VÄrt syfte med studien var att ta reda pÄ om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville Àven undersöka hur de kÀnslomÀssigt hanterar arbetet med mÀnniskor i kris, samt hur de lÀrt sig dessa strategier. Det Àr en kvalitativ intervjustudie som byggde pÄ semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hÀlso- och sjukvÄrden. Studien omfattar vÄra informanters subjektiva syn pÄ om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte Àr generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. VÄrt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Background:An increasing number of patients with an oncology diagnose will be seen in the future. The oncology care is complex and in great need of nurses with a high level of competence. There is a lack of previous research in the specialist oncology nurses competence and therefore knowledge of their skills can reveal an understanding of their competence.Aim:The aim of the study was to describe the competence of the specialist oncology nurse.Method:Four oncology nurses and two directors of oncology care were interviewed. The interview text was analyzed using qualitative content analysis.Results:The result showed that the oncology nurses had developed six different competences within different areas. These competence areas were assertiveness, patient-centered care, ethical and moral-, pedagogical-, to lead and develop- and theoretical competence.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade IVA-sjuksköterskors upplevelse av sin nya yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och intervju valdes som datainsamlingsmetod. Intervjumaterialet bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans (2004) modell för textanalys. Resultatet redovisas i fyra kategorier och tio underkategorier. Kategorierna var kÀnslor i början, kÀnslor nu, kunskap i början och kunskap nu.

Studiens syfte Àr att undersöka barnskötare kontra förskollÀrares kÀnnedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns lÀs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt. Metoden som anvÀnds Àr intervjuer med tre barnskötare och tre förskollÀrare, dÀr frÄgor stÀlls med hjÀlp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollÀrarna uttrycker sin kompetens i verksamheten. Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angÄende hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. UtifrÄn pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmÀrksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftsprÄk vilket benÀmns som skrivaktiviteter. Resultat visar pÄ likheter men Àven skillnader mellan barnskötare och förskollÀrare i sitt arbetssÀtt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet.

I denna undersökning Àr handledare under utbildning i fokus. Syftet Àr att se om det sker nÄgon förÀndring under utbildningen och vad förÀndringen bestÄr av. Det Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som anvÀnts Àr insamlat under tvÄ Är av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framtrÀdde en bild som tydde pÄ att handledarna förÀndrades.

 Bakgrund: I ett alltmer mÄngkulturellt samhÀlle blir det mÀrkbart hur förutsÀttningarna för en god hÀlsa skiljer sig mellan olika samhÀllsgrupper. HÀlso- och sjukvÄrden har som uppgift att frÀmja hÀlsan hos alla patienter oavsett bakgrund. Detta stÀller nya krav pÄ den svenska sjukvÄrden, dÄ en mÄngkulturell utveckling leder till fler transkulturella möten i vÄrden. Dessa möten innehÄller ofta hinder som kan vara svÄra att överbrygga, vilket krÀver en kunskap om vilka faktorer som pÄverkar mötet och en medvetenhet om kulturens betydelse hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att utifrÄn ett sjuksköterskeperspektiv belysa de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen i transkulturella möten. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar var av nio kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet analyserades och sammanstÀlldes genom ett kvalitativt analysinnehÄll.  Som teoretiska utgÄngspunkter anvÀndes en definition av kulturell kompetens och vÄrdrelation. Resultat: Resultatet visar att kommunikation och sprÄkbarriÀrer utgör det största hindret i den transkulturella omvÄrdnaden.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

AbstraktEn avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa eller lindra matematiksvÄrigheter Àr ifall pedagoger har kompetens att genomföra en kartlÀggning, som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser (Lundberg & Sterner, 2009). Med detta som utgÄngspunkt var syftet med studien att undersöka yrkesverksamma specialpedagogers syn pÄ kartlÀggning och yngre elevers rÀknesvÄrigheter samt hur de gÄr till vÀga vid en pedagogisk kartlÀggning i matematik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervju som metod. Deltagarna i undersökningen Àr tvÄ specialpedagoger med gedigen utbildning och erfarenhet inom omrÄdet. Resultatet av undersökningen visar att informanterna har en formativ syn pÄ kartlÀggning.

Syftet med denna studie har varit att öka vÄra kunskaper om förskollÀrares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat pÄ hur förskollÀrare beskriver att TAKK anvÀnds pÄ samlingar, hur TAKK anvÀnds i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn pÄ samlingarna. Ett fjÀrde fokus har varit pÄ hur TAKK, enligt förskollÀrarna, pÄverkar barns med DS sprÄk, kommunikation och kunskapsutveckling.För att samla in data till vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört Ätta intervjuer med förskollÀrare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fÄtt utbildning av TAKK via habiliteringen.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka samtalsgrupper i skolan. Vi ville veta om de Àr ett fungerande verktyg, för att ge barnen en plattform i deras utveckling av vÀrderingar och social kompetens. Vidare ville vi veta hur grupputveckling fungerar ur ett psykologiskt perspektiv, för att dÀrmed kunna möta de fenomen som uppstÄr nÀr en grupp agerar.Vi har anvÀnt oss av facklitteratur med skolan som utgÄngspunkt för att skaffa oss kunskap om grundlÀggande grupputveckling. I den undersökande delen har vi valt att studera tjej- och killsnacksverksamheten. Vi har intervjuat sex gruppledare, tvÄ barn och gjort elevenkÀter pÄ tre skolor.Med detta material som grund, har vi funnit ett starkt intresse bland barn och personal för samtalsgrupper.

The purpose of this Master thesis is to examine what knowledge and competence employers at public libraries apprehend that recent graduates of library and information science (LIS) have. We want to illuminate what qualifications employers demand and expect from LIS graduates and to what degree employers find that LIS graduates correspond to these demands. Our aim is also to see how these qualifications can be categorized and understood. Finally, we try to picture the employers? apprehensions of the education received at LIS.As a method of gathering material for the analysis, we sent qualitative inquires with open questions to employers at public libraries in Sweden.

Trygghet Àr en viktig faktor i hemsjukvÄrd, dÀr distriktssköterskors förmÄga att ge trygghet betyder mycket för vÄrdens kvalitet. Syftet med denna studie Àr att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att ge trygghet till personer i hemsjukvÄrd. Studien Àr baserad pÄ sex intervjuer och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med latent ansats. Denna analys resulterade i ett tema: Skapa tillit och kunna möta personers behov vilken innefattar fem kategorier: FörvÀntningar pÄ en tillitsfull relation, Vara tillgÀnglig, visa kontinuitet och engagemang, Kompetens att förstÄ personers behov, FörmÄga att möta otrygghet, FörstÄ hemmets betydelse samt dess begrÀnsningar. I resultatet framkom att distriktssköterskor upplevde att trygghet gavs nÀr de bekrÀftade personer i hemsjukvÄrd som individer, var engagerade, frÄgade hur de mÄdde, hade kunskap och var skickliga, gav tillfredstÀllande information samt fick personer att ?kÀnna sig hemma?.

The purpose of this essay is to examine the concept of competence within the social services. More specifically it aims to find out how the social workers themselves look upon their own competence in social investigations concerning children. As the study was based on focus groups the main questions were vague at the beginning and were cleared later on during the group sessions.In three focus group interviews in three different municipalities in southern Sweden 11 social workers were asked to discuss this issue. The interviews were then thoroughly transcribed. In the data I identified 9 themes seeming to play a special roll in the discussions about competence: practice; experience; approach; intuition; responsibility; theories, methods and laws; reflection; resources and ethics; specialisation versus integration.The analysis made on these themes was based on two different kinds of perspective; one focusing knowing-in-action and the other focusing the organization framing the competence considered.As a conclusion the 7 first themes can be seen as a definition of the competence used in social investigations concerning children.

Det anses idag vara svÄrt för kvinnor att ta sig upp till de högt uppsatta chefspositionerna inom traditionellt mansdominerade branscher. Det beror pÄ att normen i samhÀllet innebÀr att mÀn Àr mest lÀmpade för chefspositioner. Kvinnliga ledare anses vara prÀglade av den mansdominerade kulturen som existerar och pÄstÄs bli mer osÀkra i sin roll som kvinnlig ledare. Den sociala kompetensen anses vara en utmaning för kvinnor som vill ta sig högt upp i hierarkin, dÄ det finns informella nÀtverk som kvinnorna inte har tillgÄng till samt att de typiskt feminina egenskaperna inte Àr förknippade med ledarskapsnormen. Att som kvinnlig ledare anpassa sig till den estetiska kompetensen kan underlÀtta vÀgen upp i karriÀren.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka utmaningar det finns med att vara kvinnlig ledare i en traditionellt mansdominerad bransch.

Denna magisteruppsats handlar om vilken betydelse Human Resource arbetet har för kompetensutvecklingen inom tvÄ olika organisationer. Under senare Är har relativt stora satsningar gjorts pÄ personalutbildning och andra kompetensutvecklingsinsatser i arbetslivet. Forskning har visat att kunskapsproduktionen i samhÀllet ökar stÀndigt och för att finna en lösning pÄ detta har mÄnga företag valt att satsa pÄ kompetensutveckling. Det bakomliggande antagandet har varit att det i allt högre grad Àr kunskap och kompetens Àn kapital som vÀxer i framtiden. DÀrför bör sÄvÀl privata som offentliga organisationer satsa pÄ kompetensutveckling bÄde kortsiktligt och lÄngsiktligt för att kunna möta de framtida kraven.