Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god Kommunikation kan innebära för positivt lärande samt beröringens betydelse för Kommunikationen sett ur ett lärarperspektiv. Vi har arbetat utifrån frågorna: - Vad är god Kommunikation? - Vad innebär god Kommunikation för elevers lärande? - Arbetar lärare medvetet med fysisk kontakt för att förbättra Kommunikationen med elever? Metoden har bestått av en triangulering, där den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser där vi har observerat lärares sätt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat läraren om hennes syn på Kommunikation, närhet och beröring.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om Kommunikation har någon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har påvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har även påvisat att Kommunikation är en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen är genomförd på en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkäter.

Bakgrund: Fenomenet strategisk Kommunikation har använts i den akademiska litteraturen imånga år, men fortfarande betraktar forskare strategisk Kommunikation som en djungel ochpåvisar att många olika och liknande begrepp likt strategisk Kommunikation används omvartannat, allt eftersom flera forskningsfält har växt fram. Det är först nu på senare år somforskare har börjat närma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfält egentligen innebär. Vilket dock är ett svårt område och forskarebelyser att strategisk Kommunikation fortfarande är i ett väldigt tidigt skede vad det gällervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat område.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur Växjö kommun arbetar strategisktmed Kommunikation för att nå sina mål.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: Växjö kommun är en stor och politiskt styrd organisation där det är svårt att kunnakommunicera med alla anställda på ett önskvärt och tillfredsställande sätt. Detta gör att deninterna Kommunikationen till största del sker genom intranätet..

Den här studien behandlar hur två stora företag ser på kunskap,Kommunikation och möjligheten att med Kommunikationens hjälp överföra miljökunskap från en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks både från företagens synvinkel och från utbildarhåll. Undersökningen baseras dels på kvalitativa intervjuer med två miljöansvariga som deltagit i en ettårig miljöutbildning på konsultbasis, och dels på enkäter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förväntas ge den miljöansvarige nya synsätt som på sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid Kommunikation använda ett språk som förstås av de berörda. Miljöarbetet bör präglas av enkelhet, tydlighet och lättåtkomlighet. Både företag och utbildare måste ta ställning till vilket mål respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna välja vilken typ av Kommunikation som ska användas.

E-­?learning har de senaste åren blivit ett populärt sätt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lärande vilket innebär att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmässiga aspekter, genom så kallade lärplattformar. Dock har vissa problem med formen på utbildningen upptäcks där brist på Kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lärplattformar används av lärare för att stödja Kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

I alla typer av möten mellan människor kan brist på Kommunikation leda till missförstånd och konflikter av olika slag. En situation, där vi tror att detta kan vara särskilt påtagligt, är när polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till Kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda på detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har även tittat på vad polisens utbildning i det kommunikativa förhållningssättet innehåller.

Den här studien syftar till att ge exempel på hur emotionell Kommunikation kan se ut och fungera mellan lärare och elever i särskolan som använder alternativ och kompletterande Kommunikation. Emotionell Kommunikation utgör en stor del av vår dagliga Kommunikation och det är emotionerna som ger våra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta område har ofta fokus på samspel mellan elever/barn och lärare/vuxna och visar att lärarna inte alltid är medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker Kommunikation som inte är verbal hos barn med alternativ och kompletterande Kommunikation. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv där Kommunikation och språkanvänding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestått av videoinspelningar av två elever och tre lärare som har granskats och analyserats utifrån hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Studiens syfte är att undersöka barns Kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån Kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hållas levande. Denna Kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post är den vanligaste. Denna studie visar dock att nivån på elektronisk Kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker är låg, trots att politikerna är positiva till fenomenet. Denna studie, som är baserad på intervjuer med skånska kommunpolitiker från fyra olika kommuner, fann att elektronisk Kommunikation i första hand kan ökas genom att på olika sätt påverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda också bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. Vårt förslag är att denna kontakt tas via forum som är av mindre politisk karaktär men där medborgarna naturligt befinner sig.

Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns Kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Malmö: Lärarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa barns förutsättningar och möjligheter till Kommunikation i en mångkulturell förskola. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mångkulturell förskola? Hur uppfattar förskollärarna sin Kommunikation med barn i en mångkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollärarna sitt arbete med att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola? Undersökningen är gjord på en mångkulturell förskola där observationer är gjorda på två barn i en barngrupp under några tillfällen och intervjuer med fem förskollärare.

Studiens syfte var att beskriva eventuella förändringar avseende beteende och Kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik när de fick möjlighet att kommunicera med hjälp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. Två barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pågick under knappt fyra veckor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal Kommunikation.

Bristande Kommunikation mellan vårdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvården. Den dagliga ronden kan således vara ett tillfälle där det är av vikt att Kommunikationen upplevs välfungerande av såväl sjuksköterska som läkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av Kommunikation med läkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer än två år på en kirurgisk vårdavdelning intervjuades med öppna frågor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades därefter med innehållsanalys enligt Burnard.

Denna uppsats avser att söka, jämföra och analysera hur två butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella Kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begränsa ämnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumärken och butikslayout. Vi bestämde oss för att jämföra två av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och på Fredsgatan där vi uppfattar skillnader i den visuella Kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan från ägarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell Kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur väl företagets identitet matchar dess image..

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas Kommunikation och relationer för att stärka arbetet med värdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, värdegrunden, Kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vår undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanställt och analyserat med våra fokusområden som grund. Dessa fokusområden är Kommunikation, relationer samt olikheter. Vårt resultat av analyserna är att utvecklingen av elevernas Kommunikation och relationer är avgörande för att stärka arbetet med värdegrunden.