Den hÀr uppsatsen Àmnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation pÄverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkÀter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in pÄ individnivÄ med en svarsfrekvens pÄ 36 procent. Uppsatsen bygger pÄ teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation Àr positivt relaterad till anstÀlldas motivation samt att utbildning och prestationssystem Àr positivt relaterad till anstÀlldas kompetens. AnstÀlldas kompetens och motivation Àr i sin tur de variabler som vi anvÀnt oss av för att mÀta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant pÄverkan pÄ kunskapsöverföringen.

Intern kommunikation Àr en viktig del inom ett företag och nÄgot som anvÀnds dagligen. Om informationen frÄn ledningen inte kommer fram till medarbetarna kan det ha förödande konsekvenser. Informationens vÀg ska helst innehÄlla sÄ lite brus som möjligt för att den ska komma fram sÄ snarlik den var nÀr den skickades frÄn ledningen. Det spelar Àven roll vilka kommunikationskanaler som anvÀnds dÄ ledningen och medarbetarna kan ha olika Äsikter om vilka som Àr effektiva. Skvallret Àr ocksÄ en faktor som kan pÄverka informationen, bÄde positivt och negativt.Vi har gjort en fallstudie pÄ Coca Cola Distributören AB som Àr ett dotterbolag till Coca Cola Drycker Sverige AB.

Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa intervjuer undersöka chefers syn pÄ konflikter och konflikthantering pÄ arbetsplatsen, utifrÄn tre frÄgestÀllningar: 1) vad anser chefer att en konflikt betyder och innefattar, 2) vilken syn har chefer pÄ ledarskap vid konflikter och 3) hur upplever chefer kommunikationens betydelse för konflikter. Halvstrukturerade intervjuer utformades och frÄgorna konstruerades utifrÄn frÄgestÀllningarnas inriktningar och Ätta mellanchefer med personalansvar intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades med Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys som gÄr ut pÄ att finna de meningsbÀrande enheterna ur det latenta innehÄllet, vilket uppnÄs genom forskarens tolkning. Resultatet sammanstÀlldes i kategorier och visade vikten av ett situationsanpassat ledarskap vid konflikter som innebÀr att chefen ser individerna och kan anpassa ledarskapet dÀrefter. Upplevelsen av en konflikt Àr subjektiv och har, precis som hanteringen och reaktionen stor grund i individens personlighet.

PÄ logistikföretag Àr det viktigt att de anstÀllda Àr vÀl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett korrekt sÀtt och fÄ fram godset i tid. Studiens syfte Àr att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna pÄ logistikföretag ser ut. Vi har i vÄr undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta nattchaufförerna pÄ företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktÀriseras av olika sÀtt som nattchaufförerna kan kommunicera pÄ.

SammanfattningDenna uppsats har skrivits för att skapa en bild av mÀnniskors upplevelser av musik pÄ deras arbetsplats. Vad upplever de arbetande mÀnniskorna att musiken bidrar med och vilken betydelse har musiken för det arbete som de utför? Inledningsvis har en teoridel utformats i uppsatsen för att ge lÀsaren en fördjupad förstÄelse för musik och dess koppling till arbetet. För att samla in data om mÀnniskors upplevelse av musik pÄ arbetsplatsen sÄ har kvalitativa intervjuer utförts med fem respondenter. Ett strategiskt urval har varit grunden med den gemensamma faktorn att alla mÄste ha musiken nÀrvarande under sin arbetstid.

Omfattande studier pekar pÄ att arbete Àr bra för den psykiska hÀlsan. Detta genom att det ger tillgÄng till gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet Àr pÄ arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder pÄ att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgÄng till arbete och arbetskamrater Àr dÀrför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvÀrvsarbete kan via lagar ha rÀtt till insatsen daglig verksamhet.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelanden Författare: Alexander Frost Utgivningsdatum: 2012-08-29 Handledare: Michael Krona, Fredrik Edin Examinator: Bo Reimer Utbildning: Medie- och Kommunikationsvetenskap Typ av dokument: C- uppsats SprÄk: Svenska Syfte: Att utifrÄn fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera sprÄkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv. Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, Hermeneutik Metod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analys Nyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Det har skett stora förĂ€ndringar pĂ„ arbetsmarknaden, dĂ€r visstidsanstĂ€llning/ behovsanstĂ€llning blivit alltmer vanligare anstĂ€llningsformen i Sverige. Individer som inte har fast anstĂ€llning har Ă€ven sĂ€mre psykosociala arbetsförhĂ„llanden och upplever större stress pĂ„ arbetsplatsen, vilket i sin tur kan leda till mental ohĂ€lsa. Även kvinnor upplever sig ha sĂ€mre psykosociala arbetsförhĂ„llanden jĂ€mfört med mĂ€n. I denna studie undersöks sambandet mellan psykosociala arbetsförhĂ„llanden, arbetsbelastning, anstĂ€llningsform samt kön och mental ohĂ€lsa. De psykosociala förhĂ„llanden mĂ€ts genom den sĂ„ kallade krav- och kontrollmodell som omfattar vilken typ av arbete individen utför.

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

Den svenska vÀlfÀrden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom omrÄdet Àr ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast pÄ faktorer i arbetet som orsakar ohÀlsa utan att ta hÀnsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hÀlsoriskfaktorer pÄ arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjÀnstemannasektorn, och bÄde induktiv och deduktiv analys anvÀndes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhÄllningssÀtten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping.

Titel: MÄnga delar ingen helhetFörfattare: Dag Levin och Mattias WesterdahlUppdragsgivare: Norrbottens LÀns Landsting (NLL)Kurs: Examensarbete i medie-och kommunikationsvetenskap, JMGTermin: HT 2012Handledare: Marie GrusellOrd: 15,073Syfte: Syftet med rapporten Àr att kartlÀgga mottagarnas bild av Norrbottens LÀns Landsting.Metod: Kvalitativ metodMaterial: Fokusgrupper med nuvarande- och potentiellt anstÀlldaHuvudresultat: NLL ses idag som en splittrad organisation av bÄde de nuvarande- och potentielltanstÀllda. Tillhörighet hos de nuvarande anstÀllda finns mot den egna avdelningen och inteorganisationen. En liknande tendens finns Àven ett bland de potentiellt anstÀllda vilka inte upplever attNLL Àr en arbetsplats - utan flera.Vidare finns ett mönster hos de nuvarande anstÀllda att informationen inom organisationen ÀrbristfÀllig och det finns en oförstÄelse kring olika beslut. Bilden som de nuvarande anstÀllda har av NLLsom arbetsplats Àr överlag vÀldigt god. Det finns ett mönster av att de ser arbetsplatsen som trevlig ochatt de trivs.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..