Denna artikel handlar om projektorganisering med projektstyrningsmodeller. Dessa modeller presenteras inte sällan som ett universalverktyg för projekt men finns det risk att dessa kan skapa låsningar i den kreativa processen? För att tydliggöra teorin och de aspekter som bör beaktas vid ett projekt har effektiviteten delats upp i två begrepp projektledningseffektivitet, vilket innefattar bland annat mått såsom tid, kostnad och kvalité, samt projekteffektiviteten, vilket innefattar huruvida resultatet av projektet är användbart och meningsfullt. Genom denna uppdelning och med hjälp av en egen teoretisk referensram söker författarna skapa ett mer övergripande synsätt för att analysera ett projekts nytta i alla dimensioner. Artikeln inkluderar en undersökning som visar huruvida referensramen stämmer överens med det praktiska arbetet i ett projekt med projektstyrningsmodeller.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Från att en organisations främsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela på säkra kort till kravet på förmågan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som värdenätverket kräver, vilket främjar kreativitet och innovation, är steget långt. Nätverkssamhällets nya och fler platser att sprida information på ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmågan. Avgörande för framgång är organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap är avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nätverkssamhället. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB är en organisation som kan hjälpa samhället att utveckla människors entreprenöriella förmåga för att dessa i sin tur skall skapa nytt värde eller ekonomisk framgång. Frågan är vilka åtgärder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmåga så att den stödjer innovativ utveckling, nytt värde eller ekonomiska framgång för organisationen i synnerhet och samhället i allmänhet.Det är de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvärldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmåga.

Interdisciplinärt arbete, SSA133, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

syftet med studien var att beskriva faktorer som har betydelse vid interaktiva kommunikativa omvårdnadshandlingar vid rehabilitering avseende patienter som har afasi/dysfasi..

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..

Syftet är att beskriva ett projekt inom Entertainment och identifiera dess Key Success Factors. En fallstudie gjordes av privatteaterproduktionen HippHipp! [paw rihk-titt] som gavs i Lund 2003-2004. I en induktiv studie genomfördes nio stycken intervjuer som resulterade i ett empiriskt material. Detta material analyserades och relaterades till teorier om projektledning (Briner m fl), adhocrati (Mintzberg), Key Success Factors (Grant) och Experience Economy (Pine & Gilmore). Studien beskriver ett framgångsrikt projekt inom Entertainment och förklarar framgången med projektet genom att presentera sex stycken Key Success Factors.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Kris, kris, kris! Löpsedlarna skriker ut sitt budskap och allt ställs på sin spets. Situationen är allvarlig och företagets kommunikativa kompetens sätts på prov. Det är just denna kommunikation, den relaterad till en krishändelse, som fokuseras på i föreliggande uppsats. Området anses vara intressant då det förefaller som om det föreligger en teoretisk kunskapslucka däri. Begreppen issues- respektive reputation management behandlar främst proaktiva åtgärder medan crisis management framstår som ett luddigt formulerat samlingsnamn för alla åtgärder relaterade till en kris.

Varje år insjuknar 30000 människor i stroke i Sverige. Av dessa får cirka 12000 människor någon form av afasi som innebär nedsatt språkförmåga och därmed kommunikations svårigheter. Att kunna kommunicera är ett grundläggande behov som är direkt kopplad till individens självförtroende och välbefinnande. För att kunna etablera en god relation till patienten, behöver sjuksköterskan kommunicera på ett bra och effektivt sätt. Det finns risker att kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienter med afasi inte blir det optimala som sjuksköterskan och patienten önskar på grund av brister i kommunikationen dem i mellan.

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period på Haparanda Stad. Under min tid på Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick även vara med och se hur många andra pågående projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gång och cykelbanor som ingår i stadsnätet. Till hjälp och råd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

Huvudsyftet med detta examensarbete var att jämföra SchlumbergerSemas projektmodell PROMISE (Project Management in Sema) mot ett mindre antal projektmodeller och som en orienterande del till jämförelsen skapa en utvärderingsmetod för PROMISE projekt. Utvärderingsmetoden ges inte någon större del i detta examensarbete, förutom den skapade checklistan som utformades efter den inledande litteraturstudien. Den största delen i detta arbete består av den jämförelse som gjordes mot PROMISE. De projektmodeller som jämfördes mot PROMISE var PPS (Praktisk Projekt Styrning) som är TietoEnators projektmodell samt PQM (Project Quality Management) som är Svenska Projektfabrikens projektmodell. Jämförelsen utfördes övergripande på områdena processorientering, fas, dokumentation och organisation.

I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen.

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk.

Det ökande behovet av nationella IT-stöd inom hälso- och sjukvård har lett till att en nationell IT-strategi för vård och omsorg har utarbetats och att flera projekt inom ramen för denna strategi har startats. Ett av dessa projekt är utvecklingen och det nationella införandet av det nya ordinationsverktyget Pascal vilket innefattar samtliga landsting och kommuner. Förutsättningarna för projektet och dess storlek medför att ledningen måste finna tillämpbara strategier för att hantera dess komplexa förhållanden. Det har konstaterats att ett stort antal projektmisslyckanden kan bero på att komplexa projekt leds genom icke tillämpbara strategier. Ledning av komplexa projekt försvåras av det faktum att linjära strategier inte är tillämpbara, strategierna bör istället situationsanpassas och väljas efter de olika problemen som måste bemötas under projektets gång.Denna fallstudie ämnar identifiera vilka komplexiteter projektet uppvisar samt hur de kan hanteras utifrån projektets förutsättningar.