Syftet med arbetet var att beskriva vad som utmÀrker en bra lÀrare och tankarna bakom frÄgestÀllningen var att studier om bra lÀrare i förlÀngningen kan bidra till att definiera lÀrares professionalism. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod och kom att omfatta intervjuer med verksamma lÀrare inom gymnasieskolan. Resultatet visade pÄ likheter med tidigare forskning om bra lÀrare, dÀr nÄgra karaktÀrsdrag och egenskaper utkristalliserades. De intervjuade lÀrarna talade bland annat om en bra lÀrare som nÄgon som har gedigna Àmneskunskaper, Àr tydlig och strukturerad, respekterar eleverna och ?ser? varje elev.

Bakgrund: I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingÄr att tillgodose patienters olika behov, dÀribland de kulturella behoven. Detta stÀller höga krav pÄ att sjuksköterskor ska besitta kulturell kompetens för att behÀrska att arbeta i den mÄngkulturella vÄrden. God kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr grundlÀggande för en god omvÄrdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som pÄverkar ett kulturmöte mellan en sjuksköterska och patient. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning genomfördes.

Syftet med studien Àr att undersöka fritidspedagogers och lÀrares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser pÄ sin roll i elevers leksituationer. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju dÀr intervjuer gjordes med tre lÀrare och tre fritidspedagoger frÄn fyra olika grundskolor. Ljudinspelning anvÀndes vid alla intervjutillfÀllen för att underlÀtta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn trÀnar socialt samspel i den fria leken.

Jag har genom en förberedande fÀltstudie, litteraturgenomgÄng och enkÀtintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgÄngspunkt i svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? SubfrÄgor till denna Àr:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sÀttet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlÀtta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affÀrer i Kina?Det Àr gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ faktorer sÄsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan pÄ kommunikationsmönstret.

Ett av skolans viktigaste uppdrag Àr att skapa goda möjligheter för barnens lÀs- och skrivutveckling, dÀrav Àr det av största vikt för pedagoger att besitta en bred kompetens inom detta omrÄde. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nÄgra pedagogers didaktiska val i arbetet med barns tidiga lÀs- och skrivutveckling mot bakgrund av deras utbildning och arbetslivserfarenheter. Den empiriska studien belyser hur nÄgra pedagoger motiverar sina didaktiska val betrÀffande undervisningsinnehÄll och arbetsformer samt vad som pÄverkat dessa val. Studien omfattar bÄde kvalitativa intervjuer och observationer. Analysen sker utifrÄn det socialinteraktionistiska perspektivet vilket dominerar forskningen idag samt genomsyrar gÀllande styrdokument.

SprÄkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förstÄelse. Tidigare forskning har visat att lÀroboken har en stark stÀllning och auktoritÀr roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framstÀlls som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmÀssiga framstÀllningar finns fortfarande kvar i lÀroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning pÄ etniska stereotyper och schablonmÀssiga förestÀllningar presenteras i tvÄ lÀroböcker i engelska framtagna för skolÄr nio i grundskolan. ForskningsfrÄgorna syftar till att visa hur respektive lÀrobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehÄller etniska stereotyper.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av teamarbetet inom öppenvÄrden vid strokerehabilitering. Sex legitimerade arbetsterapeuter med minst ett Ärs erfarenhet av teamarbete vid strokerehabilitering deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Den insamlade datan analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: ?Faktorer som bidrar till en vÀl fungerande dialog?, ?Betydelsen av ett vÀlutvecklat samarbete?, ?Betydelsen av att komplettera varandras kompetens?, ?Betydelsen av att möta utmaningar?.

SamhÀllets förÀndrade kommunikationssÀtt bildar en ny plattform för samtal och nya mötesplatser för vÀgledningssamtal. I början av 2000-talet visar forskning pÄ betydelsen av att satsa pÄ oberoende och lÀttillgÀnglig vÀgledning. Mot denna bakgrund Àr syftet med vÄr studie att fÄ förstÄelse för hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar för att vara tillgÀngliga för mÄlgruppen som föredrar vÀgledning via digitala medier framför den traditionella vÀgledningen. UtifrÄn tre faktorer: yrkesroll, egenmakt och kompetens vill vi undersöka hur vÀgledare tar sig an förÀndringarna som uppkommer med vÀgledningssamtal via digitala medier. Vi valde att genomföra Ätta kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvÀgledare pÄ bÄde grundskola och gymnasieskola med följande frÄgestÀllningar: ? Hur arbetar studie- och yrkesvÀgledare för att möta mÄlgruppen som föredrar vÀgledningssamtal via digitala medier i förhÄllande till traditionella vÀgledningssamtal? ? I vilken utstrÀckning upplever studie- och yrkesvÀgledare att de sjÀlva kan pÄverka i vilken omfattning de anvÀnder sig av vÀgledning via digitala medier? ? Vad anser studie- och yrkesvÀgledare om sin kompetens i att vÀgleda via digitala medier, i förhÄllande till traditionell vÀgledning? VÄr analys tar utgÄngspunkt ur ett socialpsykologiskt perspektiv samt begreppen egenmakt och kompetens.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Det hÀr arbetet beskriver utifrÄn intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart frÄn fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgÄngen beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser pÄ sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen Àr att fÄ kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en sÄ framgÄngsrik samverkan som möjligt i min kommande lÀrarkarriÀr.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen i samhÀllet har lett fram till ett interaktivt/digitalt och mobilt kommunikationssamhÀlle. Digitala lÀrverktyg blir allt mer förekommande i skolan och vikten av en god digital kompetens för bÄde elever och pedagoger har ökat. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur verksamma lÀrare undervisar elever i behov av sÀrskilt stöd med hjÀlp av digitala lÀrverktyg och hur de förmedlar kunskaper kring digital kompetens. PÄ vilket sÀtt undervisas elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan kring digitala lÀrverktyg och digital kompetens? Hur syns detta i undervisningen och i de dokument som skolan anvÀnder sig av? PÄ vilket sÀtt integreras digitala lÀrverktyg för att gynna lÀrandet, kommunikation och delaktighet gÀllande skolbaserade kunskaper?Teori: Studien utgÄr ifrÄn sociokulturell teori för att skapa ett teoretiskt perspektiv pÄ den verklighet som studeras.

FörÀndring i kompetens och samband mellan olika skattningsinstrument bedömdes hos blivande telefonrÄdgivare under en lÀngre utbildning i Motiverande Samtal (MI). Fjorton personer med blandad bakgrund och erfarenhet inom hÀlso- och sjukvÄrd utbildades för att arbeta pÄ Alkohollinjen. De blivande rÄdgivarna erhöll sammanlagt Ätta dagars MI-utbildning fördelade över nio mÄnader. Olika skattningar gjordes för att följa rÄdgivarnas MI-kompetens. Fem samtal med fiktiva klienter (skÄdespelare) spelades in under utbildningens gÄng och kodades av oberoende kodare med Motivational Interviewing Treatment Integrity code (MITI).

Syftet med studien var att undersöka lÀrande och kompetens inom sÄgverksindustrin. Forskningsansatsen utgick frÄn en konstruktivistisk och tolkningsinriktad ontologisk- respektive epistemologisk grundsyn. För insamling av empiriskt material valdes den kvalitativa forskningsintervjun. Undersökningen tog sin utgÄngspunkt i en förstudie hos arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Organisationen drev ett rekryteringsprojekt med syfte att höja den generella utbildningsnivÄn inom sÄgverksbranschen.

I Àgarledda företag bestÄr styrelsen oftast av Àgaren sjÀlv eller av familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll Àr ofta bara en formalitet. Flera författare pÄpekar vikten av att fÄ in externa ledamöter i styrelsen för att fÄ en aktiv styrelse och att fÄ tillgÄng till fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstÄende person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos Àgarledda företag kan vara rÀdslan att förlora inflytandet över företaget eller att den externa ledamoten inte förstÄr företagets konkurrenssituation. Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts Àr vilken kompetens som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen, samt om antalet anstÀllda gett upphov till anskaffandet av externa ledamöter.