Bakgrund: Antalet ?ldre multisjuka ?kar vilket st?ller kompetenskrav p? personal som v?rdar dessa personer. M?nga har insatser av kommunal prim?rv?rd vilket inneb?r att samverkan mellan regional och kommunal prim?rv?rd ?r central f?r god, s?ker och personcentrerad v?rd, vilket uppn?s bl.a. genom uppr?ttande av individuell v?rdplan.

En upphandlande myndighet har en skyldighet att fo?lja upphandlingslagstiftningen na?r myndigheten upphandlar varor eller tja?nster. Vid rena lago?vertra?delser eller vid otilla?tna direktupphandlingar kan myndigheten bli skadesta?ndsskyldig. Skadesta?ndet har ba?de ett reparativt och ett preventivt syfte och ra?ttsmedlet skadesta?nd syftar till att sa?kersta?lla en effektiv tilla?mpning av upphandlingsdirektiven sa? att EU-ra?tten fa?r fullt genomslag i nationell ra?tt.

Vi har valt att göra en studie baserad pÄ kvalitativa intervjuer med tre olika professioner, logoped, specialpedagog och förskollÀrare.Syftet med vÄrt arbete Àr att utöka kÀnnedomen om aktörernas samarbete och rollfördelningen dem emellan nÀr det handlar om de insatser som görs för barn med tal-, sprÄk- och kommunikationssvÄrigheter.  I vÄrt analysresultat utgÄr vi frÄn tre huvudomrÄden samarbete, bedömning och insatser, som ger oss svar pÄ de frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ.Analysresultatet visar att samarbetet Àr betydelsefullt för barnets kommunikativa utveckling och lÀrande. Barnets nÀrmaste omgivning och andra nÀtverk Àr ocksÄ viktiga för progressionen inom det sprÄkliga omrÄdet. VÄrdnadshavarna fungerar som ?spindel i nÀtet? och bÀr det yttersta ansvaret för att adekvat information ska föras vidare mellan logoped, specialpedagog och förskollÀrare.

I dagens samhÀlle byggs förskolor med moderna innemiljöer som Àr inspirerade av Reggio Emilias filosofi. Ett inslag i dessa Àr torget som ska vara ett hjÀrta i verksamheten som fungerar som gemenskapens kÀrna, en plats för möten och kommunikation. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur torget anvÀnds för att barnen ska utvecklas sprÄkligt. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare ger barnen möjlighet att kommunicera och samspela för att utvecklas sprÄkligt i denna miljö. Genom intervjuer fick förskollÀrare uttrycka sina tankar kring syftet med torget och hur de anvÀnder torget för att hjÀlpa barnen att utvecklas sprÄkligt.

NÀr mÀnniskor kommunicerar sÀnds bÄde medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler Àr socialt och kulturellt bundna och dÀrmed inget som mÀnniskor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sverige kan det dÀremot vara svÄrt att fÄ syn pÄ de tysta, sociala konventioner som gÀller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur den tysta kommunikationen pÄverkar mÀnniskors möjligheter till samförstÄnd och möten över kulturgrÀnserna. Fokus har varit pÄ andrasprÄksinlÀrares förhÄllningssÀtt i samtal betrÀffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstÄnd till motparten.Tidigare forskning inom Àmnet svensk kommunikation Àr tÀmligen bristfÀllig. Stor vikt har fÀsts vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lÀrare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andrasprÄksinlÀrares kÀnnedom om svenska sociala koder Àr av nytta för vÀlfungerande kommunikation.

L?nder v?rlden ?ver intresserar sig f?r hur det g?r f?r deras elever med l?sf?rm?gan, n?got som resultat i internationella m?tningar som PISA och PIRLS kan ge en indikation om. Vad som p?verkar en elevs l?sf?rm?ga ?r m?ngfacetterat. Viss forskning st?djer resonemanget kring att en elevs spr?kliga erfarenhet vid skolstart kan avg?ra hur avancerat eleven kommer att l?sa i h?gre ?rskurser.

Under 2011 pĂ„gick diskussioner kring bildĂ€mnet i och med att Sverige antog nya lĂ€roplaner i grundskolan och gymnasiet. Röster hördes som menade att bild Ă€r mer av ett hobbyĂ€mne samtidigt som andra visade pĂ„ Ă€mnets vĂ€rde och hur viktigt det Ă€r med visuell kompetens i dagen samhĂ€lle. År 2003 gjordes en nationell utvĂ€rdering av bildĂ€mnet som visade att de flesta elever tycker att bild Ă€r roligt men inte gav dem kunskaper som var nyttiga för kommande yrke. Denna utvĂ€rdering visade ocksĂ„ att i bildĂ€mnet arbetade elever frĂ€mst med hantverksmĂ€ssig metoder trots att bildtolkning och analys samt digital bild borde ha plats i undervisningen. Det har nu gĂ„tt nĂ€stan 10 Ă„r sedan denna utvĂ€rdering gjordes och en ny kursplan har införts dĂ€r digitalt skapande och analys Ă€r tydligare inskrivet.

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem Àr elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istÀllet oftast disciplinÀra problem under skoldagen vilket pÄverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) å femton minuter mellan lÀrare och enskild elev betyder nÄgot för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men Àven om det Àr nÄgot i sjÀlva samtalet/dialogen som Àr primÀrt och ger speciell effekt pÄ elevens motivation.MetodMin studie grundas pÄ enkÀter och en empirisk del med intervjuer av nÄgra elever med olika meritvÀrden i högstadiets Ärskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket pÄ handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet nÄgon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frÄgestÀllningen.Finns det nÄgot negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH Àr vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet pÄ det sÀtt som ingÄr i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven Àr sjÀlvgÄende eller ej sÄ har den en funktion.Finns det nÄgot annat vÀrde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror pÄ pedagogen, pÄ sikt kan skapa en nÀra relation och dÀrmed pÄverka uppfattningen om skolan och dess krav..

Bakgrund: Palliativ vÄrd Àr en aktiv holistisk vÄrd som utgÄr frÄn den enskilde patientens livssituation. WHO definierar palliativ vÄrd som ett förhÄllningssÀtt som syftar till att förbÀttra livskvaliteten för patienter och deras nÀrstÄende som drabbats av livshotande sjukdom. Sjuksköterskans roll i denna vÄrdkontext kan beskrivas som relationsskapande, stödjande, kommunikativ och koordinerande. Patienten i palliativ vÄrd befinner sig i en utsatt situation och dennes behov bestÄr i att upprÀtthÄlla god livskvalitet genom smÀrtlindring och existentiellt stöd. Denna situation stÀller krav pÄ sjuksköterskor att stÀndigt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationer med patienter som senare dör, vilket kan vara en utmaning för sjuksköterskan.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda patienter i palliativ vÄrd.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ Ätta vetenskapliga kvalitativa artiklar hÀmtade frÄn databaserna CINAHL och MEDLINE.

Vi vill med denna studie skapa förstÄelse för hur teckenkommunikation, Tecken Som Stöd (TSS) och Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan inverka i barn med sprÄksvÄrigheters kamratsocialisation samt hur dessa barn uttrycker sig i den kommunikativa processen. FortsÀttningsvis kommer förkortningarna för dessa begrepp att anvÀndas genom hela rapporten. TSS och TAKK Àr bÄda kommunikationsformer som anvÀnds som stöd till talet dÀr de bÀrande orden i innehÄllet tecknas. Kamratsocialisation bland barn i förskolan har en central roll och en stor betydelse i barns vardag i förskoleverksamheten. För att undersöka denna process anvÀnde vi oss av kvalitativa observationer, intervju och fokusgrupp dÀr tvÄ förskolor deltog.

Barns vÀrld Àr pÄ mÄnga sÀtt en helt annan vÀrld Àn vuxnas. Tankarna och kommunikationen Àr pÄ ettannat plan. Detta Àr nÄgot som alla som arbetar med barn, speciellt om man har ett yrke dÀr man haren kommunikativ funktion, bör vara vÀl medvetna och kunniga inom. SmÀrta hos barn Àr ettproblemomrÄde som pÄ grund av skillnaderna mellan barn och vuxnas vÀrld alltsÄ blir svÄrhanterligtpÄ ytterligare ett plan. Ett möjligt sÀtt att minska procedursmÀrta hos barn som vi valt att undersökaÀr anvÀndningen av olika avledningsmetoder.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva chefers förestÀllningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frÄgestÀllningar:1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhÄllande till Àldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende pÄ ledarstil till generation Y?För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört en kvalitativ undersökning dÀr Ätta operativa chefer intervjuats.