Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vÄrd. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillÀmpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes dÀr nio skötare verksamma i den psykiatriska vÄrden vid tiden för intervjutillfÀllet deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

En empirisk undersökning av lÀrares uppfattning av begreppet social kompetens med syftet att synliggöra lÀrares uppfattningar av social kompetesn smat hur de arbetar med social kompetens i skolan. Uppsatsen tydliggör ocksÄ vilka faktorer som Àr viktiga för utvecklingen av soacialr och emotionellt lÀrande som Àmne i skolan. Den empiriska undersökningen bygger pÄ nio lÀrarintervjuer utförda i Ärskurserna 4-9, med tonvilkten lagd pÄ de högre Ärskurserna. Resultatet av studierna Àr att begreppet och arbetet med att utveckla social kompetens hos eleverns Àrkomplext. Det finns mÄnga faktorer som inverkar pÄ resultatet.

Aspergers syndrom (AS) innebÀr bland annat en begrÀnsning i social interaktion, vilket resulterar i svÄrigheter inom flera kommunikativa förmÄgor. Trots dessa svÄrigheter finns ett begrÀnsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att fÄ fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick tvÄ deltagare.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrÄn tvÄ unikakompetenser: den vÄrdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsomrÄden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvÀndning av kompetens vid ordination och prioritering.FrÄgestÀllningarna: Vilken kompetens anvÀnder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensomrÄden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsÀttningar och Praktiska förutsÀttningar.Medicinsk kompetens Àr ett kompetensomrÄde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsomrÄden Àr inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan ocksÄ ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, dÀr interprofessionell kommunikation och feedback Àren naturlig del, vilket krÀvs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..

Interaktion Àr det komplexa samspel mellan interaktörer dÀr meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översÀtta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsÀttning och deras förÀldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment Àr hÀmtat frÄn studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas pÄ tvÄ interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förÀlder) före och efter genomgÄngen förÀldrakurs för att utvÀrdera ominstrumentet Àr anvÀndbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehÄller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och synliggöra huruvida litterĂ€r kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal lĂ€roböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger pĂ„ "textinriktningen", d.v.s. pĂ„ att fĂ€sta elevernas uppmĂ€rksamhet pĂ„ textens innehĂ„ll och form..

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers? way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar för att utveckla barns sociala kompetens och vad som kan pÄverka detta arbete. Studien har en kvalitativ ansats. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med nio pedagoger pÄ tre olika förskolor. Resultatet visade pÄ olika tillvÀgagÄngssÀtt för att utveckla barns sociala kompetens i förskolan och det mest betydelsefulla var att social kompetens alltid ska finnas med som ett förhÄllningssÀtt i förskolans verksamhet. Det framkom att social kompetens Àr ett omfattande begrepp med en rad olika aspekter, dÀr samspel och empati var de mest framtrÀdande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om förskollÀrare upplever att kompismassage har inverkan pÄ barnens utveckling av social kompetens och i sÄ fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollÀrarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som regelbundet anvÀnder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollÀrarna upplever att kompismassage har inverkan pÄ utvecklingen av barnens sociala kompetens. VÄr slutsats Àr att kompismassage kan anvÀndas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet prÀglad av en helhetssyn pÄ lÀrande..

Syftet med studien Àr att lyfta fram sociala kompetenser som förskollÀrare vill ha hos förskolebarn, till exempel att barn ska ta hÀnsyn till varandra och visa empati samt kunna vÀnta pÄ sin tur och vilken roll förskolan har i barns sociala utveckling. Dessutom kommer förskollÀrarna att berÀtta om arbetssÀtt för att frÀmja barns sociala kompetens. I bakgrundkapitlet kommer olika beskrivningar om vad social kompetens Àr enligt olika forskare, lekens betydelse för att utveckla den sociala kompetensen hos förskolebarn och sambandet mellan sprÄkutveckling och social kompetens hos förskolebarn. Metoden bestÄr av lÄgstrukturerade kvalitativa intervjuer med förskollÀrare. I resultatet syns förskollÀrarnas resonemang kring socialkompetens och deras arbetssÀtt med barnen i förskolan.

In this comparative study, intelligibility (as measured by SWINT; SwedishIntelligibility Assessment) and self-rated communicative ability (as measuredby SOK; a self-report questionnaire concerning communication) were investigatedin 29 young adults with repaired cleft lip and palate (CLP) and in 50 age-matchedcontrols. The purpose of the study was to investigate if the outcome of these measuresdiffered between groups and/or with regard to sex, and also to identify possiblecorrelations between SOK and SWINT. Results show that young adults withrepaired CLP had a more positive attitude towards their communicative ability thancontrols, as did men with repaired CLP compared to male controls. Intelligibilitydid not differ between the two groups. A correlation between degree of intelligibilityand self-rated communicative ability was found in young adults with repairedCLP.

Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstÄ begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har tvÄ frÄgestÀllningar besvarats, nÀmligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mÄngfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen Àr kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid tvÄ invandrartÀta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig Ät och i analysen framtrÀdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs pÄ kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nÄs med bÄde kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens Àr förmÄga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att bÄde kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och vÀrderingar och förstÄelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan pÄverka det professionella arbetet Àr centrala förutsÀttningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka om mÀnniskor som genomgÄtt en utbrÀndhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats pÄ ett sÀtt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjÀlp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrÀndhet nu sjÀlva upplever att de ÄterhÀmtat sig, framkom att de fÄtt en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhÀllets regelsystem och rehabiliteringsÄtgÀrder. De har Àven utvecklat en mer effektiv energianvÀndning, ökad social kompetens och ökat vÀlbefinnande. I den mÄn utvecklingen framgÄngsrikt anvÀnds i arbetslivet, vilket intervjupersonerna ocksÄ uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översÀtta ett företags identitet till en grafisk identitet sÄg ut och vad som krÀvdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades pÄ litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen sÄg ut.