Sökresultat:
307 Uppsatser om Kommunikativ sprćkförmćga - Sida 3 av 21
Vikten av samtal vid tyst rÀkning - en analys av kommunikativ matematik i lÀromedel
Tidigare forskning visar att matematikundervisning i vÀldigt stor utstrÀckning domineras av tyst arbete i lÀrobok. Nu rÄdande lÀroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om lÀromedel i matematik kan bidra till att elever i Ärskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska sprÄk och sin kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ tre lÀromedel i matematik för Ärskurs 1-3, ett lÀromedel per Ärskurs. Med hjÀlp av kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys granskades materialet utifrÄn de teoretiska utgÄngspunkterna ramfaktorteori och lÀroplansteori samt med en socio-kulturell syn pÄ lÀrande.
Resultaten visar att lÀroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt lÀroplanens mÄl.
LĂ€rarkompetens
Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vad lÀrarkompetens var, men Àven att forskningsmÀssigt inringa regeringens sju grundkompetenser. För att besvara syftet anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod grundad i hermeneutisk teori. Studien byggde pÄ kvalitativ intervjuer samt en litteraturstudie. I studien intervjuades Àven verksamma gymnasielÀrare i en gymnasieskola i en mellanstor stad i Sverige. Resultatet av denna studie var att en lÀrare har lÀrarkompetens nÀr han/hon har en pedagogisk grundsyn, olika vÀrderingar, god attityd och reflektions- förmÄga.
Ett bröd ? tvÄ bröder? : En studie om nÄgra gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iÀmnet moderna sprÄk tyska steg 1
Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.
Undersökning av artikulation, prosodi, förstÄelighet och kommunikativ delaktighet hos vuxna postlingualt döva personer med cochleaimplantat
The aim of the study was to investigate the performance of postlingually deaf adults on parts of the swedish dysarthria test Dysartribedömningen, and to compare these results with a matched group consisting of normal hearing speakers without any known speech disorder. The group consisted of 17 participants ranging between 42-86 years of age. Participants were assessed focusing on articulation, prosody, intelligibility and through a self-assessment of communicative participation. There was a statistically significant difference between groups on prosody that manifested primarily as a slower speaking rate in the cochlear implant users. No significant differences between groups as to articulation, intelligibility or communicative participation could be found.
Ofarliga aktörer med osynlig makt : Regionplaneringens kommunikativa genomförande via sociala nÀtverk
I samband med att de tvÄ senaste regionala utvecklingsplanerna upprÀttats har regionplaneringen i Stockholms lÀn kommit att utvecklas till att fokusera mer pÄ dialog och process via sociala nÀtverk. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför denna utveckling kommit till stÄnd och hur den sett ut samt analysera hur regionplaneringen bedrivs genom dessa sociala nÀtverk. Det empiriska materialet har bestÄtt av intervjuer med representanter frÄn olika samverkansprocesser som bedrivs eller har bedrivits inom det fallstudieomrÄde jag valt; Stockholmsregionens gröna kilar. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit territorial governance samt kommunikativ och kollaborativ planering. Slutsatserna Àr att regionplaneringens frÄnvaro av lagstiftad genomförandemakt ger dem en annan makt över den regionala utvecklingen i form av tillgÄng till governancenÀtverk.
LÀsförmÄga hos vuxna med intellektuell och/eller kommunikativ funktionsnedsÀttning som deltar i daglig verksamhet
The aim of the study was to examine the reading ability of adultswith intellectual and/or communicative disabilities. The group adults withintellectual and/or communicative disabilities consisted of 66 individuals.One control group consisting of 36 children aged 7 to 12 years and onereference group consisting of 14 adults were used. Participants were given anumber of language and reading related tests. Adults with intellectual and/orcommunicative disabilities had significantly lower results than the adultreference group regarding all tests and significantly lower results than thechild control group regarding phonological processing. There was nodifference between adults with intellectual and/or communicative disabilitiesand the child comparison group regarding word decoding and readingcomprehension.
Formellt och informellt lÀrande : En studie om andrasprÄksinlÀrning i engelska
Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.
Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation
Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.
?Auf Deutsch bitte? : HögstadielÀrare om undervisningsmetoder som frÀmjar muntlig kommunikativ förmÄga inom tyska som andrasprÄk
Title: How do you get a pupil from Year 7-9 in secondary school to communicate in German? Five high school teachers views on how to develop pupils oral communicative skill within the German language The aim of this essay is to explore Swedish secondary school teachers, from Year 7-9 in the German language, opinions regarding which work models and verbal strategies that are used and taught in order to foster the pupils oral communicative skill in the classroom. To achieve this aim, semi-structured interviews with five teachers are used.The results show that the teachers find that they encourage the pupils to speak German through creating possibilities for them to practise their oral language skills. The teachers also emphasize that they believe that alternating assignments in groups or pairs, where the students get the chance to be creative, activates the pupils to speak German the most. They also express an awareness for the fact that open or information questions encourage the pupils to use their creativity and speak more German.
LÀrarutbildning pÄ distans - kommunikativ rationalitet som social praktik
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lÀrarelever i en svensk gymnasielÀrarutbildning pÄ distans vid Institutionen för lÀrarutbildning, Uppsala universitet.
De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: sjÀlvreflektion, reflektion kring lÀrandet, arbetssÀtt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande.
Metoden Àr en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lÀrarelever dÀr hÀlften vardera har natur- respektive vÄrdvetenskaplig Àmneskompetens.
Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som Àr lÀrande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhÀllets marknadsanpassade ideologi förvÀntar sig.
Kommunicera mera, -relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation
Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina
medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga
förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem.
Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt
ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en
enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta
arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt
arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en
grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa
egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ.
Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre
inre motivation.
Sitter vi i samma bÄt eller vilka bÄtar sitter vi i egentligen : en studie om samverkan mellan aktörer i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling
I dagens samhÀllsplanering strÀvar man ofta mot att utforma kommunikativa planeringsprocesser dÀr skilda intressenter Àr delaktiga i planeringsförfarandet. Avsikten med en kommunikativ planeringsprocess Àr att inbjuda aktörerna i processen till samverkan och dialog i syfte att fÄ till stÄnd ett gemensamt agerande. Syftet med min uppsats Àr att studera hur samverkan mellan tvÄ av aktörerna i planeringsprocessen för Kiruna stadsomvandling, Kiruna kommun och LKAB, fungerar.
Aktörerna i planeringsprocessen för stadsomvandlingen har tidigare i processen uppfattats som tvÄ olika grupper som agerat ur ett ?vi och dom?-perspektiv.
JÀmstÀlldhet i skolan: genusskillnader gÀllande
kommunikativ kompetens
Syftet med genomgÄngna arbetet har varit att undersöka om genusskillnader gÄr att finna i den svenska skolan gÀllande elevers kommunikativa kompetens. Svensk skollag, lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) tillsammans med styrdokumentet i Àmnet svenska, samt tidigare forskning inom Àmnet har studerats och Ätergivits. I den undersökning som genomförts har avgrÀnsningar gjorts till följande tvÄ omrÄden: dominans av talutrymme kopplat till genus samt grad av sÀkerhet i olika talsituationer kopplat till genus. Informanterna har bestÄtt av en klass i Är 8 i grundskolan, en klass i Är 1 i gymnasieskolan samt lÀrare frÄn grundskola och gymnasieskola, alla hemmahörande i PiteÄ kommun. TvÄ metoder har anvÀnts i undersökningen, observation och enkÀt.
Jag Àr inte bara patient - jag Àr mÀnniska ocksÄ! : Vad patienter beskriver som ett gott bemötande.
Bakgrund: Flertalet av de anmÀlningar som görs till patientnÀmnden berörpatienters negativa upplevelser av bemötande av sjukvÄrdspersonal. Ettbemötande yttrar sig sÄvÀl verbalt som icke-verbalt och ett gott bemötandemot patienten Àr en betydande del för att patienten ska kunna kÀnna attvÄrden Àr givande. VÄrden ska ges med respekt och lyhördhet för patientensspecifika behov, förvÀntningar och vÀrderingar och sjuksköterskan ska dÀrförtÀnka pÄ att bemöta patienterna med respekt och att inte krÀnka derasvÀrdighet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera det som patienterbeskriver som ett gott bemötande inom sluten somatisk vÄrd.Metod: Studien Àr en systematisk litteraturstudie, dÀr tvÄ olika databaser haranvÀnts, Cinahl och PubMed. Nio stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och kvalitetsgranskats, vilket resulterade i fyra kategorier:individuellt bemötande, att skapa en relation, kommunikativ förmÄga ochinformativt bemötande.Resultat: Resultatet visade att patienterna beskrev att ett gott bemötandepÄverkades av olika faktorer. Patienterna upplevde ett gott bemötande nÀrsjuksköterskan arbetade patientcentrerat, de fick en relation till sinsjuksköterska, sjuksköterskan hade en god kommunikativ förmÄga vilketinnebar att tala tydligt och lÀttförstÄeligt samt nÀr sjuksköterskan informeradepatienterna tillrÀckligt sÄ att de kÀnde sig delaktiga i vÄrden.Slutsatser: Varje patient Àr unik och vill bli behandlad utifrÄn sinaindividuella behov och önskemÄl.
TÀnk inte pÄ vad talarkonsten kan göra för dig, utan vad du kan göra för talarkonsten : En studie i gymnasieelevens instÀllning till muntlig framstÀllning
I samhÀllet Àr kommunikativ kompetens en förutsÀttning för att kunna vara med och pÄverka och delta i den demokratiska processen. En kommunikativ kompetens förutsÀtter en förmÄga att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt och denna studie fokuserar pÄ den muntliga framstÀllningen kopplad till skolan. Med GY11 kommer muntlig framstÀllning att fÄ mer utrymme pÄ schemat Àn tidigare och syftet med denna studie Àr att genom kvantitativ enkÀtundersökning och fördjupade kvalitativa intervjuer fÄ en bild av elevers syn pÄ muntlig framstÀllning. Vad har eleverna för associationer och kÀnslor till muntlig framstÀllning? Hur mycket spelar elevernas sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende in vid muntlig framstÀllning? Hur ser de pÄ sin egen förmÄga som talare? Denna studie fokuserar pÄ elevernas egna tankar, kÀnslor och syn pÄ muntlig framstÀllning.Syftet Àr att utmana uppfattningen av elevers motvilja till muntlig framstÀllning och se förbi tidigare diskussioner som ofta handlar om talÀngslan.