Det är inte lätt att sätta fingret på vad samverkan innebär. Olika teorier säger olika saker. Sett till den samlade bilden av vad samverkan är går den ut på att tillsammans med någon annan part sträva efter att tillsammans nå ett gemensamt uppsatt mål. Vägen till målet kan vara gemensam men det behöver den inte vara. Det samma gäller målet, ibland är målet framtaget av bara den ena parten och handlar om vad de vill uppnå i sin samverkan med motparten.Kommunikation är något som är viktigt i samverkan likväl som inom ett projekt eller en organisation.

How do young adult students communicate through their smartphones today? Which applications and features do they choose? What motivates their choices for the various possible situations? In this paper we investigate which communication channels young adult students in Sweden use for private message communication in their smartphones, in what way they use the channels and why they choose specific channels for different types of communication. In Sweden today, there are numerous of different ways of communicate through smartphones. We have interviewed ten Swedish young adult students regarding their use. The results speaks for that SMS has proven to still be used very frequently, even though it has existed for many years and that there are plenty of other ways to communicate through private messages today.

Ett flerårigt utvecklingsarbete inom Polisen har resulterat i en nationell bastaktik. I den ingår ett kommunikativt förhållningssätt. Det består av två delar, en del som beskriver hur konflikter eskalerar och vilka faktorer som påverkar konflikters utveckling. Den andra delen behandlar olika sätt att hantera konflikter. Vi har undersökt om det finns andra modeller för Kommunikation som kan fungera i en polisiär kontext.

Det finns mycket forskning kring Kommunikation och ledarskap men det finns ingen direkt forskning om hur idrottskonsulenter kommunicerar kunskap om ledarskap i olika ledarprojekt. Syftet med denna studie är att undersöka och belysa vad och på vilka sätt SISU:s idrottskonsulenter kommunicerar kunskaper om ledarskap till adepterna och mentorerna i projektet Unga Ledare i förhållande till sitt arbetsmaterial. Denna studie är till för att ta reda på hur kunskaper om ledarskap kommuniceras inom idrotten. Studien genomfördes med hjälp av tre observationstillfällen där det samlades in data samt en kompletterande intervju. Resultatet efter dessa observationer visar att idrottskonsulenterna utgår ifrån sitt arbetsmaterial på så sätt att de väljer ut det som dem själva tycker är viktigast att lära sig.

Den här uppsatsen behandlar ett förändringsarbete på en vårdenhet inom Region Halland. Utgångspunkt för undersökningen har varit att följa upp förändringsarbetet, som innebar att Kvälls- och helgmottagningens och Nyhems vårdcentral numera delar samma arbetslokaler. Vi har använt oss av följande begrepp: förändringsarbete, delaktighet, Kommunikation och motstånd, som utgångspunkt. Uppsatsen är en kvalitativ studie, där medarbetare från respektive enhet har intervjuats.Syftet med studien är att belysa och få ökad förståelse samt kunskap för hur medarbetarna vid de båda enheterna har reagerat och påverkats av förändringen.? På vilket sätt har Nyhems vårdcentral/Kväll- och helgmottagningen arbetat med förändringsarbetet?? Hur har medarbetarna kunnat påverka och vara delaktiga i förändringsarbetet?? Hur har Kommunikationen upplevts av medarbetarna vid förändringsarbetet?? Hur har medarbetarna reagerat på förändringen?Då förändringen grundade sig på ett politiskt beslut har personalen inte kunnat påverka detta.

Det empiriska underlaget till den här uppsatsen utgörs av kvalitativa intervjuer genomförda på en tingsrätt med parter och vittnespersoner. Genom en analys av dessa intervjuer syftar uppsatsen till att utröna om den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling påverkar hur säkra de känner sig i sin roll under förhandlingen.Utöver de frågor som kretsar kring parter och vittnens upplevelser av säkerhet i den egna rollen och säkerhet i vad som förväntas av dem under en förhandling, ställs även frågor som ämnar undersöka om information bidrar till att parter och vittnen vet vad som händer i övrigt i samband med en förhandling. Frågorna undersöker också om den information som kommer från tingsrätten upplevs som tydlig och lätt att förstå. Vidare söker intervjufrågorna utröna om informationen påverkar om parter och vittnespersoner känner förtroende för rättsväsendet i stort och den aktuella domstolen i synnerhet, vilket i sig är en mycket viktig fråga.Studien, i vilken det teoretiska ramverket utgörs av processuell rättvisa, transmissionssyn och meningsskapande syn på Kommunikation, kommer fram till att den information som ges till parter och vittnespersoner inför och under en domstolsförhandling påverkar hur säkra de känner sig i sin roll under förhandlingen.Genom att sammankoppla processuell rättvisa och meningsskapande syn på Kommunikation bidrar studien till forskning om Kommunikation och information på domstol. Studien väcker även frågor om vad information i förlängningen kan betyda för rättssäkerhet och förtroendet för domstol och rättsväsende..

Aim: The overall aim of this survey was to show whether, and possibly how, Stockholm?s three biggest football clubs (in supporter counts) works strategically with their communication regarding to supporter violence. A further goal of this paper is to contribute with knowledge that could be used by football clubs in their efforts against supporter violence. From this purpose two questions were constructed: 1) Do football clubs work strategically with their communications with regard to supporter violence? In that case, how? 2) Can work with strategic communication in terms of supporter violence improve? In such cases, how?Material and Method: The method used in this studie is of a qualitative character.

Att ha barn med drag av autism i klassrummet kräver att man kan förstå deras speciella kognitiva problem, som yttrar sig bland annat i nedsatt språkförståelse, nedsatt förmåga till social interaktion och en del avvikande beteenden. Jag har genom litteraturstudier, fältstudier i tre veckor på autismenhet, föreläsningar om autism, och egna erfarenheter gjort ett examensarbete om Kommunikationoch pedagogiskt upplägg för det här handikappet. Arbetet handlar om hur de här barnen uppfattar Kommunikation och vilka svårigheter omgivningen kan möta, samt vad den bör tänka på när man tar kontakt med de här barnen. Det pedagogiska upplägget handlar om hur arbetet i klassrummet kan underlättas för dem. Mina slutsatser är att med rätt hjälp och stöd kan de klara av en hel del..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur strategiförändringsprocessen går till på Ruukki Halmstad och hur medarbetarnas acceptans för strategiförändringen uppnås för att arbeta i linje med denna. Metod: Uppsatsen är genomförd med en induktiv metod. Genom kvalitativa studier på fallföretaget insamlades relevanta data inom ramarna för undersökningen. Intervjuobjekten i studien representerar ledningsnivå, mellanchefsnivå och operativ nivå. Teoretiska perspektiv: Tichys teori om förändringsprocesser utgör den teoretiska referensramen tillsammans med kompletterande Kommunikationsteorier.

I digitala kretsar kan både bit-parallella och bit-seriella interface förekomma.T ex kan en integrerad digital krets (IC-krets) internt använda sig av bit-parallella aritmetiska kretsar medan dess Kommunikation med andra integrerade kretsar sker bit-seriellt. Genom att använda seriell Kommunikation mellan IC-kretsar kan antalet ben på kapslarna effektivt begränsas.Detta examensarbete gick ut på att göra en layoutgenerator för generering av en parametriserbar serie/parallellomvandlare och en parallell/serieomvandlare. När en krets använder sig av både bit-seriell och bit-parallell representation av data behövs dessa för att omvandla mellan formaten..

SammanfattningGenom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av Kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet. För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala.

SammanfattningGenom denna studie ville jag utforska den agens som uppstår i mötet mellan barnen och den pedagogiska dokumentationen samt hur posthumanistiskt inspirerade analyser av re-visittillfällen kan bidra med förståelse för de yngsta barnens möjlighet till Kommunikation och meningsskapande genom den pedagogiska dokumentationen. Jag observerade och filmade re-visittillfällen där en grupp yngre barn möter dokumentation för att få syn på vad som sätts igång i detta möte. Genom att använda en posthumanistisk ansats betraktas inte bara människor, utan också ickemänniskor som agentiska, de gör och genererar förändring (Lenz Taguchi, 2012:12). Tänkande, intention och Kommunikation brukar betraktas som mänskliga förehavanden men i ett posthumanistiskt perspektiv betraktas det som fenomen som uppstår i intra-agerande mellan olika agenter. Analyser av filmsekvenserna gjordes utifrån Barads (2007) diffraktionsbegrepp och Lenz Taguchis (2012) begrepp om cirkulära och horisontella rörelser vilka beskriver processerna i användandet av pedagogisk dokumentation.

Syfte: Undersöka hur patienterna på en kirurgavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige upplever vårdpersonalens bemötande och kartlägga vad som upplevs vara ett gott respektive dåligt bemötande.Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats och innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Data samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer på inneliggande patienter på en kirurgavdelning i Mellansverige. Resultat: Bemötande delades in i kategorierna; human- och individbaserad vård, egenskaper hos vårdpersonalen, Kommunikation, delaktighet samt miljö. Ett gott bemötande upplevdes när vårdpersonal visade empati, hade en positiv inställning, var kunnig och engagerad samt hade en human inställning. En god Kommunikation och vårdrelation uttrycktes också som centrala delar i ett gott bemötande.

Denna uppsats behandlar SSAB Tunnplåt och deras önskan att öka försäljningen av tunnplåt. Detta antas kunna uppnås genom att förbättra Kommunikationen genom säljverktygen. Säljverktygen innefattar telefonsamtal, personliga möten, broschyrer, videokonferenser, branschtidningar, e-post samt SSAB Tunnplåts hemsida. Eftersom företaget inte erhåller tillräcklig kunskap om säljverktygen medför detta att företaget inte kan förändra eller förbättra säljverktygen för att effektivisera Kommunikationen. Syftet med undersökningen är därmed att tillhandahålla uppdragsgivaren med förslag och förbättringar gällande säljverktygen samt redovisa deras användning..

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin Kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin Kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och Kommunikationen i grupparbeten..