Bakgrund: Få barn föds varje år med dövblindhet som varierar i grader av syn- samt hörselnedsättning. Information om kommunikationsstrategier till pedagoger och närstående krävs och audionomen bör vara inläst på hur interaktion skapas mellan barnet, pedagogerna och närstående. Audionomen bör veta vilken roll pedagoger och närstående spelar i samverkan med barnet.Syfte: Att utifrån litteraturen belysa interaktionen mellan pedagoger och närstående och barnet med dövblindhet samt se på de karaktäristiska kommunikationssätten för barnet med dövblindhet.Metod: Litteraturstudie där kvalitativa och kvantitativa studier använts.                                Resultat: Två olika utbildningsmodeller hittades. En återkom i flera studier och byggde på lämpliga samt olämpliga beteenden, en beskrev tillvägagångssätten i interaktionen. Ett varierat resultat påvisades hos pedagogerna/närstående, mestadels positivt och ett fåtal mindre optimala resultat.

The purpose of this thesis is to study how some librarians working at a public library experience problems that can occur at the reference interview, slightly focusing on communication difficulties. Therefore I interviewed three librarians working at the reference desk on a daily basis. I chose to limit the study to public libraries and to the south of Sweden. My main question is: what difficulties can a librarian encounter during a reference interview and what can he/she do to treat these? In support of my main question I have three subordinated questions:What reasons can there be to a librarian not understanding a user?s information need?What methods are useful for a librarian to enhance the condition of the reference interview? What attitudes and qualities can be of use for the librarian at a difficult reference interview?For the collection of empirical data I chose to use semi-structured interviews.

Det finns god tillgång på vildsvin i Södermanland, trots det når endast en liten del av vildsvinsköttet konsumenterna. Jägare skjuter av vildsvin, vilthanteringsföretag tar hand om köttet och återförsäljare saluför vildsvinskött till konsumenter. Dock uppskattas det att endast 15 % av det tillgängliga vildsvinsköttet säljs till konsumenter. Denna studie har genomfört en kvalitativ fallstudie för att identifiera de tillväxthinder som vilthanteringsföretagare upplever hindrar dem från att utveckla vildsvinsköttsföretagandet. Den teoretiska grund studien baseras på utgörs av entreprenörskapslitteratur med tyngdpunkt på tillväxthinder. Studien tar en ansats i förädlingskedjan och utgår från att tillväxthinder i småskaliga företag kan beror på interaktionen med andra aktörer.

Tyskar reser mest i världen. I Sverige är Tyskland en av de största målmarknaderna. Genom globaliseringen har språk och kommunikation fått en viktig roll i samhället, vilket ökar kravet på kommunikation. Inom turismbranschen används engelska som det främsta kommunikationsspråket. Då inte alla behärskar engelska, kan språk innebära Kommunikationsproblem.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, Kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende.

SammanfattningSyftet med studien var att uifrån patienter, närstående och personal belysa de etiska dilemman och svårigheter som kan uppstå vid vård av patienter som får livsuppehållande åtgärder. Metoden som användes var en litteraturstudie. Litteraturstudien visade att etiska dilemman kunde uppstå vid beslut om att avstå, påbörja eller avsluta livsuppehållande behandling. I de granskade artiklarna framkom att det kunde vara stor skillnad på allmänhetens och sjukvårdens förväntningar på vården. Beslut som togs vid vård i livets slutskede var komplexa både ur ett medicinskt och känslomässigt perspektiv.

Syftet var att uttyda och förstå hur målen och prestationsmåtten i de balanserade styrkorten översätts till operativ nivå i en kommun. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes från tre organisatoriska nivåer i två olika förvaltningar. Det framkom att det fanns skillnader i hur mål och prestationsmått översattes till operativ nivå i de två undersökta förvaltningarna. Skillnaderna berodde till stor del på att kommunikationen mellan nivåerna i organisationen fungerade bättre i ena förvaltningen. Det visade sig att Kommunikationsproblemen i den andra förvaltningen berodde på tidsbrist.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.

Bakgrund: BVC-sjuksköterskor har en unik möjlighet att identifiera de barn som ligger i riskzonen för att utveckla en övervikt eller fetma. I BVC-sjuksköterskors möte med föräldrar till barn med övervikt eller fetma, är en av de viktigaste uppgifterna att förmedla vad som är gynnande för barnets hälsa. Övervikt och fetma är en riskfaktor för kroniska följdsjukdomar och en sämre hälsa senare i livet, och därför behövs hälsofrämjande och förebyggande insatser tidigt i livet för att förhindra utveckling av övervikt.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar när barnet har övervikt eller fetma.Metod: I denna studie användes en induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av intervjuer med nio BVC-sjuksköterskor med specialistexamen som distriktssköterska verksamma inom barnhälsovård.Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier så som; Familjesituationen påverkar samtalet, Ge nödvändig vägledning, Pedagogisk strategi och Kommunikationsproblem, med nio underkategorier.Konklusion: Studien visar att BVC-sjuksköterskor identifierar förtroendet som en avgörande faktor i mötet med föräldrar. Förtroendet är av betydelse för att BVC-sjuksköterskor ska kunna stödja och vägleda föräldrar i arbetet kring barnets vikt.

Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt Kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter.

Syftet: Syftet med studien var att belysa specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av transkulturell omvårdnad inom psykiatrisk vård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med enskilda semistrukturerade intervjuer. Specialistutbildade sjuksköterskor som arbetat inom psykiatrisk vård minst ett år fick berätta om sina erfarenheter av transkulturell omvårdnad.  Resultat: I resultatet framkom det att specialistutbildade sjuksköterskor inompsykiatrisk vård upplever språket som ett hinder för omvårdnaden eftersom språket är så centralt inom psykiatrisk vård då samtal utgör en stor del under vårdtiden. Det visar också att religiösa och kulturella seder kan ha betydelse i möten med patienter från olika kulturer.

BakgrundCirka 140 000 svenskar har någon form av demenssjukdom. Gemensamt för dessa är försämrat minne. Andra symtom kan vara försämrad tankeverksamhet, svårigheter att kommunicera, förmåga att klara praktiska sysslor och personlighetsförändringar. I takt med att befolkningen blir äldre kommer andelen patienter med demenssjukdom att bli alltfler. Röntgensjuksköterskan möter dessa patienter i sitt arbete och är skyldig att ge ett gott bemötande, något som kan försvåras av Kommunikationsproblem.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Invandrare kommer till Sverige från världens olika hörn med en annan tradition och kultur. Det kan uppstå Kommunikationsproblem vid kontakten med de svenska myndigheter, bland annat hälso- och sjukvården. Syftet med denna studie är att undersöka iranska mammors upplevelse av kontakten med BVC samt deras upplevelse av styrkor och brister i kontakt med svenska barnhälsovården. Metoden har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Sammanlagt intervjuades sju mammor där samtliga hade iranskt ursprung och persiska som modersmål.