Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

?Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare, som har genomgÄtt Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hÄllbar utveckling. FrÄgestÀllningarna rör hur lÀrare förhÄller sig till olika typer av direkta/indirekta pÄverkanshandlingar för hÄllbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lÀrarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).För att besvara vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av en enkÀt som genomfördes muntligt med sex lÀrare som arbetar inom de tidiga skolÄren. Vi gjorde enkÀten muntligt för att fÄ kommentarer/motiveringar till deras svar och pÄ sÄ sÀtt kunna behandla materialet kvalitativt.Resultatet visade att lÀrarna uppger sig behandla bÄde direkta (till exempel att kÀllsortera) och indirekta (till exempel att pÄverka beslutsfattare) pÄverkanshandlingar, men att de direkta övervÀger. MÄnga av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom Àven i vÄr studie, men det framkom Àven andra, till exempel sÄdant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsÀttningar.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera vilka faktorer som Àr motiverande samt vilka belöningar som Àr av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken Àr född pÄ 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte och för att fÄ en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom omrÄdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har Àven studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gÀllande den yngre genera-tionens vÀrderingar och attityder. Uppsatsen Àr av förstÄelsekaraktÀr och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vÄrt empiriska material.Resultat: VÄra slutsatser Àr att möjlighet till utveckling och lÀrande i en förÀnderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra vÀrderingar, individuell kompetensplanering, sjÀlvstÀndighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar Àr viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rÄdande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer sÄsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju Àldre de blir.

Svensk doktrin framhÄller sex grundlÀggande förmÄgor för analys av motstÄndaren. Dessa Àr ledning, uthÄllighet, und/info, rörlighet, verkan och skydd.FörmÄgorna Àr en tankemodell avsedd för att nÄ maximal effekt i sitt agerande. De Àr stÀndigt nÀrvarande pÄ stridsfÀltet, de pÄverkas av varandra och deras betydelse varierar över tid. Syftet med uppsatsen Àr att belysa IRA utveckling mellan 1968-1974 utifrÄn de sex grundlÀggande förmÄgorna.Resultatet visar att IRA utveckling under tiden för studien frÀmst skedde inom förmÄgan verkan, andra förmÄgor som ledning och und/info tog lÀngre tid att utveckla. En orsak till detta kan vara att studien omfattar inledningen av konflikten och IRA utveckling mot att bli en icke-statlig vÀpnad aktör..

SömnsvÄrigheter hos ungdomar Àr ett vÀxande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för Äldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) pÄ gymnasieungdomar med primÀr insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermÀtning. Tre ungdomar i Äldern 16-18 genomgick en sju veckor lÄng behandling efter 1-2 veckors baslinjemÀtning. Resultatet visade att svÄrighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmÄgan dagtid förbÀttrades och behandlingsmÄlen uppfylldes i hög grad.

SömnsvÄrigheter hos ungdomar Àr ett vÀxande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för Äldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) pÄ gymnasieungdomar med primÀr insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermÀtning. Tre ungdomar i Äldern 16-18 genomgick en sju veckor lÄng behandling efter 1-2 veckors baslinjemÀtning. Resultatet visade att svÄrighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmÄgan dagtid förbÀttrades och behandlingsmÄlen uppfylldes i hög grad.

Detta arbete behandlar hur synen pÄ vad social hÄllbarhet Àr och vad det uttrycks innefatta, men Àven hur begreppet anvÀnds i praktiken. Detta görs med utgÄngspunkt i en teoretisk diskussion om vad hÄllbarhetsbegreppet Àr, vilket sammanhang begreppet myntats i och hur detta prÀglar dess anvÀndning och kraft. Liknande redogörelse görs dÀrefter angÄende begreppet social hÄllbarhet. För att fÄ svar pÄ vad begreppet social hÄllbarhet betyder och innebÀr i en planeringskontext studeras dÀrefter rÄdande forskning som lÀnkar samman den fysiska planeringen med social hÄllbarhet. Detta material ligger sedan till grund för utredningen av och jÀmförelse med hur begreppet anvÀnds i en praktisk planeringskontext.

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Ny statistik frÄn Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan bestÄr av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi lÀsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag Àr att tillgodose alla barns behov och lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska vÀrna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsÀgelsefullhet i hur man ser pÄ varje barns rÀtt att utvecklas nÀr man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, dÀr storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet.

Fenomenet matsvinn Àr ett Àmne som alltmer har uppmÀrksammats de senaste Ären.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genom en strukturerad enkÀt med bÄde öppna och slutna frÄgor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slÀnga mat? Ett annat syfte med studien Àr att belysa Àmnet matsvinn ur ett ekologiskt hÄllbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slÀnger livsmedel i varierande mÀngd. Anledningar de anger till att de gör det Àr problem med att portionera till sig sjÀlv eller att maten inte Àr god. Eleverna har tankar om att det pÄverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hÄllbar utveckling. Skolan och samhÀllet i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmÀrksamma eleverna pÄ den hÄllbara utvecklingen ur alla vinklar.NÀr det gÀller att definiera matsvinn sÄ visar uppsatsens belysning av Àmnet att det inte finns nÄgon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hÄllbar utveckling.

Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Studiens syfte Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hÄllbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer av skolledning samt undervisande lÀrare i NO- och SO-Àmnen vid tvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner i nordöstra SkÄne.Baltic 21E:s övergripande mÄl gÀller alla utbildningsnivÄer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, vÀrderingar och fÀrdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivÄer i samhÀllet för att skapa ett hÄllbart samhÀlle. Eleverna ska ocksÄ ha fÀrdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna nÄr likvÀrdiga kunskapsmÄl trots att de tvÄ skolorna bedriver undervisningen olika. LÀromedlen Àr samma eller i vart fall likartade och innehÄller de punkter Baltic 21E pekar pÄ.De anvÀnda lÀromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsstÀllande undervisning om hÄllbar utveckling, men Àmnena bör samordnas bÀttre. Begreppet hÄllbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, sÄ att den Àmnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lÀttare att förstÄ för eleverna..

Idag har vi helt annan syn pÄ utbildning och arbete Àn tidigare, mÀnniskan förvÀntas att vara aktiv inom utbildning, lÀrande och fÀrdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra mÀnniskor, olika mÀnniskor bidrar pÄ olika sÀtt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmÄgan till reflexivitet. FrÄgestÀllningar som besvarades Àr: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lÀrare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmÄgan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · PÄ vilket sÀtt kan man förbÀttra vuxenutbildning, sÄ att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av den kvalitativa metoden.

Hur nÄdde jag elitnivÄ?Början av studien kommer beröra omrÄden som barns utveckling och talangbegreppet som jag anser vara viktiga delar att veta om för att kunna genomföra studien.Syftet med studien var att ta reda pÄ hur svenska ishockeyspelare beskriver att de tog klivet för att etablera sig pÄ elitnivÄ. I resultatdelen kommer spelarna sjÀlva berÀtta inom de olika kategorierna hur deras karriÀrer har sett ut, hur de har trÀnat och vilket stöd de haft frÄn sin familj.För spelarnas utveckling har miljön spelat mycket stor roll och familjen har varit mycket stöttande. De har alla gÄtt ishockeygymnasium dÀr trÀningen koncentrerats och blivit mer mÄlmedveten..

I den svenska skolan ska elever utbildas för hÄllbar utveckling. Eleverna bör dÄ enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tÀnkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstÄr konsekvenser av de beslut som mÀnniskor behöver ta vad gÀller miljö- och framtidsfrÄgor, bÄde lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns nÀr det gÀller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar stÀllning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever pÄ femte terminen pÄ det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvÀmligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta stÀllning i dessa.