Every organization goes through the same lifecycle. Through every step in the transformation to a better organization the communication structure changes. In this report there are examples of the communicational disadvantages that is connected to the communicational structure.By choosing to not have a formal communicational design, the manager takes a risk in spreading the information, the interaction, the control and the balance in creativity and constraint.This case organizations problem is that some parts of the organization has made more progress in the communicational structure than other parts. In this case the Collectivity structure has met the Formalized structure.Tha structural differences has came to affect the way of sharing information and it has become a situation where the information about the products is not stored in a safe way from a quality point of view. There is a gap between the two different ways of communicate.In this report I have created a model to identify problems in the communication structure.

AbstraktTitel: Kommunikationsstrukturens betydelse i planerad organisationsfo?ra?ndringFo?rfattare: Johan PejrydTermin: Va?rterminen 2014Niva?: MasterAvdelning: Informatik och mediaHandledare: Josef PallasSammanfattning: En studie av Kommunikationsstrukturens roll vid planerad organisationsfo?ra?ndring utfo?rdes under va?ren 2014 hos en av de svenska storbankerna med avsikt att fa? ytterligare kunskap om fo?ra?ndringskommunikation. Syftet med studien var att underso?ka informationsdistributionens funktion vid implementeringen av ett nytt arbetssa?tt. Det syftades ocksa? till att underso?ka medarbetares informationsbehov och kommunikationspreferenser.Fem hypoteser sta?lldes upp fo?r att fa? kunskap om antalet kommunikationskanaler som anva?ndes, relationen mellan muntliga och skriftliga ka?llor, samt enhetligheten dessa emellan.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur organisationer som utsätts för negativ publicitet bör kommunicera med medarbetarna, för att bibehålla deras förtroende för organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie där vi samlat in vår empiri genom semistrukturerade intervjuer. Upprättandet av en dialog är det effektivaste kommunikationsmedlet för att kommunicera med medarbetare. För stora organisationer är det svårt att upprätta en genomgående dialog på alla nivåer, och även om den i viss mån förekommer i den dagliga kommunikationen, så uppstår svårigheter när negativ publicitet ska kommuniceras på ett internt plan. Trots att begränsade resurser kan hindra optimal kommunikation vid negativ publicitet, är det viktigt att ledningen inte tiger, utan kommenterar det inträffade.

För att en organisation ska kunna skapas, existera och utvecklas är internkommunikation en grundförutsättning, vilket gör att hela organisationen drabbas om kommunikationen inte fungerar. En god internkommunikation kan lyfta en verksamhet, motivera och öka känslan av delaktighet hos de anställda och generera arbetsglädje och positiv effekt på de anställdas arbetsinsats, vilket i slutänden har stor inverkan på organisationens resultat och framgång.Studien baseras på en kvalitativ undersökning av internkommunikationen ur ett systemteoretiskt perspektiv på ett medelstort bilföretag i södra Sverige. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika anläggningar med intervjupersoner från organisationens olika nivåer. Studien syftar till att öka kunskapen kring vilka Kommunikationsstrukturer, rutiner och kanaler som skapar bäst förutsättningar för en effektiv internkommunikation med inriktning mot kommunikationen mellan ledning och medarbetare.Resultatet visar att det cirkulerar stora mängder information dagligen i organisationen. De anställda efterfrågade tydligare Kommunikationsstrukturer, beskrivningar av kommunikationsansvar samt informationspolicys.

Vår kandidatuppsats (Informationsteknologin påverkan på management-konceptet - Förändring inom en verksamhet) kommer att ta upp ämnet kring managementkonceptets förändring under en tidsperiod som sträcker sig i ca 20 år bak i tiden. Vi har tittat på hur den förändringen har skett med IT som en påverkan, och vilken roll IT som informationshanterare i ett företag har haft under denna tidsperiod. Syftet med arbetet är att få en förståelse med kopplingen mellan IT-influensen i en verksamhet och managementkonceptet över en tidsperiod som sträcker sig bakåt i tiden. Vi vill även visa på fördelar och nackdelar som IT kan medföra i ett företag. Vi kommer i denna uppsats välja en kvalitativ metod för utformningen av uppsatsen för att inhämta en djupare kunskap av ämnesområdet, vilket vi anser är den nödvändiga vägen för att uppnå målet med uppsatsen. Den empiriska kunskapen planerar vi på att inhämta främst via intervju från ett plastindustriföretag. Vi har genom analys på hur IT har påverkat de olika processerna som finns i företaget med analys på affärssystemet, kommunikationen, systemstruktureringen och ledningskonceptet skapat en förståelse för hur managementkonceptet genom ovannämnda faktorer/processer har förändrats. Den viktigaste direkta påverkan som IT har haft på managementkonceptet i rollen som ledare är ledarens möjlighet till säkra och rationella beslut genom tillgång till säkra beslutsunderlag. Valmöjligheterna som uppstår kräver samtidigt analytiskt insikt och kunskap om analysområdet vilket sätter högre krav på ledaren för att komma underfund med vilka konsekvenser varje beslut orsakar. Det intervjuade företagets brist på Kommunikationsstruktur som de idag anser inte är nödvändigt då företaget är relativt litet, anser vi tvärtom är en viktig förutsättning vid tillväxt av företaget. Det är viktigt att idag investera i systemstrukturering än att i framtiden när företaget har växt till sig att det blir komplicerat med införelse och kartläggning av Kommunikationsstrukturen. Den nuvarande organisationsstrukturen behöver revideras så att den har möjlighet att hantera större tillväxt i framtiden och där i ligger vikten med att lägga fokus på IT som en del av verksamheten och en resurs till den snarare än att IT bara fungerar som ett verktyg..

Hur vet man att ett projekt är på banan? Vad ska man driva och följa upp mellan gaterna för att nå gaternas specificerade kriterier i tid och med rätt resultat? Vilka mätpunkter behövs? Med vilka intervall ska framdriften mätas? Och hur visar projektledaren framdriften för intressenterna så att rätt åtgärder för att styra rätt kan sättas in om det är på väg att gå fel? En huvudfaktor för att lyckat leda projekt mellan faser och gater torde ligga i förmågan att se hur uppgifter fortskrider mellan gaterna. Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap kring hur en sund framdrift mellan gaterna i projekt kan erhållas så att man vid gaterna uppfyller de kriterier som specificerats samt söka besvara hur framdriften kan kommuniceras till dess intressenter på ett framgångsrikt sätt. Följande forskningsfrågor ställdes:1. Vilka indikatorer är enligt forskning och ledande praktik lämpliga att använda för att följa framdriften i projekt mellan gaterna i projektledningsprocessen?2.