ProblemVilka anledningar finns det för att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna och hur överensstÀmmer det med Scanias incitamentsprogram?SyfteSyftet Àr att beskriva likheter och skillnader för anledningar till att ha incitamentsprogram enligt revisionsbyrÄerna jÀmfört med Scania AB.Metod Vi har gjort en multipel fallstudie pÄ grund av att vi har studerat flera organisationer.  Vi har samlat in information till empiri genom litteratur, artiklar, Ärsredovisningar och intervjuer. Intervjuerna har genomförts pÄ revisionsbyrÄer. GÀllande vÄrt jÀmförelseobjekt Scania AB har vi genomfört en telefonintervju, för att ta reda pÄ vilka anledningar det finns att ha incitamentsprogram för svenska företag.SlutsatsVi kan konstatera att det finns fem anledningar för ha incitamentsprogram i svenska företag enligt revisorerna och dessa Àr: Rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget, att fördela risken mellan Àgarna och ledningen, att fÄ ledningen att investera i projekt som gynnar företaget pÄ lÄngsikt, att styra ledningen till önskat beteende och att motivera de anstÀllda till att prestera bÀttre. Det finns en likhet mellan revisorerna och Scania AB och den Àr att rekrytera och behÄlla kompetens inom företaget..

Pedagogens viktigaste uppdrag Àr att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga vÀrdegrunden och motverka alla former av mobbning, krÀnkningar och trakasserier. Dock Àr uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnÄtt. Trots misslyckandet fastslÄr statliga utredningar och styrdokument att pedagogen Àr mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem Àr dÀrav ? Varför kan just den enskilde pedagogen vidta aktiva effektiva ÄtgÀrder för att förebygga mobbning??.

Författare: Boine Svensson Titel: Industriprogrammet - en bra grund för kommande arbetsliv? Min undersökning har gÄtt ut pÄ att intervjua f.d. elever pÄ Brinellgymnasiets Industriprogram i NÀssjö samt deras nuvarande arbetsgivare. Mitt mÄl med denna undersökning var att fÄ klarhet i om industriprogrammet ger de bÀsta förutsÀttningar för kommande yrkesliv samt om eleverna, enligt företagarna, Àr anstÀllningsbara direkt efter gymnasial utbildning. Tidigare forskning visar bara pÄ vad företagen krÀver, socialt och tekniskt, och inte pÄ vad industriprogrammet lÀr ut. DÀrför har jag valt att göra denna studie av vad utbildningen ger eleverna samt vad företagarna anser sig behöva för framtiden och nuet. Min undersökningsmetod har varit kvalitativ med öppna frÄgestÀllningar.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.

Den yrkeskompetens distriktssköterskan besitter pÄverkar hennes förmÄga att frÀmja hÀlsa, förebygga ohÀlsa och lindra lidande. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av den egna yrkeskompetensen i relation till Älder, yrkeserfarenhet, antal utbildnings Är och akademisk nivÄ. Verktyg för datainsamling var en enkÀt. Materialet analyserades sedan utifrÄn bivariat sambandsanalys med Spearmans rangkorrelation för att söka efter samband mellan variabler. Resultatet visade att yrkeserfarenhet tillsammans med Älder var de variabler med störst inverkan pÄ yrkeskompetensen, dÄ frÀmst inom omrÄdet medicin.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur stor vikt arbetsgivare lÀgger pÄ en ansökandes skolbetyg, om det skiljer sig mellan olika skolbetyg och om olika branscher ser olika pÄ betyg och vad de pÄvisar. För att ta reda pÄ detta gjorde jag fem intervjuer med utvalda arbetsgivare inom olika branscher. Jag jÀmförde dem sedan med tidigare forskning och litteratur samt med lÀroplanen och vad den sÀger om vad betygen ska sÀttas pÄ för att fÄ en djupare förstÄelse för dels hur vÀl intervjuerna representerade det arbetsgivarna anser om skolbetyg och dels vad som skulle kunna utvecklas för att skapa en mer gynnsam anvÀndning av skolbetyg. Resultatet visade tydligt att arbetsgivare inte tittar nÀmnvÀrt pÄ skolbetygen och görs det sÄ handlar det om en allmÀn behörighet som yrkesrollen krÀver. Inom mer akademiska yrken verkade arbetsgivaren ha en större medvetenhet om vad betygen visar men det anvÀnde sig ÀndÄ inte nÀmnvÀrt av dem.

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att undersöka miljöns betydelse för barn i sprÄkliga svÄrigheter isÀrskolan utifrÄn ett delaktighetsperspektiv. Studien bestÄr dels av en kunskapsöversikt ivilken jag utifrÄn litteratur redogör för olika begrepp knutna till omrÄdet, dels av enintervjuundersökning. Studien besvarar min första frÄgestÀllning: vilken betydelse har miljönför barn i sprÄkliga svÄrigheter? Min slutsats Àr att den kommunikativa miljön Àr avgörandeför barns utvecklig och lÀrande. NÀr det gÀller barn i sprÄkliga svÄrigheter, Àr det viktigt attvalda alternativa kommunikationssÀtt finns med i barnets vardag i all kommunikation, och attför barnet viktiga vuxna behÀrskar det alternativa kommunikationssÀttet.För att uppnÄ mitt syfte var min andra frÄgestÀllning: hur hanterar och uppmÀrksammar lÀrarei sÀrskolan barn i sprÄkliga svÄrigheter? För att fÄ svar pÄ min frÄgestÀllning har jag valt attintervjua sex lÀrare i tvÄ kommuner i Mellansverige.Resultatet av studien visar att hur pedagoger betraktar utvecklingsstörning i förhÄllande tillkommunikation/delaktighet, har betydelse för hur man utformar verksamheten.Sammanfattningsvis visar studien att det finns behov av utvecklingsarbete omkring denkommunikativa miljön för barn med utvecklingsstörning eftersom det Àr i den kommunikativaförmÄgan som utvecklingsstörningens konsekvenser avgörs..

Syfte Vi vill finna vilka variabler som pÄverkade styrelsens ersÀttningar och om ersÀttningarna förbÀttrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. VÄrt material byggde vi upp utifrÄn en deduktiv ansats. Teori Vi anvÀnde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. UtifrÄn teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vÄrt första steg var teorin uppdelade pÄ Ätta hypoteser baserade pÄ vad som pÄverkade ersÀttningarna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken kompetens och resurser studie- och yrkesvÀgledare med erfarenhet av Aspergers syndrom anser Àr viktiga att ha för att kunna vÀgleda elever med Aspergers syndrom i grundskola och gymnasium.För att kunna besvara mitt syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fyra intervjupersoner som jag hade valt ut genom godtyckligt urval. Resultatet visade att det fanns mÄnga likheter i förhÄllandet att vÀgleda ?vanliga? elever men ocksÄ skillnader. SÀttet att tolka information och sÀttet en person med Aspergers syndrom sjÀlv kommunicerar pÄ kan till vissa delar vara annorlunda jÀmfört med mÀnniskor som inte har Aspergers syndrom. Samtliga intervjupersoner anser att bristande resurser Àr ett gemensamt problem. Det behövs bÄde mer tid och mer personal i arbetet kring elever med Aspergers syndrom. TyvÀrr kÀnde intervjupersonerna missnöje och otillfredsstÀllelse nÀr det gÀller respektive skollednings förstÄelse och insikt om arbetet kring elever med diagnosen Aspergers syndrom. Enligt skolverkets allmÀnna rÄd har man som studie- och yrkesvÀgledare för elever med Aspergers syndrom till uppgift att se till deras specifika funktionsnedsÀttning sÄ att dessa elever, i likhet med andra elever, fÄr möjlighet att göra vÀl underbyggda val..

Bakgrund: Arbetstagarens kunskap ses som en allt viktigare resurs och företag söker vÀgar att behÄlla duktiga kunskapsarbetare. Ett företags belöningssystem kan vara ett sÀtt för att attrahera och behÄlla kunskapsarbetare. I studien lÀggs fokus pÄ konsulter dÄ de Àr kunskapsarbetare som lever pÄ sin kompetens och oftast arbetar i projekt. För att en kunskapsarbetare ska bli motiverad av den belöning denne fÄr menar vi att det krÀvs att kunskapsarbetaren kÀnner tillit till belöningssystemet och dess förmÄga att uppmÀrksamma och belöna kunskapsarbetarens arbetsinsats. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera faktorer som pÄverkar kunskapsarbetares tillit till belöningssystem i en projektbaserad organisation.

Att nyutexaminerade systemvetare kan utöva mÄnga olika typer av yrkesroller och att IS-disciplinen Àr svÄridentifierad krÀver en mÄngsidighet hos systemvetare och medför Àven att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag stÀller pÄ nyutexaminerade systemvetare idag för att ge tips och vÀgledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk Àr begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ÀmnesföretrÀdarnas olika Äsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika yrkesroller en systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrÄgade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

AbstractDenna uppsats belyser hur rekrytering av behandlingspersonal gÄr till pÄ sex HVB-hem (Hem för vÄrd eller boende). Syftet var att undersöka vilka kompetenser som efterfrÄgades av cheferna. FrÄgestÀllningarna berör huruvida rekryteringsprocessen pÄ HVB-hemmen vilar pÄ vetenskaplig grund samt hur den slutgiltiga bedömningen av kandidaterna görs. Uppsatsen genomfördes med utgÄngspunkt i teorier om rekryteringsprocessen, kompetens, intelligens och personlighet. Sex chefer eller bitrÀdande chefer intervjuades om rekryteringsprocessen pÄ respektive HVB-hem.

BakgrundSjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försÀkra en god och patientsÀker omvÄrdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg Àr att söka och finna kÀllor för detta, varvid begreppet informationssökning Àr centralt. Processen att söka information förutsÀtter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga kÀllor.Syfte Syftet var att kartlÀgga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehÄllandet av professionell kompetens.MetodEn webbaserad enkÀtstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma pÄ medicinavdelningar pÄ storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.ResultatDen information som söktes var frÀmst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktÀr.