VET HUT!Om möjligheter och begränsningar med ämnesövergripande tematisk undervisning för hållbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gå från abstrakta ord till konkret handling, när det gäller realiseringen av hållbar utveckling, är en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhälle. En uppgift där skolan besitter en nyckelroll för att lägga grunden till de attityder de uppväxande och kommande generationerna kommer att tillämpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrågasätta utformandet av undervisningen i hållbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lärarnas syn på villkor för ämnesövergripande temaundervisning i hållbar utveckling. Där vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svårigheter tillsammans med nio lärare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhållningssätt snarare än ett specifikt undervisningsämne, då det i slutänden är den gemensamma insatsen som ger förutsättningarna för förståelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att åstadkomma detta är behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tänkande och förståelse att genom etiska och demokratiska handlingar påverkar det globala samhället i en hållbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frågor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hållbar utveckling är att det måste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lärare och mellan elever och lärare.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en sjukdom som vanligtvis orsakas av tobaksrökning. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva omvårdnadsåtgärder för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Tretton artiklar analyserades och tre teman framkom i resultatet som har benämnts som; Undervisning, Avslappning och Extra stöd. I resultatet framkom att undervisning och information kan minska rökning, förbättra livskvaliteten och i kombination med träning ge en förbättrad fysisk funktion. Avslappningsövningar kan ge en förbättrad livskvalitet genom bland annat minskad dyspnérelaterad oro och osäkerhet.

Det finns forskning som hävdar att undervisningen bör grunda sig på den enskilde elevens personliga inlärningsstil och den härstammar främst från USA. En del svenska forskare försöker också lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den här undersökningen grundar sig därför på om ovanstående forskning från USA används av svensklärare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlärning (inlärning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsättningar (Lärarnas Riksförbund, 2005).

Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse.

Syftet med arbetet var att undersöka hur lågstadielärare och mellanstadielärare uppfattar utomhuspedagogik, hur de använde sig av utomhuspedagogik, samt vilka svårigheter de såg med denna form av undervisning. Undersökningen skedde genom fyra kvalitativa intervjuer där lärare från låg och mellanstadiet blev intervjuade. Frågorna som pedagogerna fick var;ñ  Hur uppfattar du som lärare utomhuspedagogik?ñ  Vilka fördelar respektive nackdelar ser du med utomhuspedagogik?ñ  Hur ser du på utomhuspedagogik i förhållande till klassrumsundervisning?ñ  I vilken utsträckning använder du dig av utomhuspedagogik i din undervisning?   Resultatet visade på att pedagoger från de båda stadierna uppfattade utomhuspedagogiks som en kompletterande undervisningsform till klassrumsundervisning, där ett lustfyllt, varierat, praktisk och sinnlig lärande stod i fokus. Rörelse och praktiskt arbete var det som uppfattades vara utomhuspedagogikens största fördelar, samt att utomhuspedagogiken hade möjlighet att lyfta svagare elever genom sin praktiska natur.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa på grundskolenivå, årskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  Frågeställningar: Hur arbetar idrottslärare med inkludering inom ämnet Idrott och Hälsa? Finns det någon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan användas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger på strukturerade intervjuer utifrån den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lärare inom ämnet Idrott och Hälsa, två kvinnor och två män där det största fokuset har lagts på lärarnas åldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lärare generellt har en delad mening om vad inkludering innebär, men det användes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta på en bristande kunskap hos lärarna, men det kan också bero på att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förståelse kring hur specialpedagogik och inkludering används inom ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna didaktiska uppsats är att genom en fallbeskrivning undersöka och belysa språkutvecklande arbetssätt inom undervisningsområdet skönlitterär läsning.Metod för datainsamlingen har gjorts genom en kvalitativ datatriangulering, det vill säga datainsamling utifrån flera perspektiv med olika metoder för att få fram en djupare och en fullständig bild av fallet. Insamlingsmetoderna har varit klassrumsobservationer, lärarintervju och elevintervjuer.Data har analyserats i enlighet med Cummins (2000) metoder för framgångsrik andraspråksundervisning med språkutveckling utifrån form, innehåll och användning samt maximalt kognitivt engagerande och maximalt identitetsinvesterande interaktion.Studien har utförts inom kommunal undervisning i ämnet svenska som andraspråk på grundläggande nivå för vuxna. Läraren som har lång erfarenhet av användning av skönlitteratur i undervisningen är fokus för fallbeskrivningen. Övriga informanter är 17 elever som svarade på en enkät för urval inför fyra djupintervjuer om deras uppfattning om lärarens undervisning.Undersökningens resultat visar ett situerat exempel på en språkutvecklande undervisning på kognitivt utmanande nivå och med stora förväntningar på eleverna. Läraren, som använder autentiskt material som läromedel, ger eleverna stort talutrymme och skapar möjlighet till lärande genom interaktion med läraren och klasskamraterna. .

Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i grundskolan och träningsskolan samt på vilket sätt pedagoger tillämpar lek i sin undervisning.Synen på lek har varierat under tidens gång. Leken har tillmätts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vårt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmän historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de båda verksamheterna har vi fått en bild av vad lek är för dem och i vilken utsträckning de använder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna i de båda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lärande. Leken används i båda verksamheterna på olika sätt och i varierande utsträckning..

Friluftsliv och utevistelse är idag en central del i kursplanen i ämnet Idrott och hälsa men utvärderingar visar att det inte får så stor plats i realiteten. Detta har jag tyckt varit väldigt intressant och jag har därför haft som syftet med studien att undersöka hur en grundskola, med inriktning på friluftsliv och utevistelse, väljer att arbeta med kunskapsområdet friluftsliv och utevistelse genom årskurs 1-9. Vidare vill jag undersöka hur en inriktning på friluftsliv och utevistelse påverkar elevernas intresse och kunskapsnivåer. Jag har använt mig en av en kvalitativ metod med sex individuella- samt gruppintervjuer. Resultatet visar hur lärare och elever uppfattar innehållet i undervisningen och hur det, genom en genomtänkt progression från årskurs 1-9, på ett positivt sätt har renderat i ökat intresse och kunskapsnivåer hos eleverna.

Syftet med vårt examensarbete var att få ökad förståelse för barns uppfattningar och tankar kring att skriva och läsa. Det tillvägagångssätt vi valde var en kvalitativ undersökning i form av barnintervjuer. Sammanlagt har 10 stycken 6-åringar och 10 stycken 8-åringar intervjuats.Resultatet av vår studie visar på att barns uppfattningar om skriftspråket ofta kopplas till situationer i vardagslivet, skolaktiviteter såsom matematik, framtids- och arbetsrelaterade behov och att de övar själva. Det framkommer även att barnen skriver till sina bilder och att motivationen varierar beroende på den kunskap de besitter, där de äldre kunnigare barnen ofta uttrycker att de har mer drivkraft. Vi har också i vårt resultat kommit fram till att barnen inte blir lästa för i den utsträckning, som utifrån oss och vårt bakgrundskapitel, vore önskvärt.

Syftet med studien är att undersöka några lärares uppfattningar om sitt arbete med individualisering  i förskoleklass och årskurs 1-3, samt att synliggöra deras erfarenheter om att individanpassa sin undervisning utifrån varje elevs behov och förutsättningar. I studien användes den kvalitativa metoden i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare på två olika skolor intervjuades. Av resultatet kom det fram att lärarnas erfarenheter av individualisering liknade varandra, dock hade lärarna olika medel och metoder i arbetet med att individualisera och individanpassa den egna undervisningen. Slutsatserna av studien var att individualisering innebär individanpassning för deltagarna i studien samt att det finns svårigheter vad gäller individualisering i form av att få tid och resurser att räcka till. .

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kunskapens betydelse för personer med födoämnesallergi, samt när det gäller förebyggande av anafylaxi. Den metod som användes var en systematisk litteraturstudie, där totalt tretton kvantitativa och två kvalitativa artiklar användes i resultatet. De databaser som användes var Pubmed, Elin@dalarna och CINAHL. Resultatet visade att beträffande kunskapens betydelse var majoriteten av de medicinska frågorna i en studie som besvarades via Internet frågor som berörde födoämnesallergi och allergiska reaktioner. Över hälften av ungdomarna uppgav att deras livskvalitet och hälsa påverkades och ovissheten och okunskapen om allergin påverkade deras livskvalitet negativt.

Syftet var att undersöka vilka arbetssätt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhållningssätt till dem. Undersökningen genomfördes på en gymnasiefriskola i norra Sverige där sex elever som gick första året på gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer användes för att få en större förståelse för hur elever uppfattar olika arbetssätt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det på denna skola förekom relativt traditionella sätt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men även lärarledd undervisning med bland annat föreläsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

?En komprimerad vertikal byggnad som frigör rum till offentliga platser och funktioner.?Byggnaden, som främst är till för teknik, är uppbyggd som en rektangel med ett snittat hörn. Det snittade hörnet är byggnadens karaktär, och fungerar som ett transparent skal som tillåter en kommunikativ relation mellan insida och utsida. Vad som kommer att utspela sig i byggnaden, kommer i det snittade hörnets fasad även att återspeglas utanpå. Även entrén formas av snittet så att det tillkommer en vinkel som för en inåt, och gör entrén mer öppen och välkomnande.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och särskolans undervisning. Rapportens syfte är att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i särskolan. Studien är genomförd i en medelstor stad och alla informanter är verksamma på samma skola. Vi har utfört den här studien med hjälp av kvalitativ forskningsmetod och använt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansåg att det var viktigt att arbeta med motivation.