Denna undersökning har genomförts pÄ tvÄ grundskolor i Norrbottens lÀn för att undersöka vilket genomslag Förenta Nationernas arbete med utbildning för hÄllbar utveckling hittills har haft i den svenska skolans verksamhet. För att fÄ en uppfattning om detta ville vi undersöka hur undervisningen gÄr till samt hitta bakomliggande faktorer som pÄverkar dess utformning. Vi undersökte vilka ramfaktorer lÀrarna Àr pÄverkade av, det vill sÀga de förhÄllanden som begrÀnsar lÀrarna att bedriva undervisning som de skulle vilja. Vi undersökte Àven hur lÀrare kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling, det vill sÀga hur de utifrÄn sina egna erfarenheter och förestÀllningar tolkar begreppet. Hur undervisningen ser ut idag samt vilka ramfaktorer som pÄverkar detta i relation till hur lÀrarna kontextualiserar utbildning för hÄllbar utveckling kan ge en bild av verksamhetens utveckling.

"Att utveckla en modell som beskriver tillvÀgagÄngssÀttet vid utvecklingen av kvalitetssystem i medelstora företag."För att besvara min problemstÀllning genomförde jag intervjuer av fyra kvalitetsansvariga, anstÀllda i organisationer med kvalitetssystem som Àr eller skall tredjepartscertifieras. Syftet med intervjuerna var att identifiera kritiska faser i utvecklingen av ett kvalitetssystem och erhÄlla rÄd hur dessa faser skall genomföras pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Det insamlade materialet och en litteraturstudie ligger till grund för resultatet som presenteras i form av olika faser som ingÄr i min egenutvecklade modell för utveckling av kvalitetssystem.I resultatkapitlet framgÄr att de kritiska faserna i utvecklingen av ett kvalitetssystem var resurstilldelning, utbildning, mÀtpunkter och stÀndiga förbÀttringar. Av intervjuerna framkom Àven att det Àr frÄgor som utbildning och motivering som Àr avgörande för hur vÀl kvalitetssystemet skall motsvara förvÀntningarna snarare Àn de hÄrda frÄgorna i form av genomförande.

Denna studie behandlar ekologisk hÄllbar utveckling inom den kommunala planeringsprocessen. Den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling Àr ett omtalat begrepp inom landskapsarkitekturen och har pÄ senare tid fÄtt ta en allt större roll i diskussioner pÄ olika planeringsnivÄer och blivit ett övergripande mÄl inom samhÀllsutvecklingen. Med en i dagslÀget succesivt försÀmrad miljö och resursbas kan samhÀllsutvecklingen inte fortsÀtta i samma takt och riktning. DÀrför kan ekologisk hÄllbarhet ses som en grundförutsÀttning för kommande generationers fortsatta samhÀllsutveckling. Studien baserar sig pÄ en kritisk granskning av Lunds kommun och dess policydokument för en ekologisk hÄllbar utveckling. Syftet var att undersöka hur vÀl visioner för en ekologisk hÄllbar utveckling efterföljs pÄ kommunal planeringsnivÄ och konkretiseras i praktiken. Genom en kritisk granskning hade studien som vision att undersöka om det fanns ett eventuellt glapp mellan teori och praktik.

Syftet med denna studie Àr att redogöra för graffitins grafiska utveckling och hur den nÄtt erkÀnnande inom konstvÀrlden. Med graffiti menar jag frÀmst de mÄlningar som frÄn början gjordes illegalt ute pÄ gatorna, men Àven den grafik och formgivning som Àr ett resultat av utvecklingen inom denna subkultur, sÄ som teckningar, mÄlningar och grafisk design. Jag utgick frÄn att graffiti Àr en konstform och har under studiens gÄng försökt att verifiera detta. Jag har i denna undersökning anvÀnt mig av en kvalitativ studie dÀr jag först och frÀmst gjort en litteraturstudie som redogör för graffitins historia och utveckling. För att sedan följa upp och komplettera denna har jag genomfört analyser av graffitimÄlningar för att koppla dessa till historien och dra slutsatser om den grafiska utveckling som genomgÄtts.

Denna studie Àr en personalvetenskaplig uppsats som behandlar synen pÄ utvecklingsmöjligheter i arbetet. Syftet var att undersöka hur en grupp yngre medarbetare, som har arbetat en lÀngre tid hos sin nuvarande arbetsgivare, ser pÄ sina utvecklingsmöjligheter i relation till anstÀllningstiden.Uppsatsens teoretiska referensram bestÄr av tre delar, dagens rörliga arbetsliv, utveckling i arbetet samt arbetsmotivation. Enligt flertalet forskare har dagens arbetsliv blivit mer individualistiskt, ett snabbare tempo och hÄrdare klimat gör att individer mÄste ta ett allt större ansvar över sin anstÀllningsbarhet och karriÀr. Arbetsgivaren bör i sin tur erbjuda yngre medarbetare exempelvis intressanta arbetsuppgifter, omvÀxling och personlig utveckling för att de ska upprÀtthÄlla en hög arbetsmotivation.Som metod för studien valdes en kvalitativ undersökning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex anstÀllda pÄ Trafikverket i Äldrarna 34-39 Är.

Norden Ă€r i dagslĂ€get en framstĂ„ende del av vĂ€rlden nĂ€r det kommer till hĂ„llbar utveckling och hĂ„llbar turism. MĂ„nga satsningar görs för att förbĂ€ttra de tre dimensionerna, ekonomiskt, socialt och ekologiskt som ingĂ„r i begreppet hĂ„llbarhet. Uppsatsen har syftet att undersöka hĂ„llbar turism och utveckling ur ett nordiskt, svenskt och regionalt perspektiv dĂ€r Sigtuna kommun stĂ„r i fokus pĂ„ det regionala planet. I denna kvalitativa undersökning visas exempel pĂ„ bra och mindre bra satsningar som görs pĂ„ nĂ€mnda nivĂ„er. Även hur hĂ„llbar turismutveckling kan tillĂ€mpas ur ett nĂ€tverksperspektiv Ă€r ett huvuddel.

MÄlet med denna uppsats har varit att klarlÀgga orsakerna till spelföretags anvÀndande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har Àven försökt ge en allmÀngiltig bild av spelindustrins instÀllning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin tÀckts in genom en webbaserad enkÀt för att bekrÀfta att intervjuerna inte visat pÄ en regional instÀllning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling anvÀnds i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

AnvÀndning av forskningsresultat Àr betydelsefullt för utveckling av omvÄrdnaden och för en evidensbaserad vÄrd. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hinder och möjligheter för sjuksköterskor att omsÀtta forskning i vÄrdarbetet. Organisatoriska faktorer, som brist pÄ tid för att ta del av forskning, brist pÄ tid och resurser för implementera forskningsrön och brist pÄ inflytande över arbetet angavs som de största hindren för sjuksköterskors forskningsanvÀndning. För att underlÀtta sjuksköterskors forskningsanvÀndning behövs organisatoriska insatser samt stöd och engagemang frÄn chefer och ledare, utbildning av chefssjuksköterskor och kliniskt verksamma sjuksköterskor i vetenskaplig metod och andra forskningsrelaterade Àmnen, samt utveckling och utvÀrdering av modeller för att stödja tillÀmpningen av forskningsresultat och utveckling mot evidensbaserad vÄrd..

Miljöproblem Àr idag inget som kan förbises och det Àr en realitet att nÄgot mÄste göras Ät till exempel den förhöjda vÀxthuseffekten och samhÀllet mÄste skapa en mer  hÄllbar utveckling. Politiska mÄl, överenskommelser och styrdokument talar tydligt om för utbildningssystemet att detta ska behandlas i skolan. Dessa presenteras i uppsatsen och hur skolorna sedan förmedlar dessa undersöks. I denna uppsats undersöks hur miljöundervisningen ser ut i SO-undervisningen pÄ tre grundskolor.

VÄrt syfte med denna uppsats var att undersöka pedagogernas utgÄngspunkter i bildskapandet. Vi har försökt ta reda pÄ detta genom att undersöka pedagogernas roller i barnens bildskapande och pÄ vilket sÀtt de uttrycker att bildskapande kan vara en viktig aktivitet gÀllande barnens sociala utveckling och identitetsskapande. Genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observationer av bildskapandeaktiviteter har vi i analysen kopplat pedagogernas roller under skapandeprocessen till olika teorier och traditioner. I vÄr litteraturgenomgÄng ger vi en historisk sammanfattning av bildskapandet i den svenska förskolan. DÀrefter redogör vi för tidigare forskning som stÄr i relevans till vÄr undersökning.

Bakgrund: Sk?rmtid hos barn har ?kat markant de senaste ?ren. Idag har b?de sp?dbarn och sm? barn tillg?ng till sk?rm och den anv?nds till s?v?l avledning, underh?llning och som avlastning till f?r?ldrar. Specialistsjuksk?terskan inom barnh?lsov?rden tr?ffar m?nga barn och f?r?ldrar och har genom sitt h?lsofr?mjande uppdrag m?jlighet att arbeta proaktivt och informera f?r?ldrar och ge kunskap om sk?rmtid.

Hur skapar man som kommunikationsbyrÄ ett framgÄngsrikt varumÀrke? Det finns inget givet framgÄngsrecept men vi har sökt svaret pÄ frÄgan inom populÀrkultur och litteratur. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos nÄgra av de bÀsta byrÄerna i Stockholm och SkellefteÄ. Resultatet Àr en rapport om hur man kan lyckas i den grafiska branschen. Vi har sammanfattat en lista med 20 tips för en nystartad kommunikationsbyrÄ, utarbetat en guide pÄ 15 steg till hur du kan lyckas och delat med oss av vÄra reflektioner under resans gÄng.

Ett mönster Àr uppbyggt av ett motiv som upprepas. Denna upprepning kan fortsÀtta i all oÀndlighet. HÄllbar antyder lÄngsiktighet. Mönstrets övergripande egenskap Àr oÀndlighet. Hur kan denna egenskap hos mönstret nyttjas inom mönsterdesign för att frÀmja hÄllbar utveckling? Det hÀr kandidatarbetet undersöker mönsterdesignens möjlighet att verka för hÄllbar utveckling genom att se till begreppet mönster ur ett bredare perspektiv, samt i relation till design för hÄllbar utveckling.

Syftet med undersökningen Àr att se hur pedagoger pÄ fem kommunala förskolor i en sydsvensk kommun resonerar kring utevistelse, samt om det Àr skillnad mellan förskolorna utifrÄn olika omrÄden sÄ som hÀlsa, lÀrande, social utveckling och ett par omrÄden till. Vi anvÀnde oss av den kvantitativa metoden enkÀtundersökning för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Sedan analyserade vi empirin och tidigare litteratur genom de fyra ovan nÀmnda omrÄden samt övriga argument för eller emot att gÄ ut. Pedagogerna som medverkat i vÄr undersökning anser att det Àr viktigt att var ute, för bÄde barn och vuxna. Undersökningen visar att det spelar mindre roll var man arbetar eller hur lÀnge för verksamhetens utevistelser. Viktigast för barnens fysiska hÀlsa och lÀrandeförutsÀttningar Àr vilka pedagoger som arbetar med dem, pÄ vilken förskola de gÄr samt personalens personliga instÀllning till utevistelse.