Fem projekt och deras processerProjekten är ett urval av vad jag ritat under 15 år som praktiserande arkitekt. Avsikten är att belysa en del frågeställningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bärande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- Södertälje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.

Titel: Internkommunikationen i Primärvården ? en undersökning om de kommunikativa förutsättningarna för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformFörfattare: Helena KryssmanHandledare: Monica Löfgren-NilssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: HT 2012Antal sidor: 45 (ex. bilagor)Syfte: Att undersöka de kommunikativa förutsättningarna i organisationen för att lyckas implementera en ny varumärkesplattformMetod: Kvantitativ (enkätundersökning)Material: 715 enkätsvar från medarbetarna i Primärvården Västra GötalandsregionenHuvudresultat: Medarbetarna anser att de i hög grad får den information de behöver för att kunna genomföra sitt dagliga arbete. De föredrar muntlig information framför skriftlig och de känner högre tillit till den muntliga informationen. Några av informationskanalerna uppfyller inte sitt syfte och mål och några saknar viktig information.

Bakgrund: Afasi ger patienter nedsatt funktion att tala eller förstå talat eller skrivet ord. Det krävs att sjuksköterskor har färdigheter om kommunikativa interaktioner eftersom patienter med kommunikationssvårigheter är beroende av sjuksköterskors kompetens som kommunikationspartner. Sjuksköterskor upplever detta svårt och ytterligare utbildning i kommunikationssätt kan hjälpa att främja framgångsrika kommunikativa interaktioner med patienter. Joyce Travelbees omvårdnadsteori användes som referensram eftersom mellanmänskliga relationer, kommunikation och individanpassning är centrala delar i teorin.Syfte: Var att belysa sjuksköterskors upplevelse av kommunikativa interaktioner med patienter som har afasi orsakad av stroke.Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats baserad på intervjuer. Ett strategiskt urval av deltagare gjordes på ett sjukhus i södra Sverige.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Syftet med detta arbete är att belysa hur dans kan erbjuda elever med koncentrationssvårigheter att utveckla kommunikativa och empatiska kompetenser för att på så sätt ha möjlighet att hitta vägar mot skolans mål. I detta fall menar vi målen som står beskriva under rubriken Mål att sträva mot i läroplanen Lpo94. Där beskrivs att eleverna ska lära sig att respektera andra människor och ta avstånd från kränkande behandling så som mobbning. Eleverna ska också kunna leva sig in i och förstå andra människors situation. Skolan skall dessutom sträva efter att eleverna utvecklar en vilja att hjälpa andra människor.

I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på hur elever upplever muntlig framställning inom ämnet svenska. Dessutom vill vi få lärares syn på hur de arbetar med detta. Vi har intervjuat åtta elever, hälften pojkar och hälften flickor, samt två lärare i år 5. I undersökningen har vi använt oss av en kvalitativ och semistrukturerad intervju.I kursplanen i svenska står det att eleverna ska ? utveckla en språklig säkerhet i tal och skrift och kan, vill och vågar uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet och talet erövra medel för tänkande, lärande, kontakt och påverkan?.

Att bilden är ett kommunikativt ämne är något som läroplaner framhävt ända sedan 80-talet. Tidigare studier har dock visat att bildundervisningen i praktiken haft större fokus på bildframställning än bildens kommunikativa aspekter och bildanalys vilket är problematiskt för bildämnets utveckling. Sedan den nya läroplanen trädde i kraft har få eller inga undersökningar gjorts om lärares syn på kommunikativa aspekter av bildämnet idag.Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattningar om bildämnets kommunikativa aspekter i årskurserna 1-3. För att samla in ett empiriskt material användes samtalsintervjuer som metod där sex lärare deltog. Forskningsfrågorna handlade om vilken grundläggande syn lärarna hade på kommunikation med bilder och bildanalys i undervisningen.

Med utgångspunkt i de tre projekten Mitt Gröna Kvarter, Hållbar Stadsutveckling i Kvillebäcken och Kongahälla som alla fått ekonomiskt stöd från Delegationen för Hållbara Städer har jag studerat vilka upplevelser aktörer inom de berörda projekten har av den interna kommunikationen. Studien berör även hur de inblandade uppfattar påverkan från den process som det ekonomiska stödprogrammet omfattas av samt vilken påverkan den skrivna ansökan har på mottagandet av och arbetet med föreslagna åtgärder.Genom att ställa mitt material frågan: Hur upplever aktörerna i de studerade projekten det interna kommunikativa arbetet? har jag avsett att visa hur projektens struktur och arbetssätt påverkat förutsättningarna för en givande kommunikativ process. Mitt empiriska material har lett mig till att identifiera fem slutsatser som är återkommande och av tongivande betydelse. Jag har kommit fram till att det därför är väsentligt; att diskussioner innebär en läroprocess; att det finns möjligheter att bidra på lika villkor; att aktörer kan enas i gemensamma problemformuleringar; att redovisningen av material är transparent; att konsekvens i handlingar och kommunikation råder..

BakgrundEtt mål för mitt arbetslag har sedan starten 2001 varit att arbeta i ämnesövergripande projekt.Jag upplever dock att samarbetet mellan ämnena inte har prioriteras.SyfteSyftet med min aktion var därför att försöka stärka samarbetet mellan ämnena. Minfrågeställning var hur arbetslaget kan arbeta tillsammans för att underlätta ämnesövergripandeprojekt.MetodAktionsforskning syftar till att åstadkomma en förändring av en verksamhet och skapa insiktoch kunskap om hur denna förändring går till. För att genomföra föreliggandeutvecklingsarbete har jag använt mig av aktionsforskningens metoder. Jag har initierat enhandling i arbetslaget, följt processen och reflekterat över den på ett systematiskt sätt genomobservationer, loggboksskrivande och gruppintervjuer. Aktionen genomfördes läsåret 2006-2007..

Syftet med arbetet är att undersöka om det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikativa färdigheter i två läromedel för moderna språk i skolår 9, ett i franska och ett i tyska. Metoden som vi använder är alltså en komparativ textundersökning av två brukstexter. För att nå svar på våra frågeställningar har vi format våra egna variabler med förankring i aktuell språkinlärningsforskning som utgångspunkt för vår textanalys. Resultaten visar att det finns en tydlig koppling mellan grammatik och kommunikation i båda läromedlen, men att övningarna i för stor utsträckning är inriktade på styrning och reproduktion. Båda läromedlen följer aktuell forskning kring språkinlärning, men det i franska tenderar i något större utsträckning att använda målspråket som arbetsspråk samt tillämpar ett induktivt arbetssätt för grammatikinlärning. Detta är mindre tydligt i läromedlet i tyska som arbetar deduktivt och kontrastivt samt med svenska som arbetsspråk.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas.

Följande studie genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med 4 lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lärarna ser kommunikation som grunden för elevernas lärande i matematik och att denna är viktig för att eleverna ska utveckla en förståelse för matematiken. Detta är något som även grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lärarna använder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Enligt riktlinjerna för särskolan skall läraren bland annat ?ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel? (Lpo 94, s.12). I Lpo 94 står det även att ?skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet? (Lpo 94, s.5) Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om dansundervisning i särskolan kan vara ett verktyg för att utveckla elevernas kommunikativa färdigheter. Frågeformuleringarna har berört lärares upplevelser av dans i särskolan: dess syfte, effekter och om dansen kan positivt påverka lärandet.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur personalen arbetar främjande och förebyggande med barns språkutveckling och kommunikativa strategier i samspel och samtal i icke planerade aktiviteter. Även vilken roll specialpedagogen har i detta arbete. Hur gör personalen för att göra alla barn delaktiga i samtal och samspel? Hur bemöts barnen i samtal? Vad handlar innehållet i samtalen om? Hur utvecklas det? Hur arbetar specialpedagogen främjande och förebyggande runt språkutveckling och kommunikativa strategier?Teori: Studien tar utgångspunkt från en sociokulturell teori. I det sociokulturella perspektivet läggs tyngdpunkten på att lärande och utveckling sker i samspel mellan människor i det sammanhang och den sociokulturella miljö där individen ingår.