Syftet med det hÀr arbetet var att presentera nÄgra faktorer som hindrar eleverna i Är nio frÄn att uppfylla sin önskan om att lÀra sig kommunicera pÄ franska och dÀrmed att uppfylla kursplanens mÄl angÄende muntlig kommunikation. För att kunna ge exempel pÄ sÄdana faktorer har jag studerat litteratur och tidigare forskning samt genomfört fyra kvalitativa intervjuer med elever i Är nio. Undersökningarna visade att kommunikativ kompetens Àr ett komplext begrepp. Det medför att anledningarna till att eleverna inte kommunicerar varierar. De faktorer jag har presenterat som hindrar eleverna frÄn att kommunicera Àr: otillrÀcklig mÀngd av och svÄrighetsgrad pÄ input, avsaknad av kunskaper om vad kommunikativ sprÄkförmÄga innebÀr bland elever samt att eleverna inte kÀnner sprÄklig eller social trygghet i undervisningssituationen..

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur specialpedagogiskt stöd Àr organiserat i förskolan för barn med sprÄkstörning och att samla yrkeserfarenheter om hur man skapar en kommunikativ miljö i förskolan. Vi har valt en kvalitativ metod för att fÄ reda pÄ hur förskolor organiserar stödet till barn med sprÄkstörning. Vi har intervjuat förskollÀrare, specialpedagoger, chefer och en logoped och frÄgat dem dels hur stödet Àr organiserat och dels vilka förvÀntningar de har pÄ specialpedagogiska insatser. Vi har funnit att organisatoriskt sÄ Àr stödet till barn med sprÄkstörning ofta knutet till logopedkontakt, men ocksÄ specialpedagog. Barnen remitteras till sprÄkförskola via logoped eller specialpedagog.

Detta arbete utgÄr frÄn tvÄ populÀrvetenskapliga artiklar, om biobrÀnsle respektive klimatförÀndringar, som jag har översatt frÄn spanska till svenska. Den teori inom översÀttningsvetenskapen som anvÀnds i arbetet Àr utformad av Peter Newmark, som talar om semantisk och kommunikativ översÀttning. BÄda typerna av översÀttning bygger pÄ ordagrann översÀttning av kÀlltexten, men de skiljer sig Ät i frÄga om vad som Àr viktigast i övrigt.I en semantisk översÀttning försöker man, till exempel, Äterge mÄltexten sÄ att den har samma kontextuella betydelse som kÀlltexten, och författarens sprÄk och ut-trycksÀtt ska bevaras sÄ mycket som möjlig. I en kommunikativ översÀttning Àr det allra viktigaste att mÄltexten har samma effekt pÄ mÄltextslÀsaren som kÀlltexten har pÄ kÀlltextslÀsaren.Syftet med arbetet Àr att undersöka om mina egna översÀttningar av de bÄda po-pulÀrvetenskapliga artiklarna Àr semantiska eller kommunikativa. Hypotesen Àr att de Àr semantiska, baserat pÄ att beskrivningen av semantisk översÀttning bÀst överens-stÀmmer med min egen uppfattning om mitt eget sÀtt att översÀtta.UtifrÄn Ätta olika parametrar har det visat sig att hypotesen till största delen inte stÀmmer.

I skolans styrdokument stÄr det tydligt att eleverna ska utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik samt anvÀnda lÀmpliga och korrekta begrepp. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om gymnasieskolans elever har förstÄelse gÀllande matematiska grundbegrepp med avseende pÄ kommunikativ och funktionell förstÄelse samt se om det finns nÄgra skillnader mellan dessa. Med kommunikativ förstÄelse menas om eleverna kan förklara begrepp med egna ord och/eller med hjÀlp av figurer. Med funktionell förstÄelse menas om eleverna kan lösa uppgifter dÀr olika begrepp stÄr i fokus. För att undersöka detta valdes nio olika klasser ut och de fick vid olika tillfÀllen genomföra tvÄ prov som testade 12 grundlÀggande begrepp. PÄ det första provet skulle eleverna med egna ord eller figurer förklara de 12 begreppen.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.

Bakgrund: IT-företag vÀljer att i allt högre utstrÀckning utlokalisera sin verksamhet till lÄglönelÀnder. Detta fenomen Àr dock förenat med en del kvalitetsrelaterade problem vilket kan skapa extra kostnader för dessa företag. Ett sÀtt att hantera dessa problem Àr att sÀkerhetsstÀlla kunskapskapitalet som finns inom företaget genom en fungerande kunskapsöverföring. Ett etablerat verktyg för att arbeta med detta pÄ nationell nivÄ Àr genom agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod. Syfte: I vÄr studie vill vi undersöka hur ett svenskt IT-bolag förebygger kvalitetsrelaterade problem i samband med offshoring av IT-tjÀnster till Indien. För att fÄ svar pÄ det har vi valt att titta pÄ vilken betydelse agila metoder, som en kommunikativ kunskapsöverföringsmetod, har. Resultaten och slutsats: VÄr studie ger belÀgg för att agila metoder motverkar ett hierarkiskt styre samt överbryggar kvalitetsrelaterade problem i företag som agerar pÄ en internationell marknad med krosskulturella interaktioner..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur förskolan och förskoleklassen fungerar som en kommunikativ arena. VÄrt underlag för undersökningen bestÄr av enkÀter och intervjuer omfattande 15 pedagogers tankar och syn pÄ förskolan och förskoleklassen som en kommunikativ arena. Resultatet visar att de flesta av de tillfrÄgade pedagogerna förvÀntar sig att barn ska följa en viss utvecklingskurva nÀr det gÀller sprÄkutveckling och att talet kan stÀrkas och förtydligas med kompletterande kommunikation. Pedagogerna menar att det alltid finns ett behov av kompetenshöjning i Àmnet dÄ det forskas om barns sprÄkutveckling och nya rön lÀggs fram. Slutsatsen Àr att pedagogerna anser att kommunikation inte bara sker genom tal utan med hela kroppen och att det handlar om att göra sig förstÄdd och förstÄ omvÀrlden..

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Följande studie genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med 4 lÀrare i förskoleklass och Ärskurs 1-3. Syftet var att studera deras uppfattningar om att organisera kommunikation i matematikundervisningen. Resultatet visade att lÀrarna ser kommunikation som grunden för elevernas lÀrande i matematik och att denna Àr viktig för att eleverna ska utveckla en förstÄelse för matematiken. Detta Àr nÄgot som Àven grundas i vetenskaplig forskning. Resultatet visade samtidigt att lÀrarna anvÀnder mycket praktiskt material och estetiska uttrycksformer som stöd till eleverna i den kommunikativa matematikundervisningen.

Personer med flerfunktionshinder har stora kommunikativa svÄrigheter och Àr direkt beroende av sin nÀrmaste omgivning för att kunna tillfredsstÀlla sina kommunikativa behov. Kunskap om kommunikation och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) hos personliga assistenter Àr dÀrför mycket viktig. Syftet med föreliggande studie var att utvÀrdera en kommunikationsutbildning enligt Ättastegsmodellen riktad till personliga assistenter till en vuxen med flerfunktionshinder. Fem personliga assistenter som gick utbildningen deltog i studien. Genom att filma deltagarna före, efter och tre mÄnader efter utbildningen samlades material in som analyserades bÄde kvalitativt med samtalsanalys och kvantitativt med analysverktyget KOMMUNIKATIV för att se om deras kommunikativa beteende förÀndrats efter utbildningen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik Àr nödvÀndig för att lÀrare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit pÄ lÀrares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmÄga pÄverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielÀrare. Resultatet pekar pÄ att de lÀrare som har lÀst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lÀrare kÀnner sig professionella och kompetenta i högre grad Àn de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet nÀr det gÀller att hantera svÄra samtalssituationer..

Göteborgs UniversitetSvenska sprÄket, fortsÀttningskurs, VT?13Specialarbeteav Evgeniya StroilovaHandledare: Rickard Melkersson.

Under utbildningen inom samhÀllsbyggnad med inriktning stadsplanering pÄ KTH har det funnits tvÄ teoretiska koncept som varit centrala och Äterkommande: hÄllbarhetsbegreppet med de tre aspekterna ekologisk, ekonomisk och social hÄllbarhet, samt kommunikativ planering. Dessa tvÄ, inom teorin till stor del skilda tankesfÀrer har under utbildningen dÀremot sÀllan diskuterats i relation till specifika praktiska kontexter varför deras kompatibilitet inte problematiserats. Denna uppsats Àmnar dÀrför utforska hur en planeringsprocess prÀglad av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering kan se ut i praktiken samt diskutera vilken potential en planeringspraktik inom detta teoretiska grÀnsland har att svara upp mot de ideal om hÄllbarhet och medbestÀmmande som den Àr prÀglad av. Mer specifikt Àmnar uppsatsen undersöka frÄgestÀllningarna:Hur ser en planeringspraktik styrd av ideal om hÄllbarhet och kommunikativ planering ut?Vilka begrÀnsningar och möjligheter kan en sÄdan praktik vara prÀglad av?Studien Àr tvÄdelad och inleds med en litteraturstudie av de tvÄ teoretiska koncepten hÄllbarhet och kommunikativ planering för att undersöka deras kompatibilitet frÄn ett teoretiskt perspektiv.