Syftet med studien Àr att studera vilka processer som sker hos mÀnniskor nÀr de ska integreras med varandra. Det handlar om psykiskt funktionshindrade mÀnniskor i gruppbostÀder och deras grannkontakter. Första frÄgestÀllningen Àr: Hur ser det ut med grannkontakterna till gruppboenden för psykiskt sjuka mÀnniskor? Andra frÄgestÀllning Àr: Hur Àr upplevelsen för de psykiskt sjuka nÀr det gÀller dessa grannkontakter? Denna studie Àr kvalitativ. Det empiriska materialet bestÄr av litteraturstudier, deltagande observation och tematiska intervjuer med "experter" och brukare.

Lindén.S. En handikappad familj? ? en studie om den psykosociala situationen för förÀldrar med funktionshindrade barn. Examensarbete i folkhÀlsovetenskap 20 poÀng. Malmö Högskola: HÀlsa och SamhÀlle, 2005 Tidigare studier som gjorts pÄ den gruppen pekar mot att förÀldrarnas situation Àr jobbig och anstrÀngd.

Uppsatsen handlar om hur anvÀndningen av bemanningsföretag ser ut i tvÄ stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag anvÀnder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge lÀsaren en inblick i Àmnet. Uppsatsen Àr baserad pÄ en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form tvÄ intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjÀlp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de tvÄ livsmedelsföretagen anvÀnder sig av olika bemanningsföretag beroende pÄ vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser Àr att de mest förekommande anledningarna till att företagen anvÀnder sig av bemanningsföretag Àr snabbhet och flexibilitet.

Studiens syfte Àr att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod dÀr det handlar om mÀnniskors uppfattning och deras förstÄelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi Àr intresserade av mÀnniskors tankar och vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vÄr empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna sjÀlva har benÀmnt i intervjuerna.VÄr diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhÄllningssÀtt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vÄr undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser ocksÄ att de rÀtta förutsÀttningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka dels vilket rÀttsomrÄde som skall anvÀndas vid hyresberÀkning av gemensamhetsytor vid sÀrskilt boende, dels vilket stöd i lagstiftning, prejudikat eller doktrin som finns för att anvÀnda sig av antingen 12 kap. JB (hyreslagen) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i hyresÀttning av gemensamhetsytor. Jag har avgrÀnsat mig till LSS boende med inriktning mot hyressÀttning av gemensamhetsytor. I uppsatsen presenteras hyreslagen, socialtjÀnstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och deras relation till sÀrskilda boenden. Litteraturstudier och intervjuer ligger till grund för uppsatsen.

Betydelsen av att ha ett arbete Ă€r nĂ„got som ofta betonas i samhĂ€llet men Ă€ndĂ„ finns det mĂ„nga som stĂ„r utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade Ă€r de med psykiskt funktionshinder de som har lĂ€gst sysselsĂ€ttningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsĂ€ttningar till arbete/sysselsĂ€ttning blir dĂ€rför en central utgĂ„ngspunkt i denna studie. Denna C-uppsats Ă€r en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter pĂ„ lokal nivĂ„ utformat stöd- och hjĂ€lpinsatser för att stödja och hjĂ€lpa mĂ€nniskor med psykiskt funktionshinder till att fĂ„ delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgrĂ€nsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Syftet med denna C-uppsats Àr att söka förstÄelse kring hur personalen inom socialpsykiatrin iEskilstuna kommun, interagerar och bemöter psykiskt funktionshindrade. Empirisk data harsamlats in med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer med personal som Àr verksam inomsocialpsykiatrin. Intervjuerna Àr halvstrukturerade till sin karaktÀr, dÄ de dels Àr fördefinieradeav oss författare men ocksÄ tematiserade. Detta ger utrymme för respondenterna att berÀttaom sina upplevelser kring interaktionen och bemötandet. Vi har i denna studie anvÀnt oss avsymbolisk interaktionism som teori, för att ytterligare kunna förstÄ och fördjupa oss i detmaterial som fokusgruppsintervjuerna resulterat i.

This is a qualitative study about unaccompanied refugee?s support that they can get from Social Services and Migration Board. It?s a survey that is made in SkellefteÄ Kommun by interviewing four professional workers, two at the Social Services and two at the Migration Board. The questions in this study deals with the social support and how age may affect this support.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att fÄ en inblick i statens förestÀllning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka tvÄ statliga utredningar frÄn 1940- och 2000-talet. De tvÄ utredningar heter BetÀnkande om sinnesslövÄrden (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjÀlp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda pÄ statens förestÀllningar.  För att specificera förestÀllningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt Àr begreppsanvÀndning, vÄrden och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat pÄ att förestÀllningen om psykiskt funktionshinder har förÀndrats enormt genom historisk tid.

Denna uppsats ska pÄ ett vetenskapligt sÀtt försöka beskriva vad dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping? framstÀller. Vilka diskurser synliggörs i programmet och stÄr programmet eventuellt för en förÀndring i svenskt medieutbud vad det gÀller skildring av funktionshindrade personer? Genom en koncentrerad studie av samtal som handlar om anhörigas tal om sitt funktionshindrade barn, kÀrlek samt sex pÄvisas diskurser i förhÄllande till begreppen normalitet och avvikelse. Denna uppsats försöker besvara vilka relationer som finns mellan huvudkaraktÀrerna och vad de medverkande representerar i serien.

"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrÀttades 1994 i samband med att rÀttighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gÀlla. Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka kriterier som den enskilde, som pÄ grund av sitt psykiska funktionshinder ingÄr i 1 § 3 LSS, mÄste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade mÄste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersÀttning för sÄdan.Personlig assistans Àr frÀmst till för dem som har fysiska funktionshinder och/eller ett mycket omfattande hjÀlpbehov. Det Àr hÀr diskussionen om psykiskt funktionshindrade ska beviljas assistans uppstÄr. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grundlÀggande behov rent fysiskt, men Àr i behov av ?pÄputtning? eftersom de har problem med att pÄbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lÀrarnas och förÀldrarnas syn pÄ dessa. Huvudsyftet Àr att utifrÄn bÄde elevernas och de vuxnas Äsikter och tankar belysa de vuxnas förhÄllningssÀtt till funktionshindrade tonÄringarnas relationer och det kÀnslomÀssiga livet, samt att tydliggöra denna. Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av sÀrskoleelever, deras lÀrare och förÀldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning Àr att jag ville ta reda pÄ informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna Àr ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgÄs upplevs som trevligt och viktigt men eleverna Àr ocksÄ ibland ensamma vilket de accepterar och Àven tycker om.