Idag byggs det i stÀder allt oftare med hÄllbarhet i Ätanke. Allteftersom forskare hittar nya sÀtt att mÀta konsekvensen av vÄr slösaktiga livsstil blir risken med klimatförÀndringar ett faktum. DÀrför har Sveriges regering nyligen investerat stora summor pengar för att bedriva det största hÄllbarhetsprojektet i landets historia, Norra DjurgÄrdsstadsprojektet. I projektet har man satt som mÄl att sÀnka emissioner och energianvÀndning genom att bygga system för kÀllsortering, energisparande, utrymmen anpassade för cykelpendlare och lÀtt tillgÀnglig kollektivtrafik. Men dÄ begreppet hÄllbarhet Àr relativt nytt genomgÄr den en stÀndig bearbetning och utveckling.

I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.

Detta arbete gÄr ut pÄ att testa hur tvÄ olika trÀningsmetoder pÄverkar hur ett artificiellt neuralt nÀtverk (ANN) presterar i en 2d spelmiljö. Ett belöningsbaserat nÀtverk som anvÀnder genetiska algoritmer har jÀmförts mot ett exempelbaserat nÀtverk som anvÀnder backpropagation. För att göra detta möjligt att testa sÄ behövde fyra delsteg genomföras. Dessa Àr utveckling av belöningsbaserad ANN, utveckling av exempelbaserad ANN, utveckling av testmiljö och evaluering av resultat.Resultaten visar att agenten belöningsbaserat nÀtverk har presterat bÀttre i det flesta testen men Àven att den varit mer slumpmÀssig. Det finns dock undantag dÀr den agenten med exempelbaserat nÀtverk har varit bÀttre.

Disfluenser innebÀr naturliga tvekfenomen och de förekommer med individuella variationer hos samtliga talare. Förekomsten av disfluenser i barntal har hittills inte studerats i sÄ stor utstrÀckning, vilket motiverar föreliggande uppsatsarbete.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av disfluenser hos svenska 6-Äringar med typisk utveckling. Syftet var Àven att analysera huruvida förekomsten av disfluenser skiljer sig mellan könen. Slutligen undersöktes huruvida det förelÄg ett samband mellan mÀngden disfluenser och lexikal förmÄga innefattande ordförrÄd samt ordmobilisering.I studien deltog 55 barn med svenska som modersmÄl, 25 flickor samt 30 pojkar i Äldrarna 6;0?6;12 (M 6;5) Är.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka individanpassningar förskollÀrare gör i förskolans verksamhet för att frÀmja barnets individuella lÀrande och utveckling.Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer av fem förskollÀrare pÄ tre olika förskolor i tre olika kommuner i mellersta Sverige. Intervjuer valdes framför enkÀter dÄ det antogs att svaren skulle bli utförligare och frÄgorna kunde anpassas i viss mÄn till intervjudeltagarna. Vid intervjuerna anvÀndes bandspelare för att kunna Äterge svaren sÄ korrekt som möjligt och dÀrmed reducera risken att gÄ miste om vÀrdefull information.Enligt SOU 1997:157 ska hÀnsyn tas till barns olika förutsÀttningar och behov i förskolan, dÀrmed kan inte förskolans verksamhet utformas lika överallt. I Skolverkets (2005) AllmÀnna rÄd om kvalitet i förskolan, poÀngteras det att förskolan Àr till för alla barn, personalen ska skapa de bÀsta förutsÀttningar för att varje barn ska utvecklas optimalt. Den pedagogiska verksamheten ska utgÄ ifrÄn barnens erfarenheter, intresse, behov och Äsikter.Resultatet pÄvisar att majoriteten av intervjudeltagarna utformar verksamheten utifrÄn individernas behov och förutsÀttningar för att frÀmja barnets lÀrande och utveckling pÄ bÀsta sÀtt.

Datormobiler (smartphones) har blivit ett populÀrt fenomen bland mobilanvÀndare. Det har dykt upp ett flertal stora aktörer pÄ marknaden och i takt med att fler smartphones har utvecklats har ocksÄ intresset för applikationsutveckling blivit större. En av dessa aktörer Àr Apple som idag har en betydande marknadsandel efter lanseringen av iPhone. Dock har Google tillsammans med Open Handset Alliance blivit en betydande konkurrent med deras mobila plattform Android.Syftet med denna uppsats Àr att göra en jÀmförande studie av applikationsutveckling för dessa plattformar. I detta ingÄr att undersöka plattformarnas programmeringssprÄk med tillhörande aspekter, utvecklingsmiljöer, krav pÄ utvecklaren och de ekonomiska aspekter som hör till utveckling och publicering.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.

En kvalitativ studie kring nÄgra lÀrares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begrÀnsat till elever med lÀs och skrivsvÄrigheter i Ärskurs tre. för att genomföra den hÀr studien har jag valt att intervjua fyra lÀrare med behörighet att undervisa elever i Ärskurs tre i Àmnet svenska, dessa lÀrare valdes genom bekvÀmlighetsurval. LÀrarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gÀller IUP och elevers delaktighet men Àven att lÀrarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt för att de ska nÄ mlen för lÀsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrÄn Vygotskijs begrepp proximala utvecklingszonen som Àr ett centralt begrepp i studien..

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förstÄelse för en frÄga med relevans för hÄllbar utveckling, nÀmligen vÀrldens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie Àr intentionen att perspektivet hÄllbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebÀra svÄrigheter för lÀrarnas utformning av undervisningen. FrÄgan som uppkommit Àr om det alls Àr möjligt för yngre elever att nÄ en komplex förstÄelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn en variationsteoretisk forskningsmetod, en sÄ kallad learning study.

I mitt arbete undersöker jag vad medveten rörelsetrÀning har för inverkan pÄ barns liv, bÄde fysiskt och socialt. Jag valde att göra undersökningen till stor del praktisk genom att starta ett Pröva-pÄ fritids för de barn som Ànnu inte hittat sin fritidssysselsÀttning. I litteraturgenomgÄngen tar jag bl a upp barns motoriska och sociala utveckling. Jag redogör ocksÄ vad Bunkefloprojektet Àr för nÄgot. I resultatet redovisar jag min forskning pÄ barnen.

Internationella företag vÀrlden över vÀljer att i allt större utstrÀckning förlÀgga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige Àr det land dÀr utvecklingen gÄr snabbast. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder pÄ att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion Àr de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar Àn ersÀtter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhÄller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga pÄ utlÀndska marknader.

Det huvudsakliga syftet med detta arbete, Àr att lÀgga fram belÀgg för ett införande av dans pÄ skolschemat. Med dans menar jag i det hÀr fallet pardans, alltsÄ en social form av dans dÀr man dansar parvis kille&tjej. Den pardans som tas upp som ett exempel i detta arbete Àr den svenska "riksbuggen". Jag vill i arbetet pÄvisa nÄgra av de största vinsterna med dans och Àven argumentera för hur dessa skulle kunna pÄverka elevers utveckling, bÄde i skolan och pÄ ett personligt plan. MÄlet med arbetet Àr att kunna ge lÀrare och skolledare ett kraftigt verktyg, med vilket de kan argumentera för ett införande av dans just pÄ deras skola.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hÄllbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hÄllbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna pÄ sig sjÀlva som förebilder? Dessa frÄgor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av Ätta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrÄn lÀrande för hÄllbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrÄn ett nytt forskningsomrÄde kallad epigenetik med fokus pÄ ett av dess anvÀndningsomrÄden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hÄllbar utveckling om det finns ett gemensamt synsÀtt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de smÄ vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utÄt visat att man arbetat mot hÄllbar utveckling och sÀtter press till att arbetet genomförs.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

En litteraturstudie om hur mÀn och kvinnor beskriver sina symtom vid hjÀrtinfarkt..