Andelen utrikes födda utgör en allt större del av Sveriges befolkning. MÄnga av dem kommer frÄn lÀnder utanför EU/EES, dvs. tredje land, och har en akademisk utbildning frÄn sitt hemland. Det har visat sig problematiskt för dessa mÀnniskor att etablera sig pÄ den svenska arbetsmarknaden i linje med deras utbildning och problematiken Àr sÀrskilt utmÀrkande inom reglerade yrkesgrupper. TandlÀkare Àr ett reglerat yrke och personer som flyttar till Sverige, med en tandlÀkarexamen frÄn ett tredje land, mÄste dÀrför genomgÄ prövning och komplettering av sin kompetens för att erhÄlla svensk legitimation.

VÀrdegrundsarbetet i förskolan dÀr genus och likabehandling stÄr i fokus Àr ett Àmne som skall arbetas aktivt med och det var detta som var grunden i underökning. Undersökningen utgick ifrÄn tvÄ frÄgor som handlade om pedagogernas kompetens i genusvetenskap samt vilka genuspedagogiska strategier som de anvÀnde i arbetet med barnen. För att undersöka detta sÄ valde jag att anvÀnda mig av en halvstrukturerad enkÀt dÀr de flesta frÄgorna var av öppen karaktÀr för att kunna fÄnga vad pedagogernas kunskap om de olika genusvetenskapliga begreppen. De slutna frÄgorna fÄngade vilka genuspedagogiska strategier som pedagogerna anvÀnde i sitt arbete med barnen. 40 enkÀter delades ut till pedagogerna i ett rektorsomrÄde.

Dagligen möter vÄrdpersonal patienter frÄn vÀrldens alla hörn vilket innebÀr att olika kulturer möts. Kulturkrockar och sprÄkförbistringar Àr nÄgot som dÄ kan upplevas. I omvÄrdnadsarbetet Àr det av vikt att förstÄ sig pÄ patienten samt att kunna kommunicera. Sverige Àr idag ett mÄngkulturellt land vilket gör att omvÄrdnadspersonal behöver ha kompetens hur man bemöter personer frÄn andra kulturer. Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur fÀrgade afrikaner upplever bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonal i svensk hÀlso- och sjukvÄrd.

Idag stÄr revisionsbranschen inför stora förÀndringar i och med den utredning som pÄgÄr kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyrÄernas kunder ? företagen tycker Àr viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad pÄverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestÀmde vi oss för att göra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuar Ätta olika företagsledare kring deras tankar och Äsikter runt Àmnet.

Idag stÄr revisionsbranschen inför stora förÀndringar i och med den utredning som pÄgÄr kring revisionspliktens vara eller inte vara. I samband med det finner vi det intressant att studera vad revisionsbyrÄernas kunder ? företagen tycker Àr viktigt vid sitt val av revisor. Vi vill med uppsatsen föra en diskussion kring vilka faktorer som i hög grad pÄverkar mindre företags val av revisor. För att genomföra detta bestÀmde vi oss för att göra en kvalitativ studie dÀr vi intervjuar Ätta olika företagsledare kring deras tankar och Äsikter runt Àmnet.

Titel Fyra faktorer mot ett lyckat kundmöteFörfattare Nathalie Lindenhall & Matilda ÅsĂ©nKurs Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap, Göteborgs UniversitetTermin VĂ„rterminen 2014Handledare Orla VigsöSidantal 49 sidor (exklusive referenser och bilaga)Antal ord 18 713 ord (exklusive referenser och bilaga)Syfte Syftet med studien Ă€r att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den kommunikativa samförstĂ„elsen mellan PR-byrĂ„er och deras kunder under ett kundmöte.Metod Sju kvalitativa respondentintervjuerHuvudresultat Denna studie visar att PR-byrĂ„er gynnas av att arbeta med förberedande Ă„tgĂ€rder inför ett kundmöte för att snabbare och mer kontrollerat kunna uppnĂ„ en kommunikativ samförstĂ„else med kunden.Research, kommunikation, frĂ„gor och förtroende Ă€r fyra huvudfaktorer som studien har mynnat ut i. Genom att arbeta med dessa skapas goda förutsĂ€ttningar för djupa dialoger, ömsesidig förstĂ„else och lĂ„ngsiktiga kundrelationer. Huvudfaktorerna samspelar bĂ„de med varandra och med andra underfaktorer sĂ„som relation, strategi och personkemi för att lyckas uppnĂ„ en samförstĂ„else mellan PR-konsult och kund..

This study is based on discussions among Swedish brass teachers about teaching other brass instruments than their main instrument. Why do some choose to teach only with the help of their main instrument while others use their secondary instruments as well? What are the advantages and disadvantages and how do they look upon other ways of thinking in this matter?In addition, the study examines brass teachers? views on the balance between pedagogical and instrumental skill, as well as their views on teaching sound, technique and expression in relation to the age of the student.A questionnaire was used and anwered by 24 teachers with teaching experience in municipal music schools ranging from 7 months to 35 years. The results indicate that pedagogical skill is always important, whereas the importance of instrumental skill increases as the student gets older and more experienced. The advantage of teaching with the help of the main instrument is that one always keeps a high musical and technical level.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera lÀromedel som Àr publicerat pÄ lektion.se och som har direkt anknytning till litteraturundervisning. Jag gör en kvalitativ textanalys av materialet och undersöker vilka frÄgor materialet stÀller om litteraturen och hur uppgifterna Àr formulerade, för att dÀrigenom undersöka vilken undervisningspraktik materialet speglar. I min teoretiska tolkning anvÀnder jag tre perspektiv pÄ tolkning av text: sÀndarcentrerat perspektiv, textcentrerat perspektiv och lÀsar- och erfarenhetsbaserat perspektiv. TvÄ andra centrala teoretiska begrepp Àr litterÀr kompetens och matchningsteknik. Jag kommer fram till att mycket av materialet Àr utformat med kontrollfrÄgor till de litterÀra texter som frÄgorna och uppgifterna riktar sig till.

Denna studie Àr inriktad mot gymnasieskolans estetiska program och till musikinriktningen dÀr musikpedagogers förhÄllningsÀtt, arbetssÀtt och IT-kompetens undersöks. Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra musikpedagoger har intervjuats. Resultatet visar att dessa pedagoger anvÀnder IT som verktyg i musikundervisningen och att de ser det frÀmst som ett hjÀlpmedel. AnvÀndningsomrÄdena Àr dels informationssökning och kommunikation, dels inspelnings- och arrangeringsprogram som integreras med IT-verktygen. Informanterna upplever att tillgÀngligheten till IT har gjort att lÀromedlen förÀndrats och blivit digitala inom musikundervisningen.

Uppsatsens syfte var att studera artiklar som publicerats om sjuksköterskeupproret 2012 genom ett kritiskt diskursanalytiskt angreppssÀtt för att se vad det rÄder kamp om och hur sjuksköterskans yrkesroll- och identitet konstrueras, reproduceras och transformeras genom diskurser.De frÄgestÀllningar som uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur ser diskursen ut? Vilka objekt/subjekt som finns och Äterkommer i artiklarna och som det rÄder kamp om? Vilka grupper kan identifieras och hur beskrivs grupperna/vilken karaktÀr har de och vilka egenskaper tillskrivs det (direkt och indirekt)? Hur förs argumentationen? Vad Àr innebörden av det som skrivs?Vilken sprÄklig karaktÀr har artiklarna? Vilka sÀger vad ? vilken auktoritet tillskrivs dem? Vilka maktrelationer kan urskiljas?Uppsatsen vilar pÄ Norman Faircloughs kritiska diskursanalytiska teoretiska och metodologiska ramverk för att svara pÄ frÄgestÀllningarna. Det empiriska material som utgör grunden för analysen Àr nio utvalda tidningsartiklar frÄn nationella, lokala och vÄrdpraktiska tidningar. Resultaten pekar pÄ att det rÄder kamp om att sjuksköterskeyrket vÀrderas som ett ?kall?, en förestÀllning de genom att krÀva högre ingÄngslön vill bryta.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete.

AbstractInledningsvis beskrivs vad AT-tjÀnst i Sverige innehÄller, samt grundlÀggandearbetsmiljömÀssiga omstÀndigheter för AT-lÀkare. Bakgrunden tar upp teori om"den goda organisationen", motivation och stress, samt lagar och föreskrifter enligtSocialstyrelsen och SocialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur ATlÀkarnaser pÄ sin arbetssituation i Stockholm, hur de formar sina yrkesroller ochhur de kan pÄverka sin situation. Sex studier frÄn Sverige och andra lÀnder tas uppgÀllande AT-lÀkare el. motsvarande, bl.a.

The purpose of this master?s thesis is to find out in which ways a group of first generation immigrants use Swedish papers and magazines in a public library and which information needs this group has about Swedish society. One important aspect in this essay is integration of immigrants in the Swedish society as a possible effect of newspaper reading. The method used in this study is qualitative. Data is generated through semi-structured interviews.

Denna rapport handlar om vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare i ett elev perspektiv. Den anvÀnda metoden Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ och studien har genomförts genom 85 enkÀter, 8 intervjuer varav tvÄ fördjupade med elever i olika Äldrar och pÄ olika utbildningsstadier. Dessutom har litteraturstudier genomförts. Eleverna anser att en bra lÀrare ska vara rÀttvis, strukturerad, ha god ordning, Àmneskunnig och ha en mycket stor social kompetens. Resultatet visar tendenser pÄ att elever stÀller andra och högre krav pÄp lÀraren med stigande Älder.