokuserar på i sina bedömningar av elevtexter i svenskämnet i Stockholms gymnasieskolor. Resultatet visar att texternas kommunikativa kvaliteter och språkfunktion ges störst utrymme och mindre fokus ligger på språkformella aspekter. Det framkommer också att avancerade texter får mer precis bedömning medan sämre textkompositioner får mer generell. I uppsatsens analysavsnitt belyses dessa aspekter samt bedömningen av dem, hur de preciseras och formativt fungerar för elevens skriftspråksutveckling utifrån Lev Vygotskys teorier. Därefter diskuteras hur bedömningspraktiken påverkar undervisningen och vilka eventuella konsekvenser sådana tekniker kan förväntas ge..

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Barn och unga av idag är digitalt infödda i förhållande till oss vuxna som är invandrade i dagens digitala samhälle. Då skolan speglar samhället är det en högaktuell fråga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lärande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan användas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende på multimodalitet, motivation och social interaktion i lärandemiljöer. Utgångspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhållningssätt där jag tillsammans med lärare och elever i särskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lärandet. Genom observationer och intervjuer på arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfång av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig själv inte är ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som är multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som är helt individuellt anpassade utifrån den enskilde elevens behov.

Användarutveckling, det vill säga att användare utvecklar egna IT-verktyg, är en form av systemutveckling inom organisationer som kan få en betydande roll för verksamheten.Denna fallstudie genomfördes vid ett större svenskt IT-företag, där användaren utvecklade egna verktyg för att underlätta både små och stora rutinuppgifter. Studien bygger på tre fall i den valda organisationen där utvecklarna intervjuades för att ge sin syn på hur användarutvecklingen förhåller sig till organisationens huvudsakliga verksamhet, vilket är utveckling av IT-produkter. Intervjuerna fokuserade också på vilken typ av värde deras verktyg skapar för individerna inom organisationen och för organisationen som helhet.Studien visar att verktygen stödjer organisationens produktutveckling främst genom att förbättra datakvaliteten i deras produktregistret och skapar värde för användare genom att ge dem möjlighet att fokusera på mer givande arbetsuppgifter. Verktygen skapar också värde för utvecklarna som kan få att leva ut personligt engagemang och kreativitet medan organisationen drar nytta av en effektivisering av berörda processer..

Uppsatsens syfte var att undersöka icke ämnesrelaterade topiker i klassrumssamtal. Syftet mynnar ut i frågeställningar om icke ämnesrelaterade topiker förekommer, vem de initieras av, hur de uppstår och hur deltagarna förhåller sig till dem. Klassrumssamtal äger rum i en kommunikativ verksamhet där deltagarna gemensamt bedriver kommunikativa projekt. För att kunna uppnå uppsatsen syfte valdes Conversation Analysis (CA) som metod. Utgångspunkterna inom CA är att allt som sägs i samtalet har betydelse, interaktionen ses som strukturellt organiserad i sekvenser, allt som yttras ses som både kontextberoende som kontextförnyande och autentiska samtal krävs för att studera social interaktion.