SammanfattningSyfte: Beskriva hur sjuksköterskor upplever sin roll inom den palliativa vÄrden.Metod: En beskrivande litteraturstudie bestÄende av nio kvalitativa studier och en kvalitativ/ kvantitativ studie.Resultat: Sjuksköterskorna anser att deras relationsskapande roll innebÀr att ha förstÄelse för patientens behov, ge holistisk vÄrd och agera som patientens föresprÄkare. Den stödjande rollen innebÀr att tillmötesgÄ patienten och de anhöriga i deras behov av information och stöd i att hÄlla hoppet uppe. Sjuksköterskorna mÄste upprÀtthÄlla en god kommunikativ förmÄga, ha förstÄelse för olika gruppers synsÀtt och instÀllning. De behöver ocksÄ ha en god kommunikation med kollegor för att kunna kommunicera med och om patienter och anhöriga. Sköterskorna anser att deras koordinerande roll som lÀnk mellan patient och anhörig, mellan sköterskor och övrig personal, Àr viktig.Slutsatser: Arbetet inom den palliativa vÄrden kan ge sjuksköterskor berikade erfarenheter och en kÀnsla av meningsfullhet.

Syftet var att beskriva innehÄllet i Lex Sarah- anmÀlningar och dess pÄföljder pÄ kommunala Àldreboenden i en större kommun i Mellansverige under Är 2010. En beskrivande kvalitativ design anvÀndes och materialet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys. Bristande omvÄrdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmÀlan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta dÄ i samband med bristande omvÄrdnad. Verksamhetschefens ÄtgÀrder var jÀmt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen.

Kommunikation Àr ett viktigt redskap som vi mÀnniskor anvÀnder oss av i samspelet med andra. Genom att kommunicera förmedlar vi vÄra tankar, kÀnslor och önskningar. Men personer som lider av demens har en begrÀnsad förmÄga att kommunicera med omgivningen. Demens Àr en sjukdom som karaktÀriseras av intellektuella och kÀnslomÀssiga förluster. Under demenssjukdomens förlopp utvecklas bÄde verbala och ickeverbala svÄrigheter som leder till problem i det kommunikativa omsorgsmötet.

Verksamheter som inte förstÄr sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. DÀrav syftar denna studie till att utreda förhÄllandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras pÄ intervjuer med organisationens rÄdgivare samt kunder som anvÀnt tjÀnsten det senaste Äret. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehÄllande en GAP-modell, vÀrdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. BÄde skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhÄllandet mellan parterna samt en avbruten vÀrdekedja. Dessutom pÄtrÀffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna Àr att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

SyfteUppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för hur sociala ideella organisationer pÄ lokal nivÄ kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontÀrer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta lÄngsiktiga relationer gentemot volontÀrer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades tvÄ forskningsfrÄgor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontÀrer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehÄlla och stÀrka relationen gentemot befintliga volontÀrer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi anvÀnts. Denna forskningsstrategi tillÀt en djupgÄende analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundÀra kÀllor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion dÄ vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förstÄelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontÀrer.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur tecken som stöd (TSS) anvÀnds i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gÀllande barns sprÄkutveckling och kommunikation vid anvÀndandet av TSS? Följande frÄgestÀllning har formulerats utifrÄn syftet: Hur/nÀr anvÀnder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i anvÀndandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att anvÀnda TSS? Undersökningen Àr kvalitativ och har genomförts med hjÀlp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en Àr specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna Àr positiva till anvÀndningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns sprÄkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika anvÀndningsomrÄden nÀr det gÀller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flersprÄkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det frÀmjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Med denna uppsats vill jag bidra med att utveckla förstÄelsen kring professionella tjÀnsteföretags (managementkonsulter) externa kommunikation. Uppsatsen belyser hur dessa kommunicerar gentemot en ?allmÀnhet?. I min uppfattning finns det inget tvivel i frÄgan kring varför konsultföretagen vÀljer att marknadsföra sig gentemot ett selektivt urval av mÀnniskor. Det Àr just marknadsföringen och de potentiella nya kunder denna genererar som konsultbolagen Àr ute efter.

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frÄgestÀllningar Àr: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 Äringar? - Vilken mening fÄr kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien Àr av kvalitativ metod dÀr jag har anvÀnt mig av videoobservationer och fÀltanteckningar som jag sedan har analyserat med hjÀlp av begrepp frÄn livsvÀrldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer dÀr jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan innebÀra huruvida en relation kommer hÄlla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre mÀn och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för nÀrvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nÀtverk.

Detta arbete Àr en studie som jÀmför tvÄ olika förÀndringsprocessers kommunikationsstrategier. De bÄda förÀndringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affÀrssystem till SAP. Vi jÀmför de bÄda fallen med varandra samt med teorier som rör förÀndringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrÄn detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som Àr avsedd att passa liknande framtida förÀndringsprocesser i ABB..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Bakgrund: Varje Är fÄr cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebÀr att talet och/eller förstÄelsen Àr nedsatt, vilket pÄverkar kommunikationen och dÀrmed omvÄrdnadsarbetet eftersom det blir svÄrare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien Àr en intervjustudie och baseras pÄ 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar pÄ strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har anvÀnts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frÄgor.

Bakgrund: Det har visat sig att en utökad samverkan behövs för att fÄnga upp de barn och unga som far illa i samhÀllet idag. DÀrför initierade regeringen Är 2006 en nationell samverkanssatsning dÀr mÄlet var att lÄngsiktigt stÀrka samverkan mellan berörda myndigheter. I anslutning till satsningen som nyligen avslutats har nÄgra dokument publicerats, bland annat ett strategidokument vars syfte var att stöda samverkansarbetet, samt en formativ utvÀrdering som sammanfattar erfarenheterna frÄn projekten. I dokumenten framtrÀdde inledningsvis en otydlig bild av vad som menas med kommunikation samt motstridiga budskap om hur kommunikationen fungerat.Syfte: Syftet med studien var att fÄ en större förstÄelse för hur begreppet kommunikation kan förstÄs samt för hur det beskrivs att kommunikationen fungerat i samverkanssatsningen.Metod: En hermeneutisk textanalys har gjorts pÄ ovanstÄende dokument för att försöka tydliggöra och förstÄ de oklarheter och paradoxala budskap som kunnat urskiljas i texterna.Resultat: Trots otydliga uttalanden visade textanalysen pÄ att kommunikation i mÄngt och mycket kan förstÄs som ett verktyg eller medel för att uppnÄ en gemensam bas för samverkan. Kommunikation Àr vidare ett sÀtt att utbyta kunskap och information pÄ, samt en vÀg till förstÄelse.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för hur ledare och anstÀllda i en distansorganisation kan uppmuntras, via en god kommunikation till att förmedla sin kreativa förmÄga. Genom att beskriva hur arbetet med kommunikation sker mellan de bÄda partnerna, kan vi presentera en förstÄelse om hur det skapas nya kreativa idéer Àven nÀr medarbetarna inte Àr under kontorets tak. Metod: Den metod vi har utgÄtt ifrÄn Àr en kvalitativ studie dÀr data har samlats in genom en personlig intervju samt tre stycken telefonintervjuer. Den personliga intervjun genomfördes med KNS Bilfrakt AB ena delÀgare. Telefonintervjuerna genomfördes pÄ tre lastbilschaufförer inom samma organisation.

NÀr mÀnniskor blir sjuka kan det normala sÀttet att uttrycka sig förÀndras, man kan sakna de nödvÀndiga begrep-pen, kÀnna sig osÀker i sin nya situation eller helt eller delvis ha förlorat talförmÄgan. Hur den enskilde vÄrdarens bemötande Àr blir avgörande för hela patientens vÄrdupplevelse. MÄnga vÄrdare lyckas men Àven erfaren vÄrdpersonal kan ha svÄrigheter att fÄ till en god kommunikation. Denna systematiska litteraturöversikt gjordes med syftet att beskriva förhÄllningssÀtt som kan frÀmja kommunikationen mellan patient och vÄrdpersonal. Nio artiklar som har vÄrdar respektive patientperspektiv analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att vara nÀrvarande: Att vilja förstÄ: Att kunna uppfatta dolda budskap: Att vÄga mötas i situationen.