Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor.

Studiens syfte är att undersöka och redovisa vilka förutsättningar räddningstjänsten har att implementera SROI-modellen som ett utvärderingsverktyg för sin verksamhet. Arbetet bör ses som en förstudie till ett sådant projekt.Inom ramen för undersökningen har fem djupintervjuer utförts med räddningschefer och utbildningssamordnare fördelade på fyra olika kommuner. Utöver detta har sekundärkällor i form av utbildningsmaterial samt andra undersökningar studerats.Slutsatser: Räddningstjänsten ombeds i allt högre grad redovisa sin verksamhet i form av mätbara mål. Ansvariga inom räddningstjänsten saknar ofta verktyg för att formalisera och redovisa det utvärderingsarbete som regelbundet genomförs. Det framgår att man i varje region utför regelbunden utvärdering, men generellt inte uppfattar det så.

Android-applikationers användargränssnitt kan se annorlunda ut på olika Android-enheteroch det är svårt att anpassa en applikation efter alla enheter då det finns så många unikamodeller. Målet med arbetet var att framställa ett verktyg som kunde med hjälp av ett korrektdefinierat gränssnitt, upptäcka skillnader i gränssnittet mellan olika Android-enheter.Ett egenutvecklat verktyg framställdes och hade en hög precision. Verktyget kunde bådaupptäcka skillnader och rapportera hur stor skillnaden var mellan gränssnitten..

Examensarbetets problemområde är relativt nytt och outforskat vilket gör det desto mer aktuellt. Supply chain simuleringsverktyg är en kombination av supply chain verktyg och simuleringsverktyg. Denna kombination erbjuder nya undersöknings- och planeringsmöjligheter för företag och blir ett nytt verktyg för företagen att stärka dess konkurrenskraft.I examensarbetet utreds om simulering är ett lämpligt verktyg att använda för att påvisa fördelar vid beslut om att flytta företag eller delar av dess verksamhet. För att besvara frågeställningen har en litteraturstudie, intervjuer med tre handelsföretag samt simuleringar genomförts.För varje företag har dess beslutsprocess vid lokaliseringsfrågor sammanställts. Utifrån dessa sammanställningar har sedan en generell simuleringsmodell tagits fram.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen. Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation.

Många förskolor har idag tillgång till lärplattor och det har mer eller mindre blivit omöjligt förförskollärare att inte ta ställning till hur de vill arbeta med dessa. Denna studie har belyst olika konstellationer som barn kan arbeta i med lärplattan; med en förskollärare, utan förskollärare i par och på egen hand. Studien undersöker om användandet av lärplattan som medierande verktyg för läs- och skrivutveckling blir annorlunda beroende av vilka förutsättningar förskollärare möjliggör för barnen i förskolans verksamhet. Studiens problemområde är relevant att undersöka då vi tidigare, under bland annat VFU-perioder, stött på uppfattningen att lärplattan ses som en börda istället för ett verktyg för potentiellt lärande. Förskollärare behöver vara medvetna om hur olika konstellationer synliggör innehållet när lärplattan används i verksamheten.

Det här är ett examensarbete som är utfört på uppdrag av Meal Planning Concepts AB. Målet var att utveckla en native multi-plattformsapplikation till smartphones och surfplattor som skulle fungera på Android och iOS och dela databas med deras nuvarande webbsystem. Funktionaliteten skulle vara baserad på den som fanns på deras webbsida. Applikationen utvecklades i MoSync som är ett ramverk som klarar utveckling till multiplattform. Examensarbetet gick också ut på att utvärdera MoSync under projektetsgång och presentera andra liknande verktyg och hur de förhöll sig till MoSync.

I denna rapport behandlas frågor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte är att ta reda på vilka krav som tekniker för extern validering ställer på CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod är ofta mycket detaljerade. En metods notationen ställer därför stora krav på CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav på datorstöd utifrån en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. Därefter undersöks CASE-verktygs förmåga att svara upp till dessa krav.Själva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande där samtliga utvalda verktyg implementerar två olika testfall.Resultatet från genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens påstådda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

De senaste åren har det skett en utveckling av verktyg i form av mjukvara som automatiserar testning och som utlovar att de kan förbättra kvaliteten på testningen av mjukvara och spara resurser. Trots detta är det få företag som använder sig av denna nya teknik. En orsak till att företag är avvaktande till automatiserande testverktyg är de krav som ett sådant verktyg kan tänkas ställa på utvecklingen av den mjukvara man vill testa och att dessa krav påverkar flexibiliteten i mjukvaruutvecklingen negativt. I denna rapport har vi försökt identifiera krav som automatiserande testverktyg ställer på mjukvaruutvecklingsmetoden. Vi vill också visa på tekniker för att implementera dessa verktyg på ett sätt som inte påverkar flexibiliteten i testningen negativt.

Detta är en etnografisk studie som syftar till att undersöka drama som kommunikativt ämne. Metoder som används är observationer och fokussamtal. Undersökningsområdet baseras på ett projekt i Borlänge kommun som kallas för Tusen Ord, där dramapedagoger arbetar språkfrämjande i en interaktiv utställning för barn och vuxna. Den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord har studerats i tre olika skolgrupper: 5 åringar inom förskolan, år 4 i grundskolan och vuxna SFI elever (Svenska För Invandrare).Studien visar att kommunikativa funktioner i hög utsträckning finns närvarande i den dramapedagogiska verksamheten på Tusen Ord.      Nyckelord: Dramapedagogik, fantasi, berättande, kommunikation, språk      .

Musik är en naturlig del i förskoleklassen, det sjungs på morgonsamlingar, avslutningar och under arbete med matematik och/eller språklig medvetenhet. Men i denna uppsats undersöks i vad mån förskollärarna i förskoleklass inkluderar musik som ett didaktiskt verktyg för att främja elevernas lärande, samt på vilket sätt de talar om musikens potential. Utifrån detta har två frågeställningar utvecklats, vilka är: ?Hur använder lärarna musik i förskoleklass för att främja lärandet? samt ?På vilket sätt talar de för studien utvalda förskollärarna om musikens potential? För att kunna besvara dessa frågor används en hermeneutisk ansats med kvalitativa intervjuer. Fem förskollärare i varierande åldrar, kön och år som verksamma förskollärare i förskoleklass har intervjuats.

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

Examensarbetet går ut på att utreda vad verktyg vid volatil-data-utvinning (Reeve & Shipley, 2006) orsakar för förändringar på ett datasystem. Volatil-data är information som försvinner när datasystemet stängs av och kan vara nödvändig t.ex. när man försöker läsa en krypterad hårddisk, då krypteringsnyckeln (Casey, et al., 2011) kan finnas i (Random Access Memory) RAM-minnet som är volatilt. I IT-brottslighetens barndom utvecklades (Brown, 2009) metoder för att påverkan på ett datasystem vid ett beslag skulle bli så liten som möjligt. Detta gjordes för att beviset man får från datasystemet skulle hålla i en rättgång och gick ofta ut på att slå av strömmen på datasystemet.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på.

Syftet med denna rapport var att undersöka lärare och elevers inställning till att använda sociala medier som ett utav många verktyg i skolan. Genom mitt arbete vill jag att andra pedagoger ska uppmärksamma sociala medier och se det som ett verktyg i den traditionella undervisningen. Jag vill även att lärare och pedagoger i skolan ska få upp ögonen över elevers användning av sociala medier utanför skolan och elevernas inställning till att använda sociala medier i skolan. Jag har utgått från syftet och genomfört kvalitativa intervjuer på mina 14 informanter, varav 6 lärare och 8 elever från skolor i Mellansverige. Efter analysen av resultaten från intervjuerna så kom jag fram till att mer än hälften av lärarna skulle kunna tänka sig att använda sociala medier på något sätt i undervisningssyfte.