Dagens företag och organisationer måste ständigt förändra och förnya sig för att kunna överleva. Många av de studier som genomförts, visar att implementeringar av strategiska beslut i företag och organisationer ofta misslyckas och implementerings-arbetet beskrivs av många forskare som en konst snarare än en vetenskap. Förändringsarbetet och i synnerhet implementeringsfasen är det som fokuseras i detta arbete. Det finns många olika orsaker till varför implementeringsarbeten misslyckas, men genomgående så lyfts den interna kommunikationen fram som en ytterst kritisk faktor. Detta är orsaken till att vi på djupet studerat detta ämnesområde.

Utvecklingen av sociala medier har inneburit både möjligheter och hot för företag i deras anseendehantering. Sociala medier som Twitter ger kunder möjlighet att vara opinionsbildare och snabbt sprida information. Detta gör det viktigt för företag att ha en Kommunikationsstrategi för att hantera denna spridning och därmed försvara sitt företagsanseende. SJ AB har fått mycket kritik för problemen i tågtrafiken och företagets anseende har försämrats. SJ AB arbetar idag aktivt med att förbättra sitt anseende och finns sedan 2009 aktiva på Twitter, vilket är en del av deras Kommunikationsstrategi.

På grund av dålig lönsamhet har många lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsområden än det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste området är agrikulturell turism eller även kallad lantgårdsturism som innebär att lantgårdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism är som verksamhet väldigt skilt från att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att många aktörer kan finna denna övergång problematisk. Våra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation är områden där dessa aktörer ofta saknar kunskap. Därför har vi i denna uppsats valt att fokusera på hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga på Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Denna undersökning syftar till att undersöka om de som är involverade i WISH på Metall-precision AB uppfattar WISH som en förbättrad och effektivare Kommunikationsstrategi. Vi syftar på förbättrad i relation till hur det var innan WISH infördes, det vill säga innan år 2009. Kommunikationen inom WISH studeras främst ur ett manager perspektiv, tio av tolv inter-vjupersoner i denna undersökning har ett personalansvar.Undersökningen ägde rum på Metallprecision AB i Västersund. Sedan år 2009 pågår ett nytt förbättringsarbete, en förändringsprocess, som leder till effektiviseringar och förbättringar för Metallprecision AB. Detta förbättringsarbete kallas WISH.

Konkurrensen mellan aktörerna inom klädbranschen är idag stor och kommer förmodligen växa sig ännu större de kommande åren. Alla företag måste därför sträva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gäller att finna ett unikt och annorlunda sätt att marknadsföra sig på och som står ut i mängden bland alla företag som vill nå ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hålla sig vid liv på den konkurrensutsatta marknaden är butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget håller en ganska låg profil jämfört med övriga konkurrenter vad gäller marknadsföring.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten Kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten Kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna.

Titel: Kommunikation i praktiken ? En enkätstudie om att kommunicera med företag i anskaffandet av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Författare: Emil Bredmar.Uppdragsgivare: Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Mathias A. Färdigh.Sidantal: 75 inklusive bilagor.Antal ord: 19 835 exklusive bilagor.Syfte: Genom att undersöka personer på företags attityder till Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP), åsikter om praktik och information kring praktik är syftet med studien att ge rekommendationer till hur GR kan kommunicera med företag i anskaffningen av praktikplatser för elever i grundskola och gymnasium.Metod och material: Kvantitativ webbenkätundersökning distribuerad via mejl till 1106 av GRs kontaktpersoner på företag i Göteborgsregionen.Huvudresultat: Resultatet och analysen av enkätundersökningen visar att Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) och praktikplatsen.se (PP) inte är särskilt välkända bland sina företagskontakter och att de kan arbeta på att stärka sitt anseende och varumärke. 94 procent av respondenterna är helt eller delvis positivt inställda till att företaget de arbetar på tar emot eller skulle ta emot praktikanter. När svarspersonerna uppger varför deras företag tar emot praktikanter utmärker sig tre anledningar: 1) framtida rekrytering av arbetskraft, 2) ta ett samhällsansvar som företag och 3) sprida kunskaper om vår verksamhet/ bransch.

Schyman?s legs in Let?s Dance as a communication strategy- a case study of ?Feministiskt initiativ? in the election campaign 2010.(Schymans ben i Let?s Dance som Kommunikationsstrategi, en fallstudie om Feministiskt initiativ i valkampanjen 2010).Author: Joanna Morell, Tutor: Ann-Marie Morhed2009 was the first time where Swedish political parties were entitled to have TV- commercials, another sign of political communication taking one step closer to the strategic marketing communication. A type of communication that also is expensive.The Swedish political party Feministiskt initiativ (Fi) have existed since 2005 and is not yet a part of the Swedish parliament. They have not been entitled to the economic support that is given to Swedish parties with more than 2,5 percent of the votes in the last two elections. As a result Fi is completely dependent on economic contributions.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan Kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit..

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier.Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras Kommunikationsstrategi.Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys.Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier.

Uppsatsen behandlar olika aspekter inom integrationsprocessen vid företagsförvärv. Företagsförvärv är synnerligen vanligt förekommande i Sverige idag och inte minst i IT-branschen. Genom denna fallstudie av två förvärv inom IT-branschen ges en överblick över vilka fallgropar och problem som kan finnas med de mjuka aspekterna i en integrationsprocess. Denna magisteruppsats är en kvalitativ studie av integrationsprocessen inom områdena Organisationsstruktur, styrning och ledarskap, Kommunikation, Kulturskillnader samt Kompetensförsörjning. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och enkäter vid två IT-företag, Alfa och Beta (dessa företag samt respondenterna är anonyma).

Aim: The aim of this essay is to study the communication strategy that the company SATS developed before taking over the company e2. The following questions are to be answered: - what was the planned communication strategy before taking over the company e2? - did SATS follow their original plan when implementing this strategy? ? Which strengths and weaknesses of the communication strategy can be identified based on opinions of the employees?Material/Method: Together with literature and document studies, a qualitative method has been used and seven personal interviews have been conducted. One informant was selected due to professional position; the other six respondents were former employees of the affected company e2.Main results: The main results from the study show that the company SATS did in fact follow their plan very accurately with only some minor changes such as an earlier started education program and exclusion of an initially planned evaluation activity. Communication about the takeover of e2 to employees was quick and clear.

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda.