Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur kriminalvårdare beskriver sin arbetssituation i relation till kommunikation och stress och om det finns något samband mellan implementeringen av HOVIK på häktet i Göteborg och minskad stressnivå samt ökade färdigheter i kommunikation. Vi har med en kvalitativ ansats intervjuat fem kriminalvårdare på häktet i Göteborg som är ett av tre säkerhetshäkten i Sverige. Kriminalvårdarnas arbetsuppgifter är bland annat att minska isolering för de häktade och motivera till förändring i livsföringen samt att bibehålla säkerheten. Ansvaret ligger hos kriminalvårdaren att öka förutsättningarna för en god kommunikation mellan personal och häktade. Attityd och bemötande spelar stor roll och påverkar relationen mellan personal och häktade och är avgörande för den respons man får tillbaka.

Konflikter med föräldrar, vänner, arbetskollegor, chefer med fler är ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mängder av arbeten om ämnet men ingen berör på ett tillfredsställande sätt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig äldreomsorg. Syftet med studie har därför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig äldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal på arbetsplatsen. Tre frågor ställdes även för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka påverkningar upplever första linjens chefer konflikter har på arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier använder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal på arbetsplatsen? Arbetet vilar på en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig äldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige.

Sammanfattning: Syftet med studien var att beskriva hur undersköterskor upplever attarbetsmiljön påverkar hälsan.Metod: Sex stycken undersköterskor intervjuades. Urvalet skedde genom ettbekvämlighetsurval där den kommunala verksamheten valde arbetsplats där intervjuernagenomfördes. Intervjuguiden täckte områden som självupplevd hälsa, hälsofrämjande faktorersamt kontroll och inflytande på arbetsplatsen. Data analyserades efter en kvalitativ temaanalysdär förekommande teman valdes ut.Resultat: Det tema som undersköterskorna upplevde som hälsofrämjande på arbetsplatsen vardet sociala samspelet. Jobbtillfredsställelsen bland undersköterskorna identifierades somundersköterskornas känsla av att det var roligt på jobbet och var även kopplat till densjälvupplevda hälsan.

Dimensionsanalysen visar att det är många anställda som gärna vill se facket arbetainom ett brett område, i många fall inom flera områden som sträcker sig från dettraditionella verksamhetsområdet till jämställdhetsarbete och mer samhällsövergripandefrågor. Detta kan ses som ett uttryck för den moraliska ekonomin i samhället, då det finnsett grundläggande stöd för breda och kollektiva lösningar. Samtidigt framkommer det att deflesta anställda ändock anser att fackets viktigaste uppgift ligger inom det traditionellaverksamhetsområdet. Dimensionsanalysen visade på att fackets traditionellaverksamhetsområde hade den överlägset starkaste dimensionaliteten.För anställda är fackets uppgift i första hand på arbetsplatsen, där de förväntas agerai frågor om arbetsmiljö, löner och anställningstrygghet. Samtidigt visar samma resultat på attdet finns grupper av anställda som snarare ser att fackets uppgift är att främja jämställdhetoch motverka diskriminering på arbetsplatsen eller att bemöta både traditionella frågor ochjämställdhets- och diskrimineringsarbete, men att detta skall ske på en samhällsövergripandenivå i första hand..

Tidigare undersökningar har visat att ökat datoranvändande resulterade i minskat socialt umgänge. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utsträckning ungdomar kommunicerar med varandra genom olika elektroniska medel, samt vilken betydelse denna kommunikation har för deras olika vänskapsrelationer. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes bland 91 elever som går sista året på gymnasiet. Enkäten innehöll frågor som behandlade vänskap och kommunikation. Resultaten visar att elektronisk kommunikation är en del av ungdomarnas vardag, eftersom alla uppgav att de hade tillgång till Internet och mobiltelefon.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Facebook har blivit ett av de mest populära redskapen för socialt nätverkande och kommunikation. År 2010 hade Facebook över 500 miljoner anhängare. Syftet med studien var att undersöka användandet av Facebook i privatlivet men även i relation till arbetslivet. En kvalitativ studie genomfördes via tillgänglighetsurval, det var naturligt i denna studie att finna respondenterna via Facebook. Intervjuerna var halvstrukturerade.

Syftet med studien var att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan olika ledarskapsstilar och kommunikation. Syftet var dessutom att fa? fo?rdjupad kunskap om sambandet mellan ledarnas kommunikation och medarbetarnas arbetstillfredssta?llelse. 114 deltagare besvarade ett fra?geformula?r inneha?llande 51 pa?sta?enden om ledarskap, kommunikation och arbetstillfredssta?llelse.

Bakgrund: Intensivvårdsavdelningar, IVA, karaktäriseras av en hög nivå av arbetsrelaterad stress. Intensivvårdssjuksköterskan förväntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta känslomässiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivå av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter på det psykiska och fysiska välbefinnandet.Syfte: Syftet är att undersöka vad intensivvårdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de påverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om två intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre teman framträdde ur texten: inte räcka till, söka en balans och svårt att koppla av. Kategorier under temat inte räcka till var: högt tempo på arbetsplatsen, ensamhet när kommunikation och samarbete brister samt att känna sig otillräcklig i arbetet.

Kompetensutveckling är ett begrepp som under senare år fått ett ökat utrymme inom forskning och i samhällsdebatten. I denna studie har kvalitativa forskningsintervjuer med sex anställda vid en kunskapsintensiv organisation genomförts. Syftet var att få en förståelse över hur de intervjuade uppfattar lärande, kompetensutveckling och sina möjligheter till utveckling på arbetsplatsen. Frågeställningen var: vilka uppfattningar finns det om lärande och kompetensutveckling bland medverkande i studien? Vilka möjligheter till lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen anser medverkande i studien att de har? Hur kan lärande och kompetensutveckling i organisationen främjas? Fyra teoretiska perspektiv på kompetensutveckling samt ett miljöpedagogiskt synsätt på lärande har används vid analysen.

Enligt Maslows behovshierarki är de högre behoven, autonomi, uppskattning och självkänsla viktiga faktorer för att uppnå motivation på arbetsplatsen. Autonomi ökar arbetstagarens engagemang i arbetet. Uppskattning är nödvändigt för att uppleva intresse att prestera bättre. Hög självkänsla behöver arbetstagaren för välmående och trygghet. Om självkänslan däremot är låg finns det risk att arbetstagaren blir beroende av uppskattning och överpresterar för att uppnå bekräftelse. Denna prestationsbaserade självkänsla har vid tidigare studier visats öka risken för ohälsa.

Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Specialarbete, 7,5 hpSvenska språket, fortsättningskurs 1203Vt 2013Handledare: Andreas Nord.

Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer.För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet.Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation.De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den.