Uppsatsen behandlar frÄgor kring lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling utifrÄn förskollÀrares perspektiv. Studien har innehÄllit intervjuer med förskollÀrare som fÄtt möjlighet att uttrycka uppfattningar om leken och dess inverkan pÄ utvecklingen och lÀrandet..

Svenska medicintekniska företag kan inte konkurrera med de globala företagen med stordrift och lÄga priser, de mÄste dÀrför anpassa sina produkter efter de specifika behoven i den svenska vÄrden.Syftet med studien Àr att analysera och utvÀrdera svenska medicintekniska företags marknadsföringsstrategier med avseende pÄ sambandet mellan samarbetsformer och produkters anpassning till specifika behov..

 Den hÀr uppsatsen handlar om min vÀg till att ta fram en förvaringslösning, med hÄllbar utveckling och vardagsestetik i framtidens hem som utgÄngspunkt. Med tanke pÄ hur vÄr nuvarande konsumtion pÄverkar vÄra liv idag och framtiden har jag funderat kring vilka val jag i min designprocess kan göra för att skapa en produkt som kan kallas hÄllbar och miljövÀnlig. Jag har lÀst in mig pÄ teori kring hÄllbar utveckling och en förutsÀttning för hÄllbar design Àr att konsumenterna vÀljer produkter som de vill ha kvar lÀnge. För att fÄ inspiration och ha nÄgot att ta avstamp ifrÄn har jag tittat pÄ hur olika förvaringslösningar har sett ut genom historien och jag fastnade frÀmst för de gamla kistor och koffertar som vÄra förfÀder tog med sig pÄ sina korta eller lÀngre resor. Det finns en tilltalande enkelhet i form och funktion och en flexibilitet dÄ de Àr mer portabla Àn andra förvaringsmöbler.

VÀrldshÀlsoorganisationen klassar övervikt och fetma som ett av det största globala hÀlsoproblemen i modern tid. Forskning visar att den konventionella fetmabehandlingen Àr otillrÀcklig eftersom den enbart leder till tillfÀllig viktminskning. Kognitiv terapi har vuxit fram som ett alternativ till den konventionella fetmabehandlingen. Syftet med detta examensarbete Àr att genom en litteraturöversikt undersöka om kognitiv terapi fungerar som behandlingsmetod mot övervikt och fetma ur ett lÄngsiktigt perspektiv. Den frÄgestÀllning som formulerades i anknytning till syftet var: Har deltagare som behandlats för övervikt och fetma med hjÀlp av kognitiv terapi lyckats behÄlla sin reducerade vikt vid uppföljning minst ett Är efter avslutad behandling? Resultaten visar att kognitiv terapi i tre av studierna var mer effektiv pÄ lÄng sikt i jÀmförelse med andra behandlingsformer.

Syftet med denna undersökning var att se om och vilken instÀllning den yrkesverksamma lÀraren har till sambandet mellan elevernas nivÄ av sjÀlvinsikt samt sjÀlvförtroende och deras prestationer i skolarbetet och utveckling i stort samt om och hur de arbetar för att stÀrka ovanstÄende faktorer för att underlÀtta för eleverna. De frÄgestÀllningar som utgjorde grunden för undersökningen var: Hur ser den yrkesverksamma lÀraren pÄ sambandet mellan sjÀlvinsikt samt sjÀlvförtroende och dessa faktorers inverkan pÄ skolarbetet och den personliga utvecklingen samt arbetar den yrkesverksamma lÀraren med att förbÀttra elevernas sjÀlvinsikt samt sjÀlvförtroende och i sÄdant fall hur? Som metod vid insamlandet av material anvÀndes halvstrukturerade intervjuer integrerat med observationer. Resultatet visar att den yrkesverksamma lÀraren i denna fallstudie anser att sjÀlvförtroendet samt sjÀlvinsikten har inverkan pÄ elevernas skolprestationer samt personlig utveckling i övrigt. Att dagligen arbeta med att se och uppmÀrksamma eleverna som individer i en gemenskap anser denne vara en utav lÀrarens viktigaste arbetsuppgifter.

Studien har syftat till att undersöka samband mellan samsjuklig psykologisk problematik och katastroftÀnkande hos ungdomar utifrÄn ett transdiagnostiskt perspektiv. KatastroftÀnkandets roll för förÀndring av social Ängest och depressiva symtom undersöktes utifrÄn en studie av internetbaserad KBT-behandling mot social fobi (N=18).  Resultatet indikerar att ungdomar med hög initial nivÄ av katastroftÀnkande har större reduktion av depressiva symtom Àn ungdomar med lÄg nivÄ av katastroftÀnkande. Detta talar för att hÀnsyn bör tas till grad av katastroftÀnkande vid utformning av behandling för personer med social fobi, sÀrskilt vid samsjuklighet med depression. Kopplingen mellan katastroftÀnkande och samsjuklighet undersöktes utifrÄn en tvÀrsnittsstudie av gymnasieungdomar (N=713).  Resultatet visar pÄ en koppling mellan katastroftÀnkande och social rÀdsla, sömnproblematik och nedstÀmdhet..

Uppsatsen handlar om skinheadskulturen och icke-rasistiska skinheads. Syftet med uppsatsen Àr Att beskriva skinheadskulturens utveckling frÄn dess start tills idag och hur dagens icke-rasistiska skinheads förhÄller sig till den. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar dÀr det i del 1 redogörs för skinheadskulturens utveckling och var brytningen kom mellan icke- och rasistiska skinheads kom. Litteraturstudier ligger till stor del till grund för del 1. Idel 2 har ett antal icke-rasistiska skinheads intervjuats och deras syn pÄ skinheadskulturen och deras roll i den redovisas.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Vi har med vÄrt arbete FörskollÀrares syn pÄ barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollÀrare ute i verksamheten ser pÄ den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollÀrare sÄg den fria leken som ett sÀtt att frÀmja barnens utveckling eller om de sÄg den som ett tidsfördriv. VÄra frÄgestÀllningar blev dÀrför: Hur tÀnker förskollÀrarna kring begreppet fri lek? Hur anvÀnder förskollÀrarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnÄ vÄrt syfte valde vi att intervjua fyra förskollÀrare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, dÄ vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Bakgrund: Kunskapsintensivt arbete utgör en allt större del av nÀringslivet idag. Morgondagens vinnare blir de företag med den mest kompetenta personalen. Organisationen som ligger till grund för detta arbete stÄr inför en omfattande förÀndring som en del av organisationens strategi för att uppnÄ en lÄngsiktig konkurrenskraft. För att möjliggöra detta krÀvs en kompetensutvecklingsstrategi som Àven den premierar lÄngsiktighet.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att arbeta fram förslag till utveckling av organisationens strategier för kompetensutveckling. Huvudsyftet Àr uppdelat i tre delsyften:- Hur kan organisationen öka individens motivation att utvecklas i enighet med organisationens behov och mÄl- Vad kan göras för att frÀmja organisatoriskt lÀrande inom grupperingen- Vad kan göras för att frÀmja det individuella lÀrandet i arbetet inom grupperingenMetod: Arbetet Àr genomfört med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt i form av en empirisk studie.

Ett miljötÀnkande har uppkommit under de senaste decennierna, detta har gjort att byar med mÄl att vara helt ekologiska har arbetats fram, ekobyar. Efter teori- och empiristudier i Àmnena ekologiskt byggande, och ekobyar har en specifik ekoby, föreslagits. Studierna har skett i en begrÀnsad del av ekologiskt byggande, de delar som tas upp i examensarbetet HÄllbar utveckling? ekologisk bebyggelse Àr, Kretslopp, Byggnadsmaterial, Platsens förutsÀttningar, Gemenskap, Förnybar vÀrme respektive Mat och odling. .

Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Syftet med detta arbete Àr frÀmst att undersöka vilken uppfattning och erfarenheter olika pedagoger inom förskolan har av individuella utvecklingsplaner samt pÄ vilket sÀtt och varför pedagogerna anvÀnder IUP.UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av litteraturstudier, intervjuer samt genomfört en enkÀtundersökning. Vi har Àven samlat in IUP underlag av pedagogerna vid intervjutillfÀllet.Svaren pÄ intervjuerna och enkÀtundersökningen visar att pedagogerna har börjat skriva IUP av tvÄ olika anledningar, dels utifrÄn eget initiativ och dels utifrÄn beslut som initierats av kommunen. Genom intervjuerna, enkÀterna och IUP underlagen framkom det att pedagogerna anvÀnder IUP som ett sÀtt att lyfta fram och se det enskilda barnet, dess starka sidor och behov. IUP anvÀnds Àven som ett sÀtt för pedagogerna att utveckla sitt pedagogiska arbete och verksamheten. Studien visar ocksÄ att förÀldrarnas delaktighet i det egna barnets utveckling har ökat..