Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrÄn ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebÀr att olika behov och konsumtionsmönster gÄr att urskilja. Ett sÀtt att studera marknaden Àr utifrÄn ett kulturellt perspektiv med utgÄngspunkt att kulturella variabler pÄverkar individers och gruppers köpbeteenden. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprÀtthÄlla goda kundrelationer med svenskar med utlÀndsk bakgrund genom att anstÀlla personer med annan etnisk bakgrund Àn svensk. Under arbetets gÄng har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

Social kompetens Àr ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga sektorn har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste 20- 30 Ären, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms pÄ ett annat sÀtt av arbetsgivare. Numera Àr det mycket vanligare att en arbetssökande vÀrderas mer efter sina personliga egenskaper Àn sina formella kvalifikationer. Studiens syfte Àr att undersöka samt ge exempel pÄ hur förÀndringen inom den offentliga sektorn under de senaste decennierna har pÄverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition Àr att till viss del öka förstÄelsen för ett av samhÀllsforskare redan identifierat problem, och kanske Àven synliggöra nÄgra av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Syftet med studien Àr att belysa hur matematiklÀrare och speciallÀrare skapar en inkluderande undervisning i matematik för elever i matematiksvÄrigheter i Är 7-9 i enlighet med skolans styrdokument. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om inkludering, gynnsamma arbetssÀtt i matematikundervisningen och vanligt förekommande anpassningar för elever i matematiksvÄrigheter. Studien har en fenomenografisk ansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre matematiklÀrare och fem speciallÀrare. Resultatet visar att matematiklÀrarnas och special-lÀrarnas uppfattning om inkludering skiljer sig frÄn hur inkludering beskrivs i styrdokumenten. Viktiga faktorer för att skapa en inkluderande undervisning för elever i matematiksvÄrigheter som lyftes fram var i enlighet med tidigare forskning: skolans organisation, samarbete mellan olika professioner och mÄlinriktat lÀrande.

Denna studie har som övergripande syfte att undersöka vilka skriftsprÄkliga kompetenser som framstÀlls som nödvÀndiga i ett nationellt utvÀrderingsinstrument för de inledande skolÄren. I det övergripande syftet ingÄr ocksÄ att undersöka vilken bild av eleven som framtrÀder i utvÀrderingen av elevers skriftsprÄkliga kompetenser. FöremÄl för analys Àr Skolverkets bedömningsstöd för svenska och svenska som andrasprÄk, Nya sprÄket lyfter.Studien tar sin teoretiska utgÄngspunkt i literacybegreppet och literacyperspektivets syn pÄ kompetens. Dessutom diskuteras literacyperspektivets syn pÄ lÀrande och bedömning eftersom dessa omrÄden blir viktiga för studiens genomförande.Den analytiska processen genomförs i tvÄ steg. Det första steget undersöker Skolverkets bedömningsstöd utifrÄn ett literacyperspektiv för att synliggöra vilken kompetenssyn som materialet Àr uppbyggt kring.

SyfteVi vill finna vilka variabler som pÄverkade styrelsens ersÀttningar och om ersÀttningarna förbÀttrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. VÄrt material byggde vi upp utifrÄn en deduktiv ansats. Teori Vi anvÀnde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. UtifrÄn teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vÄrt första steg var teorin uppdelade pÄ Ätta hypoteser baserade pÄ vad som pÄverkade ersÀttningarna.

Resultatet visar att samtliga informanter uttrycker en stor tillfredsstÀllelse med att ha utbildat sig till psykoterapeut. De intervjuade upplever att den personliga utvecklingen och yrkeskompetensen har stimulerats av utbildningen. De kÀnner sig nu friare och tryggare i samtalen. Samtliga uppger att de har fÄtt flera verktyg att arbeta med som gör att de kÀnner sig sÀkrare att samtala med flera personer i rummet och att Àven ta med barnen i samtalen. Informanterna anser att utbildningen har ökat deras reflektionsförmÄga.

Syftet med studien Àr att ge en ökad förstÄelse för hur kundvÀrde skapas genom att studera vidvilka tidpunkter vÀrdeskapandet sker, vilken typ av aktiviteter som pÄverkar vÀrdeskapandet,vilka aktörer som Àr delaktiga i det och vilka aktörer som styr vÀrdeskapandeprocessen. Detteoretiska ramverket utgÄr frÄn de tvÄ vÀrdeperspektiven Service-Dominant Logic ochCustomer-Dominant Logic. En viktig faktor vid vÀrdeskapandet Àr kundens kompetens.Kompetensen bestÄr av kundens inhÀmtande av och utnyttjande av kunskap. I den hÀr studienundersöks kundens inhÀmtande av kunskap och dess förhÄllande till kundvÀrde. För attstudera ovanstÄende har en kvalitativ studie genomförts.

Detta examensarbete belyser fenomenet kodvÀxling som kommunikativ strategi hos en grupp gymnasieelever med svenska som modersmÄl och svenska som andrasprÄk, vid samtal pÄ engelska. Med en sociokulturell syn pÄ kunskap och lÀrande och med sprÄkanvÀndning som förargument, antogs en samtalsanalytisk inriktning med avsikt att studera form och funktioner för kodvÀxling. För att belysa det som sker i ett samtal mellan dessa elever och konkret ge exempel pÄ olika former och funktioner för kodvÀxling genomfördes bÄde en ljud-och videoinspelning med eleverna i tvÄ omgÄngar följt av en transkribering av det inspelade materialet. Det centrala materialet i studien har dÀrför sin grund i transkriberingen och bygger ur metodologisk synpunkt pÄ samtalsanalytiska aspekter som pÄ kommunikativa strategier. Studien visar att deltagarna anvÀnde kodvÀxling för en mÀngd olika funktioner dÀr mÄlet var att fÄ fram sitt budskap.

Min uppsats beskriver hur gymnasielÀrare i religionskunskap Är 2010 kan förhÄlla sig till livsfrÄgor i undervisningen och den didaktiska problematiken med livsfrÄgor i klassrummet.Som teoretisk ram har jag tagit upp nÄgra olika definitioner av livsfrÄgor, gjort nedslag i den didaktiska historiken över livsfrÄgepedagogik, samt visat pÄ de lÀroplansteoretiska utgÄngspunkterna för livsfrÄgor i undervisningen. Mitt perspektiv utgÄr frÄn grounded theory och utifrÄn en hermeneutisk förstÄelsehorisont har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem verksamma religionskunskapslÀrare under vÄrterminen 2010. Informanternas svar visar att livsfrÄgor kan tolkas pÄ olika sÀtt vilket pÄverkar didaktiken. Det framkom Àven att de omgÀrdar livfrÄgedidaktiken med försiktighetsÄtgÀrder vilka kan bero pÄ omsorg om eleven, rÀdsla, kontrollbehov, praktisk pedagogisk kompetens grundad pÄ erfarenhet, eller bristande kompetens. LivsfrÄgor introducerades i kursplanen för religionskunskap med intentionen att utgÄ ifrÄn elevens intressen och frÄgor. Men i praktiken kan det bli just de frÄgor som ligger eleven nÀrmast som anses för kÀnsliga och vÀljs bort i undervisningen..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilken kompetens förskollÀrare har om höglÀsning. Vi har valt att göra studien, dÄ vi finner att höglÀsning oftast inte Àr en pedagogiskt prioriterad aktivitet och dÀrför ville vi undersöka hur nÄgra förskollÀrare ser pÄ höglÀsning som en pedagogisk aktivitet. Vi analyserade med hjÀlp av ett didaktiskt perspektiv och utgick frÄn grundfrÄgorna: varför, hur, nÀr och var, för att synliggöra förskollÀrarnas tankar och kunskaper kring höglÀsning. För att vi ska uppnÄ syftet med studien anvÀnde vi oss av enkÀter som metod. Vi vÀnde oss till förskollÀrare pÄ tvÄ förskolor och empirin bestÄr av 14 besvarade enkÀter.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tÀnker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sÄdant beteende Àr, vad orsaken till det Àr samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har anvÀnd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. FrÄgan vad utagerande beteende hos barn Àr associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som brÄk och skrik. Man associerar ocksÄ till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mÀngd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhÄllanden i sjÀlva förskolemiljön.

This thesis deals with questions about competences and qualities that librarians inpublic libraries find that they need to be qualified suppliers of literature (books andmagazines).Our aim is to problematize the competence of the profession in relation to promotingliterature, knowledge in literature and reading habits. We want to know what librariansthemselves think about their own competences when it comes to supplying andpromoting literature. Does it have to be a leisure interest or do they get the possibility toread during working hours?What do librarians think it means to be a qualified promotor of literature and how dothey acquire the right competence? Do they believe that their competence correspondswith the occupational requirements? How much of their knowledge about literature andpromoting literature comes from personal interest and commitment?We primarily used the theories about competence by Per-Erik Ellström. One of thetheories is the one of implicit and explicit knowledge.

Communicative recycling, to repeat utterances uttered by oneself or others, is a common phenomenon in all societies and languages. The talk of persons with autism often features recycling. The aim of this study was to identify different forms of recycling in communication involving a boy with autism and to describe its functions. Communication between the boy with autism, who used Picture Exchange Communication System (PECS) to communicate, and his parents and teachers was videotaped. The conversations took place in familiar settings, in the boy?s home and at his pre-school.