Boström, Johanna & Fahlander, Ann. (2011).FriskvÄrd pÄ arbetsplatsen. En nulÀgesanalys pÄ Fastighetsförvaltning AB (A workplace physical activity intervention. An analysis of the situation at Fastighetsförvaltning AB). Bachelor Essay in Swedish.

Denna undersökning söker nÄ förstÄelse för lojalitet i förhÄllande till arbetsplatsen nÀr man jÀmför Generation Y med Baby Boomers. Tidigare forskning visar att lojalitet Àr ett multidimensionellt begrepp som kan ha olika riktningar och att flera faktorer har ett samband med lojalitet. Tidigare forskning kring generationsskillnader och lojalitet Àr begrÀnsad men mÄnga studier tyder pÄ att Generation Y Àr mindre lojala Àn Baby Boomers. Undersökningen Àr gjord pÄ Veolia Transport och bygger pÄ djupintervjuer med fyra Baby Boomers tunneltÄgförare och tre frÄn Generation Y. I resultatet framkom trivsel, motivation, bild av företaget, ledarskapet och organisationskultur som viktiga faktorer för lojalitet, och undersökningsdeltagarna frÄn Generation Y tenderade att vara mindre lojala, ha kortare tidsperspektiv pÄ sin anstÀllning och ett mer individualiserat förhÄllningssÀtt till lojalitet Àn de frÄn Baby Boomers.

Att ha en vÀlfungerande intern kommunikation inom en organisation Àr av yttersta vikt. Att dessutom ha en vÀlfungerande intern kommunikation under en krishÀndelse Àr fundamental.Idag hamnar samhÀllen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta Àr nÀstintill oundvikligt. Det som dock Àr hanterbart Àr kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation pÄ prov i och med ett terrorattentat dÀr en sjÀlvmordsbombare sprÀngde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte pÄ att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna hÀndelse.

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hÀlso- och sjukvÄrden Àr snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som berÀknas tas i bruk Är 2008. Visionen Àr ?en patient ? en journal? och förÀndringen ska innebÀra att tvÀrprofessionella journaler upprÀttas. MÄlet Àr att denna ska ge patienten en ökad tillgÄng till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvÄrdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Syftet Àr att beskriva och analysera förskollÀrarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) pÄverkar barnets kommunikativa förmÄga och hur detta pÄverkar barngruppen. Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk teori dÀr halvstrukturerade intervjuer samt en observation har anvÀnts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollÀrare via mejlkontakt. Det genomfördes Àven en observation pÄ en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förstÄelse för att alla Àr olika.

Hur kan B2B-byrÄer anpassa sina tjÀnster efter konjunkturlÀget, utan att kompromissa med kvalitet och genomslag?Vi har genom intervjuer med elva Business-2-Business företag i SkÄne, och tre B2B-byrÄer samlat information till undersök-ningen. Detta i ett försök att kartlÀgga företagens och byrÄer-nas arbetssÀtt. Denna information har sedan legat till grund för den analys som gjorts av den generella bild vi skapat oss av företagens och byrÄernas arbetssÀtt, för att utifrÄn den kunna föreslÄ ett mer tillfredsstÀllande arbetssÀtt för alla parter..

I dagens samhÀlle blir kreativitet och nytÀnkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. DÀrmed har Àven behovet av kreativa personer pÄ arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till nÄgot personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkÀt med 66 frÄgor i 3 delar. EnkÀten lÀmnades ut i bÄde pappersform och som webenkÀt till ett stort antal företag.

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Begreppet Whistleblower (VisselblÄsare) avser en person som internt eller externt uppmÀrksammar missförhÄllanden eller andra oegentligheter pÄ sin arbetsplats och som i vissa fall löper risk att drabbas av negativa konsekvenser för detta. Vi vill belysa detta utifrÄn ett svenskt perspektiv, med inriktning pÄ lÀrare inom privat- och offentlig sektor. Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur svenska lÀrare upplever att de blir bemötta vid framförd kritik om missförhÄllanden pÄ arbetsplatsen. Vi vill Àven fÄ en inblick i lÀrares uppfattningar av vad som krÀvs för att de ska kÀnna större trygghet i att framföra kritik gentemot sin arbetsgivare, samt hur de stÀller sig till en svensk whistleblowing-lagstiftning. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod, i form av intervjuer med bÄde lÀrare och en regional ombudsman.

1GÖTEBORGS UNIVERSITETInstitutionen för svenska sprĂ„ketEtt textperspektiv pĂ„ kommuners kommunikation med ungdomarAnne MogrenSpecialarbete, 7,5 hpSvenska sprĂ„ket, fördjupningskurs 1203Vt 2013Handledare: Einar Korpus.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig Ät mellan generation Y och generation babyboomer. UtgÄngspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori dÀr lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pÄgÄende och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pÄgÄende lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkÀter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jÀmför grupperna anvÀndes ANOVA.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vad god kommunikation kan innebÀra för positivt lÀrande samt beröringens betydelse för kommunikationen sett ur ett lÀrarperspektiv. Vi har arbetat utifrÄn frÄgorna: - Vad Àr god kommunikation? - Vad innebÀr god kommunikation för elevers lÀrande? - Arbetar lÀrare medvetet med fysisk kontakt för att förbÀttra kommunikationen med elever? Metoden har bestÄtt av en triangulering, dÀr den teoretiska bakgrunden har varit ett stöd vid utförandet av observationer och intervjuer. Observationerna har genomförts i klasser dÀr vi har observerat lÀrares sÀtt att kommunicera med elever. I anslutning till observationerna har vi intervjuat lÀraren om hennes syn pÄ kommunikation, nÀrhet och beröring.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.