Detta är en kvalitativ studie där fem verksamma pedagoger i förskolan har intervjuats gällande deras uppfattning om sitt eget och barnens användande av lärplattan i sin förskolas verksamhet. Syftet med detta arbete är att fördjupa sig i ett nytt digitalt verktyg där detfortfarande finns lite forskning kring. Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till en ökad insyn i hur lärplattan uppfattas av verksamma pedagoger.Det som framkommit i denna studie är att pedagogerna upplever brister i den introduktion defått gällande användandet avlärplatta i förskolan samt att de önskar mer fortbildning i ämnet.Det framkommer även att syftet med barnens användande är att ett lärande ska ske. Vidbarnens användande av lärplattan sker även en del begränsningar från pedagogernas sida. Dock finns åsikten hos pedagogerna att lärplattan ska inkluderas i den redan existerande verksamheten..

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Uppsatsen ger en överblick av vad synsättet Application Lifecycle Management (ALM) innebär. Enutvärderingsmodell beskriver de analyserade verktygens duglighet gällande ett antal funktionellaoch icke-funktionella krav. Modellen jämför kommersiella verktyg och uppsättningar med enmotsvarande uppsättning av Open Source verktyg. De huvudsakliga problemen idag är att de somnyttjar ALM-synsättet ofta blir begränsade till en kommersiell plattform, vilket får till följd att deinte kan bearbeta sådan data som inte stöds i plattformen. Ett annat stort problem är verktygenskostnad.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation.

Detta är en studie kring hur man kan utveckla arbetsprocessen för låtskapande genom användning av verktyg inlärda under tre år på Linne?universitetets musikproduktionsprogram. Syftet med arbetet var att utveckla mitt låtskapande genom att reflektera kring de metoder och verktyg jag använder när jag skriver låtar och jämföra detta med hur jag arbetade innan jag började på musikproduktionsprogrammet. Jag har gjort jämförelser både på hur jag nu arbetar med musik och hur det nu låter, mot hur jag tidigare arbetat och hur det tidigare har låtit.Fyra nya låtar har skapats i arbetet. Låttexterna har fått stort fokus i mitt arbete, men även arrangering och skapande av melodier är en viktig del i arbetet.Jag har kommit fram till att planering och förarbete är oväderligt för att få en sammanhållen och enhetlig låt, där låtens text följer en röd tråd och är väl förankrad i låtens syfte.

Vi vill med denna studie skapa förståelse för hur teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan inverka i barn med språksvårigheters kamratsocialisation samt hur dessa barn uttrycker sig i den kommunikativa processen. Fortsättningsvis kommer förkortningarna för dessa begrepp att användas genom hela rapporten. TSS och TAKK är båda kommunikationsformer som används som stöd till talet där de bärande orden i innehållet tecknas. Kamratsocialisation bland barn i förskolan har en central roll och en stor betydelse i barns vardag i förskoleverksamheten. För att undersöka denna process använde vi oss av kvalitativa observationer, intervju och fokusgrupp där två förskolor deltog.

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Denna undersökning berör högläsning som verktyg i förskolan. Vi väljer att se på högläsning ur ett barnperspektiv. Syftet är att jämföra detta med andra perspektiv, som till exempel pedagogperspektivet, för att upptäcka eventuella likheter och skillnader samt hur de står i relation till varandra. Vår frågeställning är: Hur upplever barn högläsning? Vi har avgränsat oss till att observera och intervjua barn i fyra- till femårsåldern.

The main aim of this bachelor thesis is to describe through a quantitative study the extent of support received by foster families, their opinion of the support and any areas that might need improvement. The foster families receive foster care support through a private agency. We concentrated on the following areas of support; education, health, contact with the children?s biological relatives and behavioral difficulties. These four areas have, in previous research, shown to be problematic for foster children.

När informations- och kommunikationsteknik (IKT) blir en naturlig del av undervisningen kan det få positiva effekter på elevernas inlärning. Men historien visar också att när ny teknik introducerats genom politiska ställningstaganden och statliga satsningar har den inte alltid använts på det sätt som var tänkt. Kritik har framkommit mot att många lärare har otillräckliga kunskaper om tekniken och om hur den kan användas. Interaktiva skrivtavlor är ett av de verktyg som för in IKT i klassrummen. Enligt Burden (2002) kan skolor gå igenom tre faser vid införandet av ny teknik.

Det finns otydligheter rörande hur företag framgångsrikt implementerar hållbarhetsstrategier i sina organisationer. De svenska livsmedelsföretagen lägger ner mest resurser och är även bäst på att jobba med hållbarhet. Vi undersökte därför hur de svenska livsmedelsföretagen framgångsrika inom hållbarhet implementerat sin strategi i organisationen. Fyra hållbarhetsansvariga på livsmedelsföretagen Arvid Nordquist, Kung Markatta, Santa Maria och Spendrups intervjuades. Frågor ställdes kring ansvar för formulering och implementering, verktyg som använts och vad företagen uppfattat som motstånd inifrån organisationen.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur skriftligheten gestaltar sig över tid på tinget i Jämtland under tre tidsnedslag (1634-1636, 1649-1665 och 1688-1690) i 1600-talet. Det finns två anledningar till det: Dels en hypotes om att skriftligheten i Jämtland, i strid med den gängse bilden av Norrland som ett efterblivet bondesamhälle, redan tidigt var utbredd och dels att tidigare studier inom läs- och skrivkunnighetsforskningen, även om de har tagit som utgångspunkt att samhället under tidigmodern tid genomgick en förskriftligandeprocess, uteslutande har fokuserat på aktörernas läs- och skrivkunnighet och inte studerat själva förskriftligandet som sådant. I fråga om hypotes omgavs arbetet dessutom med en förväntan om att antalet skriftreferenser skulle vara stadigt tilltagande med tiden. Källmaterialet har utgjorts av avskrifter av domboksprotokoll. Metoden har varit att först klassificera dess ärenden och sedan undersöka hur ofta och var referenser till skriftlighet förekommer.