Denna aktionsforskningsstudies syfte Àr att fÄ kunskap om hurkommunikationen ser ut mellan eleverna i matematikÀmnet genom attskapa en kommunikativ undervisningsmiljö, dÀr eleverna ges möjlighetatt lÀra av varandra. Tidigare forskning visar att kommunikationen Àrviktig i matematik. Forskning visar bland annat att kommunikation imatematik Àr viktig för att eleverna ska fÄ en begreppsförstÄelse. PÄ deberörda skolorna i studien var detta nÄgot som behövde utvecklas.UtgÄngspunkten för studien har varit ett sociokulturellt perspektiv.Eleverna har fÄtt arbeta med laborativt material i matematik inomomrÄdena problemlösning samt lÀngd och volym i mindre grupper.Aktionen har dokumenterats med videoinspelningar som transkriberatsoch analyserats. Metoden för analysarbetet har varit en sociokulturellaktivitetsanalys dÀr den sociala interaktionen i förhÄllande tillkommunikationen studerats.

SyfteSyftet med denna studie Àr att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollÀrare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn fÄr lÀra sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori dÀr barns möjligheter till lÀrande ses i förhÄllande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgÄngspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. FrÄn dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollÀrare intervjuats dels utifrÄn samtal kring foton frÄn den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrÄn frÄgor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebÀr att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollÀrarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar pÄ att förskollÀrarna i denna studie anser sig behöva en mÄngfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet Àr socialpedagogiskt fokus dÀr tonvikten i beskrivningarna ligger pÄ social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.

VĂ„rterminen 2006.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan anvÀnda sig av musik och rörelse i lÀs och skrivundervisningen. I förskolans vÀrld Àr musik och rörelse vanligt förekommande i sprÄkutvecklande syfte, men nÀr barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det sprÄkutvecklande arbetet gÄr mycket ut pÄ att lÀra sig lÀsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren trÀning i lÀsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som Àr en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade pÄ en vanlig kommunal skola utan sÀrskild pedagogisk profil.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

Denna studie bygger pÄ andrasprÄksinlÀrares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivÄer. I synnerhet Àr syftet att studera sprÄkliga syntaktiska nivÄer i texter skrivna av andrasprÄksinlÀrare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte Àr att studera om innehÄllet i texter kan förmedlas pÄ ett kommunikativt och idiomatisk sÀtt.Den teoretiska ramen för att mÀta syntaktiska nivÄer som informanter i denna studie har uppnÄtt bygger pÄ processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & HÄkansson, 1999). Studien visar att godkÀnda texter i Svenska som andrasprÄk B och Tisustest uppnÄr nivÄ 4 och 5 pÄ syntaktisk nivÄ. Studien visar ocksÄ pÄ variation av kommunikativ kompetens utifrÄn förmÄgan att förmedla ett central innehÄll. Informanterna uppnÄr delvis mÄlsprÄksnormen och delvis avviker frÄn mÄlsprÄksnormen i varierad grad vilket pÄverkar den kommunikativa kompetensen.

Syftet med studien var att undersöka ett företags syn pĂ„ kompetens och kompetensutveckling samt att studera hur företaget ser pĂ„ den kommande generationsvĂ€xlingen ur ett kompetensperspektiv. Studien utgick frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: (1) Vad Ă€r kompetens? (2) Hur ser företaget pĂ„ kompetens, och hur hĂ€nger det ihop med Ă„lder? (3) Vilken kompetens har de Ă€ldre i förhĂ„llande till de yngre? (4) Hur ser den nuvarande arbetsstyrkan ut och hur ser företaget pĂ„ den generationsvĂ€xling som kommer ske? Företaget som studerats Ă€r Åkers Sweden AB, som Ă€r ett företag i Mellansverige inom stĂ„lbranschen. Metoden i studien har varit kvalitativ. En semistrukturerad intervjuguide utformades för studiens syfte.

 Den socialt kompetente har hög social status, mÄnga vÀnner, ett funktionellt beteende och sociala förmÄgor sÄ som empati och hjÀlpsamhet. Avsaknad av social kompetens innebÀr bland annat kÀnslomÀssiga och beteendemÀssiga problem. I denna studie medverkade totalt 30 gymnasieelever som genomgick tvÄ arbetsminnestest samt fyllde i en sjÀlvvÀrderingsenkÀt som mÀter social kompetens. Syftet var att undersöka om det finns ett samband mellan en tonÄrings arbetsminne och sociala kompetens. Studien begrÀnsades till att mÀta arbetsminnets fonologiska och visuellspatiala lagringsenheter samt tvÄ sociala förmÄgor; prosocialt beteende och initiativtagande.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande. Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.

I dagens samhÀlle talas det mycket om social kompetens. Social kompetens innebÀr en förmÄga att umgÄs och kommunicera med andra mÀnniskor i sin omgivning. Begreppet har fÄtt ökad spridning pÄ grund av att vi nu lever i ett alltmer globaliserat samhÀlle dÀr individen har fÄtt allt större inflytande, och dÀrmed ocksÄ större krav över sig att kunna uppföra sig pÄ ett passande sÀtt i rÀtt situation. Det förvÀntas av individen att hon ska kunna samspela med andra mÀnniskor i exempelvis skola och arbetsliv. Social kompetens Àr nÄgot som mognat fram under tidens lopp och ingÄr i den sÄ kallade civilisationsprocessen, som kan delas in i fyra olika faser, dÀr social kompetens Àr den fjÀrde och sista fasen i denna process.

Aktuell studie bygger pÄ resultat frÄn en enkÀtstudie bland 127 sprÄkelever pÄ en gymnasieskola i VÀstsverige. Syftet med studien Àr att undersöka gymnasieelevers vÀrderingar av sprÄklÀrarens kompetenser och vilken betydelse dennes sociala kompetens har i förhÄllande till pedagogisk- och Àmneskompetens. Studien undersöker Àven skillnader i vÀrderingar mellan flickor och pojkar pÄ gymnasienivÄ. Resultaten visar att den kompetens gymnasieeleverna i aktuell studie vÀrderar lÀgst Àr lÀrarens sociala kompetens och den som vÀrderas högst Àr den pedagogiska kompetensen. Vidare visar studien att flickor vÀrderar samtliga kategorier högre Àn vad pojkarna gör..

Vad innebÀr dagens sociala kompetens, vilken uppfattning har studenter om sin egen sociala kompetens och anser de att den motsvarar arbetslivets krav? Undersökningen lyfter upp begreppen genus, arbetsliv och uppvÀxt kopplat till social kompetens för att se skillnader, samband och innebörd utifrÄn studenters syn pÄ dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen Ät om social kompetens mellan könen? Underlaget för studien Àr 200 enkÀter, fyra intervjuer och en omfattande litteraturundersökning, vilka visar att upplevelsen av social kompetens Àr beroende av genusperspektivet. Dessutom har uppvÀxten visat sig vara av betydelse för kvarliggande könskategoriseringar och sociala konstruktioner, vilka fortfarande Àr vÀl förankrade i arbets- och familjeliv.

Inom ramen för distriktssköterskors kompetens ingÄr flertalet yrkesspecifika kunskaper. HemsjukvÄrden Àr en verksamhet dÀr distriktssköterskor utövar sin kompetens och behovet av hemsjukvÄrd i Sverige ökar. Tidigare forskning har visat att distriktssköterskeprofessionen behöver tydliggöras. Kunskap om hur distriktssköterskors kompetens anvÀnds i hemsjukvÄrden kan ge svar pÄ om kompetensen nyttjas pÄ ett optimalt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll och hur deras kompetens anvÀnds i hemsjukvÄrden.

Kompetens har pĂ„ senare tid blivit ett omskrivet omrĂ„de och beskrivs ofta som en konkurrensfördel av teoretikerna. Om organisationen vill behĂ„lla sin marknadsposition mĂ„ste kompetens tas till vara, men samtidigt utvecklas i takt med marknadens behov. Önskas hög kompetens mĂ„ste organisationsstrukturen Ă€ven stödja kompetens. Den strategiske ledaren som arbetar i överensstĂ€mmelse med organisationens kompetensstrategi stödjer individens prestationer. Ett sĂ€tt Ă€r genom identifiering och mĂ€tning av prestationer.