Textilhögskolan är sedan 1982 en del av Högskolan i Borås och har i dagsläget 14 utbildningar varav en är kandidatutbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap. Utbildningen ger studenterna en förståelse för den textila värdekedjan där de lär sig att hantera processer i produkt- och affärsidéutveckling inom det textila området. Utbildningen bygger på en översikt och inte spetskunskap vilket har resulterat i en ovisshet bland studenter var fokus bör ligga vid karriärval. Detta resulterade i uppsatsens syfte; ?Syftet med denna uppsats är att se hur svagheter och styrkor i den textila värdekedjan kan omsättas i utbildning för att öppna nya arbetsområden inom den textila industrin.? För att undersöka syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med personer insatta i den textila industrin med erfarenhet av Textile management.

This paper examines the opportunities of landscape architect students to integrate with other students which are related to the landscape architects vocational field during their education. It also involves a discussion about the profession of landscape architects and the view of landscape architect students concerning who they will work with in their professional career. Six qualitative interviews were carried out to identify how one work with student exchanges, both within the landscape architecture education program and in voluntary forums during the students' leisure time. The interviewees have experiences of different student exchanges and different approach to landscape architecture education at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) in Alnarp. During the interviews, it emerged that the number of exchanges for different reasons steadily has declined in recent years. At the same time, the interviewed conceded that exchanges are important to prepare students for their professional career. An electronic survey was sent to all landscape architecture students at SLU Alnarp.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva vilka behov som de intagna på anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet är vidare att belysa om socialtjänsten och kriminalvården erbjuder tillräcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.Frågeställningar: ? Vad har de som skall slussas ut från anstalt för behov av hjälp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut från anstalt, möjligheten att få den hjälp och det stöd av kriminalvården och socialtjänsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvården och socialtjänsten i arbetet med utslussning av intagna från anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning från anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivård, anstalt och socialtjänst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjänstens och kriminalvårdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfälligt.

Som en effekt av den ökade konkurrensen och de möjligheter som globaliseringen och utvecklingen av IT medger har det blivit allt vanligare att industriföretag outsourcar delar av sin verksamhet. När en funktion flyttas ut från företaget är väl fungerande kommunikation mellan funktionen och övrig verksamhet väsentligt för ett lyckat samarbete.Denna kandidatuppsats kommer att söka svar på hur företag som använder sig av outsourcing kommunicerar med sina underleverantörer som är placerade i andra länder, samt vilka Kommunikationsproblem som kan uppstå. Studien avgränsar sig till väletablerade och stora företag vilka har sin kärnverksamhet i Stockholm.För att besvara frågeställningen genomförs semistrukturella kvalitativa intervjuer på åtta företag. Frågorna i intervjuerna ställs med utgångspunkt från frågeställningen samt utifrån studiens teoretiska referensram. Denna rapport är en delstudie som främst fokuserar på två av de åtta företagen.Det första företaget som presenteras i uppsatsen är Ericsson.

Diabetes mellitus är en folksjukdom som trots preventiva åtgärder har en stadigt ökad prevalens i hela världen, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje år och som sannolikt kommer att öka mer än 50 % de nästkommande 10 åren. I Sverige likt många andra länder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhällen med kulturella skillnader. Egenvården vid diabetes mellitus är en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat på etniska minoritetsgrupper och sjukvård utifrån skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att påvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet är viktiga faktorer som påverkar dålig hälsa.

Målet med detta examensarbete har varit att utveckla en mobilapplikation till Android som på ett användarvänligt sätt exponerar de webbtjänster som företaget TLab West AB?s säkerhetssystemSentrion tillhandahåller. Företaget har introducerat ett nytt kommunikationsprotokoll baserat på JSON till Sentrionsystemet vilket har testats och använts av vår applikation. Det främsta effektmålet företaget velat se är ett utökat stöd av funktionaliteten som systemets webbserver erbjuder, och detta med ett tydligt och lättmanövrerat användargränssnitt. Detta har åstadkommits genom att övergå ifrån det befintliga webbgränssnittet till en native Android applikation som utnyttjar det nya JSON kommunikationsprotokollet med ett snabbt och intuitivt menysystem.

Rapporteringssystem på företag fungerar som underlag för budgetplanering, framtida investeringar och översikt över slutförd produktion. Det är även ett bra hjälpmedel för företag som har realiserat olika kvalitetssystem för att säkra och förbättra kvaliteten. Rutinerna för rapporteringen måste ske med hög precision för att undvika att felaktiga uppgifter läggs in. Sådana felaktiga uppgifter kan ge upphov till att underlaget i rapporteringssystemet blir missvisande för företagets framtida planering. Ifö Sanitär AB är företaget som har granskats i denna rapports undersökning för att identifiera vilka orsaker som ligger till grund för differenserna i rapporteringssystemet.

Det pågår stora förändringar i världen gällande begreppet design och rapporter har kommit både iSverige och Europa om hur design kan lösa samhällsproblem. Design kan användas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjänster utifrån användarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag använder design som konkurrensmedel.Syftet med vår studie är att undersöka hur vi med hjälp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa Kommunikationsproblem med fokus påkundtillfredsställelse. Undersökningen syftar till att svara på hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnågra hinder vid implementering av design.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkätundersökning utifrån en fallstudie på Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts på fallföretaget samt på tre ytterligare tjänsteorienterade organisationer somär finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrånföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har ställts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar på att design används inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns några hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svårimplementerat på grund av komplexa organisationer och en målgrupp som ärhela den svenska befolkningen.

Byggproduktionen är, på grund av sina invecklade arbetsmoment och dynamiska arbetsplatser, drabbad av svåra informations- och Kommunikationsproblem. Veidekke Sverige AB använder sig av virtuellt byggandet (VDC) för att lösa dessa hinder i utförandet av sina projekt. VDC tillämpar flera olika informations- och kommunikationstekniker (ICT) och har visat sig vara lönsamt vid projektering. Under projektering med VDC samlas alla beslutsbehöriga parter i ett interaktivt rum där information förmedlas snabbt och effektiv med hjälp av olika visualiseringstekniker. Då VDC saknar liknande arbetsmetoder som kan tillämpas i produktionen, används fortfarande traditionella informations- och kommunikationsprinciper.Genom ett samarbete med Veidekke implementerades ett ICT-program i ett bostadsprojekt för att undersöka hur dess funktioner påverkade de rådande informations- och kommunikations-problem.

För att information ska kunna förmedlas behövs ett gemensamt språk att kommunicera på mellan sjuksköterska och patient. Kommunikationsproblem uppstår när gemensamt språk saknas och det blir omöjligt att kommunicera verbalt. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter när det inte finns ett gemensamt språk för verbal kommunikation och hur det upplevs att kommunicera via en mellanhand på akutmottagning. Studiens metod var av kvalitativ ansats med beskrivande design. Undersökningsgruppen bestod av åtta sjuksköterskor från en akutmottagning i Mellansverige.

Kommunikationsproblem mellan användare och systemutvecklare har varit känt i systemutvecklingskretsar under lång tid. På senare tid har även företagen börjat uppmärksamma betydelsen av ett fungerande samarbete. Eftersom användare och systemutvecklare träffas mycket vid valideringen av system och kravspecifikation är det här som mycket av Kommunikationsproblemen uppstår. Problemet består till stor del av att systemvetarna har svårt för att lyssna på icketeknisk kunskap. Användarnas språk blir helt enkelt för amatörmässigt.Vid valideringsfasen skall användarna validera de verksamhetsbeskrivningar som tagits fram av systemvetarna.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns Kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera.

Idag kämpar företag för att överleva på den hårt konkurrerande marknaden och den ökade globaliseringen har gjort att många företag väljer att söka lyckan i ett annat land. Flera företag väljer idag att lägga hela eller delar av sin verksamhet i andra länder. I och med en etablering i ett främmande land kommer företaget att möta en helt ny och främmande kultur och nya affärsbeteenden. Kulturskillnader kan vara ett centralt problem som kan ställa till med svårigheter för företaget och de anställda. Syftet med denna undersökning var att få en ökad förståelse för hur svenska medarbetare i en svensk organisation i Thailand upplever eventuella kulturskillnader mellan Sverige och Thailand.

I många utvecklingsländer finns en begränsad tillgång på utvecklade AKK-system (Alant, 1999) och ofta även en okunskap kring möjligheterna att arbeta med Kommunikationsproblem (Marshall, 1997). I föreliggande studie genomförs intervention i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för två deltagare med cerebral pares på ett dagcenter i Kilimanjaroregionen, Tanzania. Syftet i föreliggande interventionsstudie är att genom intervention studera och utveckla de i mätsituationerna responsiva talakterna att påkalla uppmärksamhet för att inleda interaktion, acceptera och avfärda samt upprätthålla och avsluta interaktion. Detta sker med hjälp av begreppen ja och nej för att acceptera och avfärda, liksom mer och mindre för att upprätthålla och avsluta interaktion. Studien följer en single subjekt design och insatsen utgörs av två interventionsperioder, bestående av direkt intervention med deltagarna samt utbildning och fortlöpande handledning av personal.

Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation (GAKK) används för att ge uttrycksmöjligheter för kommunikativa behov för personer som har kommunikationssvårigheter. Inom barn-, ungdoms- och vuxenhabilitering möter arbetsterapeuter dessa personer. I deras arbetsuppgifter ingår att arbeta klientcentrerat och försäkra sig om att utgå ifrån individens önskningar och behov även då dennes förmåga att uttrycka dessa är reducerad. Grafisk alternativ och kompletterande kommunikation skulle kunna vara ett stöd för arbetsterapeuten i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva arbetsterapeuters kunskap och användning av GAKK inom habilitering i Sverige.