Arbetet syftar till att uppdatera och utveckla företaget Mercado Medic AB:s produkt, arbetsstolar för rörelsehindrade, främst barnstolen. Real 9300 barn är en stol som riktar sig till funktionshindrade barn mellan 2 och 15 år. Till skillnad från vuxenstolen säljer inte barnstolen särskilt bra trots att den har lika bra sittegenskaper. Syftet med att uppdatera och förbättra barnstolen är att få fram en mer attraktiv barnstol som kan konkurrera på marknaden lika bra som vuxenstolarna gör. Bengt Engström, ergonom som inriktat sig mot sittande för funktionshindrade, och Ulla Myhr, leg sjukgymnast som specialiserat sig på barn med CP, har båda varit med under stolens tidigare utveckling.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Vårt syfte med denna studie har varit att ta reda på hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan påverka. Syftet har även varit att ta reda på om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som är ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primärvård och socialtjänst där man arbetar i tvärprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. Vårt insamlade material har analyserats med hjälp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Syftet med denna studie är att fördjupa vår förståelse för hur 12 unga människor med funktionshinder upplever sin levnadssituation. Detta vill vi uppnå genom att använda oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod med en hermeneutisk ansats. Vårt urval består av tolv informanter, fem kvinnor och sju män, som är mellan 20 och 30 år gamla. De typer av funktionshinder vi har valt att avgränsa oss till är olika typer av ryggmärgsskador som innebär att personerna är rullstolsbundna, olika grader av synskador samt en person som är amputerad. Studiens teoretiska perspektiv är Madis Kajandis definition och modell av livskvalitet samt mångfald.

Vi riktar detta arbete till människor som i sin profession kommer i kontakt med individer som har neuropsykiatriskt funktionshinder. De som företrädesvis har hjälp av rapporten är de som jobbar inom områden som berör samtal och vägledning. Vi har intervjuat sju personer som har neuropsykiatriska diagnoser och två personer som jobbar professionellt med samtal och vägledning av neuropsykiatriskt funktionshindrade. Vi har även använt egen relevant litteratur, obligatorisk kurslitteratur, manuell sökning av lämplig litteratur på bibliotek i Vetlanda, Tranås och Ydre samt sökt lämpligt materiel via Internet, vi har även talat med personer som är berörda av vårt ämne. I vårt resultat kom vi fram till att personer med neuropsykiatriska funktionshinder behöver bestämda ramar, konkreta och tydliga mål som är nåbara, samt relevant information som är förklarande i sitt sammanhang.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur representationen av funktionshindrade ser ut i SVT:s barn- och ungdomsprogram; Lilla sportspegeln, Lilla aktuellt och Miljöhjältarna. Frågeställningarna uppsatsen besvarar är:? Hur ofta förekommer funktionshinder i SVT:s barnprogram, Lilla Aktuellt, Lilla Sportspegeln och Miljöhjältarna?? Om funktionshinder förekommer, i vilken kontext förekommer de? ? Finns det vissa funktionshinder som förekommer oftare än andra i programmen viundersökt? ? Om funktionshinder förekommer, hur ser fördelningen ut programmen emellan?Programmen vi undersökt är aktuella och riktar sig mot målgruppen barn och ungdomar mellan 8-12 år. Dessutom har de en liknande sändningstid samt programlängd. Gemensamt för programmen är också att de bygger på nutidsorienterade ämnen.

Det finns idag flera grupper av människor i Sverige som lever med försvagat grepp. Bland annat människor som ådragit sig stroke eller människor som drabbats av en hjärnskada kan till följd få nedsatt greppstyrka. Bioservo technologies grundades 2006 med uppdraget att utveckla mekatroniska muskelstärkande hjälpmedel och deras första produkt är en greppstärkande Servohandske. Företaget har utvecklat en helt innovativ teknik där greppförstärkningen initieras och regleras av användarens egna fingerrörelser. När företaget började närma sig en kommersiell lansering uppstod ett behov av att utveckla en mer användarcentrerad Servohandske.

På Solåkrabyn utanför Järna bor och arbetar psykiskt funktionshindrade vuxna. Den socialterapeutiska inriktningen gör att alla ska ha sysselsättning utifrån sin egen förmåga.I Madelene Knutströms Trädgårdsgrupp är sysslorna årtidsanpassade. Just nu förbereds det för inför julmarknaden, men Afram hinner ändå leta efter småkryp..

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer.

Syftet med studien var att undersöka hur några barn med fysiska funktionshinder i Syrien upplever sina vardagliga aktiviteter och sin delaktighet i samhället. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka insatser som görs/har gjorts för att öka aktivitet och delaktighet för dessa barn.I studien ingick fyra deltagare, två pojkar och två flickor. Datainsamlingen skedde med hjälp av intervjuer. En egenutformat frågeformulär användes under intervjuerna.Resultatet visade att alla deltagare upplevde aktivitetsproblem. Upplevelserna kring aktivitetsproblemen varierade.

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

"Låtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut på att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.